torsdag, mars 29, 2012

Motion om Öppen Källkod i offentlig förvaltning, del II

Lade igår ut ett utkast till motion (Länk). Via FB och mejl har jag nu fått hjälp av en svärm människor, varav jag speciellt vill nämna "Enligt min humla" och Mattias Friman på "Open Jämtland", men också MEP Amelia Andersdotter.
Främst är det bilagorna som svällt, men en del korrigeringar har även skett i brödtexten.
Jag kan tycka att motionen blivit för lång, men samtidigt ger den en bra genomlysning vilken nytta Öppen Källkod kan göra inom offentlig förvaltning.
Om det finns ytterligare synpunkter, förslag eller exempel på tidigare lyckade projekt tar jag tacksamt emot.


Tanken är att med hjälp av min ersättarplats i kommunfullmäktige lättare få tillgång till den politiska arenan, och därför kan vi troligen nå större framgång eftersom jag börjar lära mig arbetssätt och formalia. (Jag hade inte ens haft möjlighet att skriva motionen om jag inte haft en ersättarplats samt även tjänstgjort då skarpa kommunledamöter varit borta). Planen är att vi kan hjälpas åt att sakta men säkert få genomslag i några kommuner i Jämtland, sen även landstinget. På så vis kan detta sen rulla vidare i fler kommuner och landsting genom att det skapas ytterligare goda referenser.


I det längre perspektivet hoppas jag att om Öppen Källkod börjar få större genomslag inom våra förvaltningar kommer även politikerna sakta men säkert få upp ögonen för att det finns alternativ till att låsa in, patentera, skapa än mer rigida upphovsrättslagar, osv.
Åtminstone för mig hänger dessa saker ihop.




Vänligen
/Anders Widén




Till 2012-03-28
Kommunstyrelsen i Östersund

Motion: Långsiktig IT-strategi : Gå från proprietär programvara till Öppen Källkod.

* Att ta fram en IT-strategi för kommunen att migrera från proprietär och licensierad programvara till Öppen Källkod.
* Att utreda årlig besparing samt över längre period, exv datorers avskrivningstid.
* Att utreda engångskostnad och utbildningsbehov för att byta operativ och programvara.
* Att utreda undantagfall inom förvaltningen som behöver behålla nuvarande system för att klara sin databehandling.  
* Att söka samarbete med andra kommuner, regionförbundet, för att lära men också för att dela strategiska utvecklingskostnader.

Tekniska krav
* Att anpassa användargränssnittet att bli lika enkel att använda som de enklaste kommersiella gränssnitten (Android, iOS för iPad och kommande Win8).
* Total, helst sömlös, interaktion, dokumentutbyte etc med de proprietära system som dominerar marknaden.

Ekonomi och besparingar.
Kostnader för programvara i offentlig förvaltning kan delas upp i flera komponenter, inköp, licenser och dessas administrativa hantering, samt support.

Vid en övergång till Öppen Källkod skulle kostnader för licenshantering helt bortfalla, medan inköpskostnaden kan bortfalla men mer troligt sänkas då det är bra att vid övergång ändå köpa lite hjälp av en distributör.  
Hudiksvalls kommun hävdar att de totalt sett halverar sina datorkostnader genom att gå över till Öppen Källkod.  

Exempel
1) Hudiksvalls kommun har valt att införa Öppen Källkod (Hubuntuprojektet se bil*). Man har även utvecklat ett system för att boota om (laga operativ) så att användarna bara behöver koppla upp datorn mot kommunens dator så sköter sig omstarten/lagningen av operativet automatiskt. (Ett arbete som annars brukar vara tidskrävande för supportavdelningar). Länk Computer Sweden 2012-01-26

2) Den Spanska regionen Extremadura byter ut alla publika datorer till Linux. Det rör sig om 40.000 datorer, dvs regionens alla datorer inom offentlig sektor. Länk TechWorld 2012-01-26

3) Island: All offentlig förvaltning är i färd med att byta till öppen källkod. Länk Prime Minister Office, Iceland


Bakgrund
Två Amerikanska företag, Apple och Microsoft, har de största marknadsandelarna vad gäller operativ samt administrativ programvara till datorer; MS Windows samt Mac iOS. Eftersom de två företagen har satt var sin proprietär standard kan de utan egentlig konkurrens prissätta sina produkter som de vill. Inte minst för offentlig förvaltning blir detta oerhört dyrt.
För att använda dessa operativ och programvaror krävs att de köps in samt att licenser fortlöpande betalas. Trots att licenser betalas tillkommer ytterligare kostnader i form av service, underhåll och support. Till detta kan läggas att själva licenshanteringen är både kostsam och besvärlig för att kommunen inte ska drabbas av kostsamma rättsliga påföljder och böter.

Det finns alternativ i form av Öppen Källkod. Hösten 2012 beräknas öppna operativ att finnas inte bara till datorer utan även till surfplattor och läsplattor.
Öppna operativ och administrativa program utvecklas inom ramen för icke kommersiella organisationer, men i huvudsak är det en rad stora företag som insett att samarbete kring IT minskar utvecklings- och underhållskostnaderna avsevärt. Därför bidrar dessa företag med ytterst stora resurser för att driva utvecklingen inom Öppen Källkod framåt. Några av företagen är Sun och Oracle. Även Google driver många projekt inom Öppen Källkod.  
Alla som använder Öppen Källkod är fria att använda den, fria att modifiera den efter sina specifika behov och även välkomna att delta i vidareutveckling av systemen så att fler kan dra nytta av nya landvinningar.



/Anders Widén (S)

__________________________________________________________

Bilogor/Länkar

* Lokalt finns Open Jämtland som kan bidra som förmedlingstjänst. Länk http://openjamtland.se/

Fler exempel på besparingar
* München rapporetar att de sparat pengar - och - att de fått mindre problem sedan de gick över till Linux och Open Office. Länk: linux.slashdot.org
* Så sparade Finland miljoner på öppen källkod, länk
http://www.idg.se/2.1085/1.355601/sa-sparade-finland-miljoner-med-openoffice
* I Andalusien använder hela utbildningssektorn öppen källkod. Det lokalt anpassade systemet servar 600 000 elever och 75 000 lärare dagligen. När projektet är slutfört i slutet av 2012, kommer 1,2 miljoner elever och 200 000 lärare att använda det.


Leverantörsoberoende
Genom att man som systemägare har tillgång till byggstenarna för programvaran, är det möjligt att välja leverantör ur ett större spektrum.

Gynnar lokal ekonomi
Genom att välja lokala leverantörer av IT-systemen kan det investerade kapitalet flöda tillbaka in i den lokala ekonomin och gynna lokal tillväxt. Den inbesparade licensavgiften, som i t ex Jämtlands läns landsting uppgår till totalt ca 12% av IT-budgeten (2008) kan användas för att anställa lokal IT-personal.

Väl beprövad
Öppen källkod driver allt från kylskåp till mobiltelefoner, in-car-entertainment system, superdatorer, tvboxar och flygplan.

Öppna dokumentformat
Program byggda på öppen källkod använder per definition öppna standarder för att lagra dokument. Det innebär att lagringen av dokumenten blir framtidssäker även på lång sikt.

* Hubuntu-projektet
Hudiksvalls kommuns skolor har börjat använda datorer med uteslutande öppen källkod. Genom att fasa ut 60-70% av sina befintliga stationära skoldatorer inom tre år, skapar de utrymme i sin skol-IT-budget för att ge alla elever var sin bärbar dator, utan att öka kostnaderna. De stationära datorerna kostar kommunen 4000 kronor per styck i inköp och cirka 4000 kronor per år i drift och underhåll. En totalkostnad över tre år på cirka 16 000 kronor, vilket enligt Lars Furubom är en låg kostnad nationellt sett. Kan nämnas att Sveriges landsting har en medelkostnad om cirka 26 600 kronor per PC och år. Skoldatorerna med Ubuntu Linux kostar 4500 kr på tre år och ger utrymme för att ge varje elev var sin dator. Tidigare hade man en dator per 6-7 elever.


Licenser och underhåll
Enligt en undersökning som Computer Sweden genomfört hos de 10 största myndigheterna i landet kostar licens- och underhållsavgifter staten ungefär en miljard kronor per år. Kommunerna finns inte med i den beräkningen. (http://www.idg.se/2.1085/1.322071/licenser-kostar-staten-en-miljard) - 2010-05-25

Linköpings universitet lägger motsvarande två heltidstjänster för licenshantering: http://www.idg.se/2.1085/1.337954/licenser--alla-it-chefers-mardrom
(Krångliga licensregler leder till överutnyttjande)



Programvaror som finns i öppen källkod
* Programvaror som finns i Öppen Källkod Länk http://www.webi.org/
* Open Source Org. Länk http://www.opensource.org/osd.html
* Öppen kontorssvit Open office. Länk http://www.openoffice.org/sv/
* Öppen Kontorssvit Libre office. http://www.libreoffice.org/
* Öppen Källkod, offentlig sektor, avhandling. Länk http://www.kihlstrom.com/oppenkallkodochoffentligsektor/

1 kommentar:

Anders Widen sa...

Hej Erik!
enligt min mejl har du lämnat följande kommentar här under denna post i min blogg.
Men den syns inte här!
Du tar upp att öppen källkod är en demokratifråga, vilket jag inte belyser i min motion. Jag har valt det mer, hoppas jag, lättbegripliga spåret för oss kommunpolitiker, att vi kan spara in stålars...

nedan din kommentar som gått upp i rök, kanske för att du är robot:-) ?!
___________-----------

Erik Laakso har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Motion om Öppen Källkod i offentlig förvaltning, d...":

Bra motion.
Öppen källkod är en demokratifråga.

P.S, Blir så där lite fundersam när jag ska intyga att jag inte är en robot. Hur vet jag det? Tänk om jag är en robot med utvecklat känsloliv.