lördag, januari 31, 2009

Folkrörelser är inte ett problem - De är en del av lösningen

Från CC CopyCat byrån

Vilken befrielse! Jag har sovit illa sedan september. Då började det mala i mig att vi skenande rakt in i en dyster framtid eftersom lag efter lag efter lag lades på oss - och alla lagar var tokiga.

Nu är jag avslappnad. Det kommer till oss nu. Det finns lösningar.

Jag är övertygad att vi kommer att klara det här. Just nu är det Johan och jag som spånar fritt i vår sossegrupp. Men vi skickar ut trådar överallt. Frivilliga trådar kommer också till oss. Tankar. Idéer.

Vi skapar nya kontaktytor in i det stora socialdemokratiska partiet.
Samtidigt är vi en del av bloggosfären.

En instucken kommentar från Michael "Svensk myndighetskontroll" i min förra postning flyttade tänket med vår motion långt framåt.

Att Mikael Minimaliteter vill samarbeta över partigränsen från Pirat till oss sossar är outsägligt värdefullt. Sådana saker, sådan god vilja, gav mig mod och lust just i den stund då jag behövde det.

Jag har fått hjälp i mina tankar, och känslor, när jag läst Pirater, senast Dexe's inlägg om att ta på sig byggnadsoveraller och gå in i riksdagen, rent handgripligt för att bygga nytt. Även om den idén delvis ursprungligen kommer ifrån Intensifier blog dvs Kullenberg så var det när jag läste Dexe som något sprack fram i mig. Jag hittade just den gången inte en ny tanke, men fick mig till livs ny kraft. En fräschör.

Jag begrundar leende Michaels kommentar till mitt inlägg där jag berättar att han hjälpt till att få igång tankar i en sossemotion:

"Jag måste tillstå att jag är helt fascinerad av den upplösning av partigränser som pågår och som jag bevittnar. På nåt underligt sätt är jag, som aldrig varitsosse i hela mitt liv, i någon liten mening med och påverkar/skriver en S motion. Det här är underligt. Men kul!..
...Jag måste gå hem o tänka....."


Tack vare nätet. Tack vare att vi börjat tänka i banor att det är bättre att dela än att vara girig ser vi att:

"Profit by sharing når längre än profit by greed"

Uttrycket är på svengelska än, det har landat bäst så, men gemensamt kommer vi att ta det vidare, göra det renare. Förädla det.

Det gäller idéer. Det gäller umgänge. Det gäller nätet. Det gäller musik och kunskap och information. Det gäller när vi rent av ska vaska fram bra och hållbara tankar för att på det politiska planet bygga en bättre värld.

Jag känner mig trygg att vi i vår grupp kommer
att landa en motion som är bra. Som kan befria oss.
Så sent som för två dagar sedan hade jag pessimistiskt sagt, att tyvärr är sossarna inte i regeringsställning. Men även det kan vi strunta i. Jobbar vi över partigränserna så går det vägen ändå.

Vi sossar ska så snart vi snickrat motionen färdig skicka in dessa gemensamma fantastiska tankar vi fått genom den nya folkrörelse och folkbildning bloggosfären är. Vi ska skicka in det rakt i hjärtat på vårt stora tunga parti och puffa igång det!
När man puffat igång den maskinen förut har har den skapat storverk. Nu ska vi puffa igång den för att befria oss. Men den behöver inte längre göra det ensam.

Gör andra partier på liknande sätt, då går allt lättare och bättre.
Det handlar inte om vänster - höger.

Det handlar om frihet, men även andra gemensamma mänskliga värden.

Denna första motion som vi nu håller på att baka är bara en början. Den utgör en grundbult för att vi sen, på den ska kunna bygga nytt.

Vi ska öppna världen. Inte stänga den.


* * *

Till socialdemokrater som ännu inte upptäckt Internet ska vi förklara följande enkla sak:

Folkrörelser är inte ett problem.
De är en del av lösningen.

Folkrörelse = Bloggosfären.

* * *
Tack Johan, för deskriptiva utsvävningar i natten.

fredag, januari 30, 2009

EU och Rosenbad kör kaosteori - Vi möter med stoppmotion


Ett försök att samla tankar. När jag börjar skriva ligger Johans och mitt samtal i natt kvar och skaver. Då drog vi slutsaten: Vi måste fixa en "Stoppmotion".
Drar jag samma slutsats efter dagens störtflod av ny och sällsam information?

* * *
Edit: Hoppa gärna över till nästa EditII (Jag hinner inte skriva ny postning just nu)

Min agenda: Jag vill rädda internet från ett gäng repressiva lagar. Men när jag lägger örat mot socialdemokratin kokar det som i en häxkittel därinne av helt andra orsaker.

Man är förbannade. Folk försöker säkra upp runt Försäkringskassan som borgarna har kört sönder genom att först ge splittrade direktiv, därefter strunta i att följa upp eller ens leda verksamheten. På det mångdubblades arbetsbördan eftersom Kassan plötsligt skulle förvandlas till en kontrollanstalt hellre än att sköta de sysslor man haft tidigare, att ta hand om sina "klienter".

Andra sossar samlas i Facebookgrupper i motstånd mot alliansens ideologiskt betingade utförsäljning av Apoteken. En utförsäljning, om den alls borde ske, är dåligt tajmad. Dessutom, vi har genom Apoteket idag en säker läkemedelshantering och bland Europas lägsta priser. Men precis just nu vill Reinfeldt sälja. När aktiekurserna brakat i botten.

Åt vilket håll jag än tittar och lyssnar inne i SAP jobbar man för att väcka opinion mot en regering som slår sönder precis allt vi under så lång tid byggt upp.

Men jag väljer att lyssna efter annat. Jag vill hitta en samlande vision. En riktning.


Under lång tid rådde politisk enighet kring Sveriges neutralitet. Det var politiskt koncensus kring begreppet neutralitet.

Det är sådan koncensus vi ska skapa kring ett fritt Internet.

Men man måste också lägga pussel.
Ett pussel rör FRA.

Borgarna har slagit sönder försvaret. Också. Och kör natoövningar i Sverige utan att säga till eller meddela någon annan. Till och med försvarshögskolan häpnar över tilltaget.

Inom socialdemokratin mullrar nu stora, rent gigantiska, krafter igång för att ta tag i det som återstår av försvaret.

Håkan Jurholt. Anders Karlsson (S) ordförande i Försvarsutskottet och det är väl han som ska vara talesmannen just nu. Men visst anar jag förre försvarsministern Björn von Sydow i bakgrunden.

Det pågår intensiva detatter därinne och om det läcker ut till den till 95% borgerligt ägda pressen kommer dom att slå upp krigsrubriker om: "Rosornas krig". Allt i försök att dölja alliansens fatala katastrofer genom att påstå att sossarna inte är sams internt.

Fjant. Vad som händer är att tunga och nödvändiga krafter går igång. Sossarna har inte enbart tack vare sin storhet i numerär, utan också av uppövad skarp förmåga, otroliga kompetensresurser som per automatik mullrar igång när skeendet så kräver.

Man måste lägga pussel.

Det här pusslet rör oss som är intresserade av "FRA-lagarna". Som borgarna strulat till det med försvaret skapar det nu svåröverblickbara konsekvenser.

Vare sig vi vill det eller inte: Signalspaning kommer att vara en del av försvaret. Det försvar som måste reorganiseras för att inte bara som idag kosta 37 miljarder utan att kunna leverera ett skvatt. Och ska vi ha signalspaning ska den måhända in under MUST, Militärens Underrrättelsetjänst.

Pusslet är skitsvårt att lägga.

Kanske kan ett lagförslag om en integritetsbalk som jag tidigare totalsågat från folkpartisten Camilla Lindberg täcka upp om dagens "FRA-lagar" äntligen rivs upp och underrättelsearbetet, signalspaningen hamnar där den ska och får den målsökande omfattning som den ska ha. Inte massavlyssning.

Detta är bara pusslet om FRA.

Man kan säga att borgarna har ställt till en okontrollerbar eldsvåda och nu måste vi in, släcka och reparera och bygga nytt. Hela väven av lagar följer med in i det nya bygget och allt kommer i nytt ljus.

Vilken sorst motion för att rädda internets frihet ska vi nu kasta in för att hitta rätt i det hela tiden accelererande inferno den nuvarande regeringen ställer till?

* * *

Och utanför borgarregeringens självförvållade helvete rullar allt annat in:
FRA är en sak. IPRED1 nästa. Och så har vi IPRED2 i vardande, datalagringsdirektiv mflr och så glunkas det från EU att man vill förlänga upphovsrätten.

Man vill att jag som författare ska kunna tjäna pengar på mina böcker inte bara 70 år efter det jag dött utan 95, ett ekonomiskt incitament som på milt sagt otroligt mystiska vägar ska hjälpa mig att skriva fler böcker medan jag är i livet.

Alla förlorar på långa upphovsrätter, utom en bransch som inte är något annat än en distributör. Kanske posten och bussgods och Schenker också skulle få tjäna pengar på att leverera samma gamla paket i 95 år efter det att avsändaren dött?


* * *

Kort sagt. Förutom att gänget i Rosenbad gör sitt bästa för att testa kaosteorin till det yttersta duggar lagar och direktiv in så tätt från EU att ingen hinner med.

Nattens och dagens tankar har gett vid handen: Förutom att skriva en motion som kan befria nätet bör vi kanske även ta fram en stopp-motion.

Stopp-motionens intention pekar i denna riktning: "Sverige kan inte ratificera fördrag i denna takt, ty då kan vi inte garantera att vi kan fortvara som rättssäker stat, samt att demokratin med detta rasande tempo i lagstiftningsarbetet tenderar att urholkas betänkligt. Förtroendet för politiken som medel att bygga ett gott liv för medborgarna urholkas likväl."


* * *
Edit II. kl 22.50 Syftet är att ge rum för folklig förankring, medborgarråd och på så sätt återrupprätta respekten för det parlamentariska systemet. FRA, Ipred1 och vidare lagar är visserligen felaktiga, men skall i detta fall ses som symtom på att den parlamentariska processen vare sig är transparent eller fungerar.

Den demokratiska processen är i samtliga dessa fall satt ur spel. Vid all lagstiftning, särskilt när den är repressiv eller integritetskränkande skall folkbildning samt medborgarråd genomföras. Endast så bygger vi ett stabilt samhälle.

Med detta stopp, som skall bli lag; uppdrar folket åt riksdagen att stoppa alla dessa lagar. Därpå, innan vidare lagstiftning får ske, skall riksdagen ta fram en ny transparent och begriplig process.

Detta stopp ger oss tid att istället för att i brådska försöka *bygga nytt* eller *lappa ihop* eller begagna sig av det som kallas "Alternativet, vilket väl folkpartisterna Camilla och Birgitta tog fram.

Hela den demokratiska processen är i skenande. Alltså stopp på den, som i sin tur stoppar all repressiv och integritetskränkande lagstiftning som är på gång. Vi vill även få stopp på de märkliga förändringar som är på väg inom upphovsrätten, som verkligen inte syns gynna nyskapande, snarare konservera gamla maktstrukturer som kan vara till förfång för såväl kreatörer som nyttjare samt samhällsnyttan.

När riksdagen på uppdrag av folket ordnat en ny transparent process. Då, först då, sätter vi oss ned i en folkligt begriplig och förankrad process och ser över, jag tror en del nämner att det är över 60 lagar som redan spolat in eller är på väg..

* * *
Stopp-motion. Vad tror ni?

Se även kommentarer där det börjar samlas positiva tankar.

torsdag, januari 29, 2009

Samsyn om ett fritt internet!

Moderaten Karl och Piraten Mikael vill hjälpa mig, dvs SAP!

Igår hade jag en så hektisk dag att jag inte hann fatta vad som hände.
Jag och några sossar startade ett nytt litet nätverk för att skriva en motion för att befria internet.

Jag hade inte tänkt blogga om det, men det var tur att jag lade ut först postningen Om Karl Sigfrids (M) utmärkta debattartikel i aftonbladet, men framför allt posten före denna: "Sossar för frihet - på nätet - och överallt".

Då skramlade det till.

För mig tidigare obekanta hörde av sig. En som jag börjat känna litegrand, (s)andberg, tipsar om hur vi bör förbereda för vår frihetsmotion inför sossarnas kongress.

Sossar börjar alltså curla för att idén om ett fritt Internet ska nå ända fram. Och ännu, det är det stora, har vi bara riksdagsmannen Karls Sigfrids (M) idé i botten. (motion)

Karl Sigfrid (M) hör också av sig och hälsar att vi mer än gärna får använda hans tankar. Det är fritt fram. Han vill inte som patentister eller musik- och underhållsbranschen girigt hålla sin idé för sig själv.

Han vill förbättra, göra världen till en roligare och trevligare plats att leva i. Och trots att vi inte växlar så många ord känner jag att på denna punkt, när det rör utvecklingen och den demokratiska potentialen på Internet, så delar Karl och jag samma vision.

Visionen om frihet känner inte av några blockgränser. Vi som börjat använda Internet och spontant upplever vad det ger oss i kunskap, nöje och kontakt och interaktion har det ju redan i blodet. Oavsett om jag är Anarkist och någon annan är Moderat upplever båda samma underbara frihet och obegränsade möjlighet att berika hela mänskligheten.

Rätt som det är dundrar det in mejl från en jag inte känner igen. Men efter någon timme ser jag att det är piraten MiNimaliteter

Micke Minimaliterers första spontana rader till mig: " Det jag tänkte fråga är om du är intresserad av att göra ett "sossepirat" eller "piratsosse"-nätverk av ert samarbete."

Vi mejlar ett tag, Micke och jag, plötsligt skriver vi båda blödande ur våra hjärtan "Att fan det här är så viktigt att jag skiter i vem som vinner vad. Vi måste bara fixa läget."

Utan att formalisera eller stylta till det. Samarbete är etablerat.

Så ser det ut.
Så härligt brinnande är vi, tvärs alla konstlade gränser och grupperingar.

Nu ska vi börja skicka våra positiva vibbar in i respektive parti. Vi ska få till stånd en oemotståndlig framåtanda.

En glädje och positiv anda som smittar alla som ser oss och hör oss. Vi vill det goda. Dom andra, dom som hittar på FRA, IPRED1, IPRED2, ACTA, Datalagringsdirektiv, Polismetodutredningar och allt repressivt. Dom är onda.

Vi.
Vi vill befria världen.
För vi älskar livet och att leva.

* * *

En del säger att jag är naiv. Icke så. Det är bara en metod. En glad metod.

Jag går på i mina “naiva” ullstrumpor och kämpar för att vi ska få till stånd en blocköverskridande samsyn kring dessa idéer. Denna vision för Sverige.

En del fnyser åt mig (torrtråksossar), medan andra fattar och minns att det rått samsyn i frågor över blockgränserna förr.
Se bara på hur försvarsfrågan och hur man hanterat försvaret från efterkrigstid fram till för två år sedan. (Alliansens hantering i denna fråga just nu är milt sagt hårresande, men det struntar vi i i detta sammanhang).
Just nu kollapsar samsynen kring försvaret, men de facto rådde en god och ansvarsfull samsyn i över 60 år…

Det är en sådan vision vi ska se.

Samsyn om ett fritt internet minst 100 år framåt i tiden!

onsdag, januari 28, 2009

Sossar för frihet - på nätet - och överallt

Vi "samurejer" (dvs riksdagssvar.se ) som spontant samlades kring FRA-frågan genom att träffas i kommentarsfällt på olika bloggar byggde helt upp vårt nätverk på just nätet. Jag har inte träffat en enda samuraj IRL.

Nu är vi ett gäng sossar som på exakt samma sätt strukturerar våra tankar. Idag ringde vi lite kors och tvärs på ett sätt jag inte ens kan redogöra för, men det landade i ett avstamp.

Steg 1
Vi siktar på att få till stånd en motion till Socialdemokraternas partikongress.
Det är det minsta. Personligen känner jag att det här kan vara starten till något mycket större. Internet kan ge oss en fri spelyta där vi på ett nytt - och bättre sätt - kan förädla och utveckla demokratin.

Tanken är djupt inspirerande, men tills vidare slänger jag helt sonika ut det första mejlet som den lilla gruppen "sossesamurajer" nu har presterat. Det är som synes inte mycket till plattform men tar man aldrig det där första steget blir det heller aldrig någonting.

Grejen är att vi inte en millimeter skäms för att vi helt vilt "fildelar" tankar med andra. Kolla själv in vilka källor vi tar avstamp ifrån för att komma igång! För att få en start.
(Känner jag sen Johan i gruppen rätt kommer han att göra en total djupdykning ned i de idéfilosofiska debatter som lett fram till dagens upphovsrätt både i USA och Europa. Och han kommer då att klura ut varför vi hamnat så totalt vilse).


Mejlet/ första anteckningen i gruppen:
Jag o Erik Laakso spaltade upp dessa punkter på telefon. (sänder kopia till Johan W, samt Stefan Wikén)

Detta ska Erik ha med sig till Eva-Lena Jansson när han träffar henne lördag:

* Vi lägger Karl Sigfrids motion i botten av vårt tänk. Den är bra och avgränsar den immateriella lagstiftningen att gälla Internet i detta steg.
Personligen (Anders) vill jag gå längre och även omfatta patent på exv läkemedel, som i nuläget tycks låsa kunskaper, på så sätt ördyra mediciner och därigenom ekonomiskt helt omöjliggöra medicinsk behandling i tredje världen. Patent som de ser ut idag slår på ett ovärdigt och odemokratiskt sätt mot fattiga. Det står inte i paritet med SAP:s grundsyn på människan och solidaritetsbegreppet. (Jag samlar länkar kring detta här på min hemsida)

* "Lika lagar på nätet som i övriga samhället" har Rick Falkvinge skrivit. (samma länksamling som ovan)
Som sosse vill jag gå längre än så. Internet kan ses som en ny yta att ta inspiration från för fri och demokratisk utveckling i övriga samhället.

* SAP har en positiv människosyn: Dessa repressiva lagar, FRA, IPRED1, IPRED2, Datalagringsdirektivet, hemlighetsmakeriframtagna ACTA, passar ideologiskt inte in i socialdemokratins vilja att bygga ett öppet och fritt samhälle som är hållbart för alla.

Gänget är i skrivande stund:
Erik Laakso
Johan "Mitt i Steget" Westholm Norrtäljde AK
Anders Widén Ösd

Stefans "Konspirationer" Wikén Ösd, reservriksdagsman som snart hoppar på i riksdan istället för Gunnar Sandberg. Ännu ej helt vidtalad men jag kan inte tänka mig annat än att du/han vill hjälpa till med sin klokskap på ett eller annat sätt i detta.

Aktuellt läge:
Eva-Lena Jansson (S) ansvarig för immateriell rätt näringsutskottet lyssnar alltså in detta på lördag/söndag när hon träffar Erik. Hon vill bygga upp ny ordentlig kunskapsbas.

/Anders W

tisdag, januari 27, 2009

Lysande texter och tankar från en moderat


All heder till riksdagsledamoten Karl Sigfrid (M) för denna artikel i aftonbladet.
Debattartikeln ligger rätt nära i linje med den motion han också skrivit Motion 2008/09:N439 Översyn och upphovsrättens utformning

Karl Sigfrid har även gjort en Powerpointpresentation som han lagt ut på sin blogg här, vilken är helt i linje med artikeln i Aftonbladet.

Det här är riktigt bra. Det finns en tydligt kämpe för ett fritt internet i det borgerliga blocket. Bland riksdagsledamöterna.

Jag önskar hett att oppositionen inom en snar framtid kan plocka fram en motsvarande kandidat. Eller att en sådan väcks eller växer fram.

Jag har varit lite sur på Karl Sigfrid eftersom han lagt rätt mycket tid, precis som alla andra allianspolitiker, men även sossar, på att förklara att de inte hinner svara på frågor om FRA när vi i Rikdsagssvar.se ställer dem. (Se Sigfrids lite trista korrespondens med Olof, en av oss här)

Det konstiga är att man i andra sammanhang visst svarar på enkäter, (dock vet jag inte hur just Karl Sigfrid ställde sig i följande exempel):
Helsingbors dagblad skickade ut en enkät till Sveriges alla riksdagsledamöter. "Meningen var att ge en bild av det kulturella bagaget hos Sveriges folkvalda". Bl.a. framgick att Exorcisten ansågs som bästa film av jordbruksminister Eskil Erlandsson (c).
I detta lite mer triviala sammanhang svarade 218 av 349 ledamöter, vilket ger 62 % svar.

En annan enkät som politiker tyckte var viktig eller angelägen eller kul att svara på rörde deras egen säkerhet; då svarade 76 %. Tidningen HD visar resultatet.

Efter att vi i riksdsagssvar.se skickat över 1000 mejl sedan den 8 oktober har vi fått in jag tror det är 80 svar av 349 ledamöter, allstå 22%.

Att svara på frågor om film ger svarsfrekens 62%, förmodligen på första försöket medan frågor om FRA efter i mitt fall 8 mejl till varje en ger inte mer än 22% i svarsfrekvens.
Jag gillar inte att spekulera, men här öppnar sig ett gigantiskt fält som gjort för de vildaste fantasier om varför...

* * *
Frågan och dimmorna tätnar alltså kring varför inte ens en så reko kille som Karl Sigfrid vill svara på våra frågor om FRA.

Ändå. Jag tror Karl har ärligt uppsåt. Jag tror att han har en skitstövel till partiledare.
Det är min spekulation.

Jag tror att Karl så vettigt han nu kan i sin förbluffande taskiga arbetsmiljö där ett grupptryck av oanade dimensioner tycks råda försöker driva sina hjärtefrågor.
Annars är man inte så outtröttlig som han faktiskt är.
Annars sitter man inte på sin lilla kammare och formulerar så pass välskrivna debattartiklar eller gör så snygga och pedagogiska powerpointpresentationer. Plus skriver skarpa motioner.

Visar det sig sedan att han i den stora skarpa kammaren röstar emot vad han skrivit i Aftonbladet, uttrycker i sin powerpointpresentation och i sin riktigt tydliga och bra motion så är det tragiskt. Mycket tragiskt.

Men jag frågar, vem ska det då spottas på?
Vem ska vi beklä med tjära och fjäder?

* * *
Till Karl Sigfrid.
Jag har sett att du varit in och vänt på min blogg sedan jag länkat till dig, men även skrivit kommentar i postningen om din utmärkta Powerpointpresentation.

Jag tar inte illa upp att du inte svarat, eller hälsat. Det är OK.
Men visst hade det varit trevligt.

Jag ska nu se vad jag kan göra som medlem i SAP för att föra fram ungefär liknande ståndpunkter. Tanken svindlar lite - om det går som du och jag vill skulle de två största partierna i Sverige plötsligt stå enade runt en fråga.

Men faktiskt har det hänt förr. Kring det numer totalt försummade försvaret rådde en gång total enighet. Så varför inte. Kankse kan vi nå total och klok enighet kring ett fritt och värdigt internet.

Det är inte alls omöjligt - och det är dessutom en vacker tanke!

Som du skriver i din motion: "Det finns ingen tydlig höger-vänsterdimension i frågan, utan både bland dem som står till höger och bland dem som står till vänster finns det en tydlig övervikt för att tillåta all fildelning."

Från kritik till konstruktion


Det ringer sossar. Riksdagsledamöter, men även andra sorter.
Jag hade önskat att det rörde allt jobb vi i riksdagssvar.se lagt ned, att de äntligen ringde för att säga:
- Det är lugnt, vet du. FRA och sån skit kör vi i sjön direkt när vi tar över!

Men nej. Istället ringer man och vill att jag ska vara en som hjälper till att skriva en motion om immaterialrätt. Det var Eva-Lena Jansson (S), sakkunnig i immaterialrätt i näringsutskottet som började tjatet på mig om detta.

Jag säger inget, men tänker i mitt stilla sinne: Fatta läget. För ett halvår sen var jag aningslös om akronymer som Ifpi och IPRED.

Jag var en glad författare som författat i 14 år och lyckats skriva ett gäng böcker, varav 5 blivit utgivna. Jag hade inte en enda dag av mitt liv reflekterat över detta med vare sig upphovsrätt eller copyright.

Men med mitt umgänge med FRA-motståndare har det växt fram en ny insikt hos mig. Upphovsrätten stinker och det industrin nu vill stinker ännu mer. Plötsligt ställer jag mig helt bakom nya bekantskaper som Stallman när han säger:

"Our job is the liberation of cyberspace and our job is just beginning."

I en intervju jag sett på youtube frågade intervjuaren:

"To support those, who favor change over the control exercised by large corporations and media, what are the type of actions that individuals can take?"

Stallman svarar:

"This is the greatest political question of our time.

How can we put an end to the empire of the mega-corporations and restore democracy? If I knew I would be the savior of the world."

Så. För mig handlar det Inte om fildelning av någons lilla musiksnutt och sådant trams. Frågan om immateriell rätt i vår tid är gigantisk. (Se tidigare viktiga inlägg här )

När jag pratar med sådana som Eva-Lena (S) händer det att jag inom mig viskar: Fatta att jag inte vet hur denna motion, denna text, dessa idéer ska formuleras. För visste jag det skulle jag bli "The savior of the world".

Så stort är det. (Annars hade heller inte Piratpartiet bildats, och det är ett bitterligen missuppfattat parti som vår rikdsag borde lyssna till redan nu.)

Så dramatiskt känns det att försöka vända mina tankar 180 grader från att enbart ha kritiserat både alliansen och SAP för att vara sanslöst korkade - och till vadå?

Jo, nu ska jag själv vara med att prestera kloka tankar som kan bli politik. Som kan bli lag.

Jag borde väl känna mig glad. Jag borde väl känna att jag har någon form av makt, kanske, antar jag.

Jag känner inte så. Jag känner mig förkrossad och huvudet tommare än ett urblåst ägg.

Jag som gjort Stallmans ord till mina: "Our job is the liberation of cyberspace and our job is just beginning."

* * *
I nästa stund ställer jag Stallmans ord om befrielse mot Ifpi:s när de skriver om företeelser som man ändå kan tycka kanske visar lite väg:

Ifpi skriver:

"Advertising-supported services are a potential way to ween habitual non-payers on to legitimate music services. Research in the US suggests that at least 45 million US consumers are willing to view adverts as the price of listening to music /…/ Existing ad-supported services include Last.fm /…/ and Spotify in Europe."


På ett annat ställe säger Ifpi:
"The music business is moving from a model based only on sales to one of “monetising” access to music."

Jag tolkar det som att Ifpi inte är helt nöjda med hur Spotify och sådana tjänster fungerar, men att det kan vara bra att under en tid vänja de där som absolut inte vill betala för sig att åtminstone tvingas lyssna på reklam. En annan sak; strömmande musik ska kanske rent strategiskt sett fösas över till mobiltelefoner istället för att finnas på nätet där det kan hackas alltför lätt. Om musiken bara säljs streamande via mobiltelefonabonnemang kanske industrin ser det som lättare att behålla kontrollen?

Tankehopp:

Jag försöker se till kärnan, de kärnvärden man pratar om från Stallman och från Ifpi.

Kärnvärdet Frihet ställs mot Tvång.

Vi människor vill ha frihet, att kanske föda fram en ny deltagarkultur i - de stora upphovsrättsindustrierna vill tvinga oss att konsumera på för dem lönsammast möjliga sätt. Och dom vill fortsätta att ha herravälde och kontroll.

Så ser förenklingen ut.

Min förenkling.

* * *
Därpå kommer frågan: Hur lagstifta för att möta både människors (nätsurfarens) frihet och företagets, även exv musikindustrins, möjlighet att på justa grunder kunna producera sina produkter?

Låt mig grotta ned mig i lite historia:

I Europa, rent idémässigt, är det inte så enkelt att upphovsrätt bygger på en enkel analogi med materiell egendom, utan i botten finns även stora stråk av idealistisk filosofi och organisationer som Stim hänvisar gärna i hänförda ordalag till sådana som Josef Kohler, som väl kan sägas myntade själv begreppet immateriell rätt.

Samtidigt är (den vanliga) äganderätten något fundamentalt för oss, även vänsterpartister går numer med på det tycker jag mig se.

Erkännes; här glider jag på en skala utan att veta var jag hamnar: Upphovsrätt har sin rot i idealistisk filosofi, men kan även han någon form av bas i socioekonomiska realiteter eller förhållanden.

Oavsett vad upphovsrätten och den immateriella rätten har för rot, var står vi idag? Frågan är vad känner vi som varande rätt idag?

Jag vill Stallmans nya världsordning. (leta dig själv fram på hans web ).
Och dessa socialdemokrater som ringer vet att jag i grunden är anarkist. Alltså per definition för total frihet...
Men i denna sak är jag inte längre anarkist, märker jag. Jag lämnar mig själv. Jag försöker göra och förstå något som är större än mig själv.

Det svindlar lite.
Eller en hel del, om jag ska vara ärlig.

Frågan är på tok för stor och svår för mig.
* * *

När det kommer till immateriell rätt, särskilt upphovsrätt sade jag tidigare att kärnvärdet Frihet för medborgaren ställs mot någon form av Tvång.

I stunden finner jag bara en att idémässigt luta mig mot och det är John Rawls.
Rawls var socialliberalismens främste moderne teoretiker och han uttryckte det så här: "att alla personer har rätt till ett så vidsträckt system av friheter som möjligt, så länge dessa friheter inte inkräktar på någon annans."

Vi ska alltså här och nu uppfinna ett system av frihet, men det ska samtidigt inte inkräkta på någon annans.

Minst fem komponenter ska vägas och beaktas:
1) Medborgaren.
2) Kreatören
3) Företaget som är mellanhand mellan kreatör och "medborgare".
4) Medskaparkultur (hur växer och gynnas denna bäst)
5) Samhällsnyttan kan kanske ökas med nya idéer kring immaterialrättens vara eller icke vara.

Nog nu med ostrukturerade nattsuddartankar.

Och som sagt.
Hjälp!

lördag, januari 24, 2009

Remix och fildelning i tanken ger mer impact


Jag bekymrar mig för en enda sak: Hur når vi impact?
Hur får vi sådant genomslag att Humlans plattnacke nr 4 sätter morgonkaffet i vrångstrupen då hon inser att hon inte får sitta i riksdagen mer eftersom vi inte vill ha henne på en så viktig position?

Jag vet inte om det varit en effektiv kamp att som vi i riksdagssvar.se skicka över tusen mejl till riksdagsledamöterna. Ändå har själva envisheten i företaget med tiden visat sig ge frukt.

Först blev det ett TV-inslag och som tur är var Brockman snabb att youtuba, för det är redan bortplockat från SVT, även om reportagen i skriven form ligger kvar.





Farmorgun var sen snabb att haka på och skriva en debattartikel som publicerades i Norrtälje Tidning.

Utan att tro eller hoppas något ringde jag min närmaste tidning, Östersundsposten. De ville ha en debattartikel, de hade sett mig i TV. Jag sa att farmorgun i Norrtälje hade en, men den ville de inte ha. Hon var ju inte en lokal förmåga i min lokaltidnings utgivningsområde.

Med tre barn som ständigt ska utfordras och torkas och säras på vid kiv och hållas vakna för att inte somna vid fel tillfälle så man får etter värre senare är det inte alltid helt lätt att prestera en debattartikel. Min lösning blev att göra en rewright. Jag skrev helt enkelt om farmorguns artikel lite. En sorts fildelning, eller kanske man snarare ska kalla det en jävligt hastig liten remix gjord på några minuter och så dunkade jag iväg texten till min lokala blaska.
De blev jätteglada sa de i telefon.
Sen ringdes vi igen, tidningen och jag, de oroligt:
- Du har väl inte sänt det här till Länstidningen?
- Absolut inte, sa jag sanningsenligt.

Idag tittar jag i bladet och snygg blev den, farmorgun/min text hade "toppats", låg alltså överst och täckte mer än halva sidan i papperstidningen. Tyvärr står bara mitt namn under, eftersom jag är den lokale förmågan.

Tillsammans når ÖP och NT väldigt många läsare. Kanske faktiskt fler än DN om man tänker på intresset jag vet folk läser åtminstone vår lokaltidning med.

Det är bara att envetet gnaga vidare.
Förlust is not an option.


fredag, januari 23, 2009

IPRED och immaterialrätten är farlig för mänskligheten


"Det saknas empiriskt stöd för tesen att immaterialrätten är samhällsnyttig."
Det skriver juridikprofessorerna Michele Boldrin och David K Levine i boken Against Intellectual Monopoly (Cambridge University Press, 298s)

"Och mer än så: de menar att upphovsrättens eventuella fördelar är mycket mindre än skadan den gör. Med en rad exempel på hur patent missbrukas, hur upphovsrätten hindrar spridning av kunskap och information och hur immaterialrätten förvandlas till ett verktyg för begränsning av medborgarnas rätt att ta del av information och kunskap, tecknar de en entydig bild av en immaterialrätt som de menar inte längre förtjänar att försvaras." SvD

Ett exempel på det vansinne som redan är över oss i form av en skev immateriell lagstiftning hittade jag via Björn Feltens där han i en tog upp den revolutionerande upptäckten hur man kan tillverka betydligt effektivare vingar och fenor till flygplan, båtar, turbiner, fläktar; kort sagt upptäckten kan användas i alla sammanhang där man har nytta av en suverän hydro- eller aerodynamik.

Tre forskare från två universitet plus USA:s marinakademi har testat en design baserad på knölvalens “vingar”, det vill säga bröstfenor, och kommit fram till att de knölar som sitter på en rad längs framkanten ger suveräna fördelar rent aerodynamiskt.


Allt gott så långt. Nu skulle mänskligheten kunnat börja utnyttja denna konstruktion som naturen utvecklat och utprovat under miljontals år, och så generöst bjuder oss alla på. Men så är det inte, för “uppfinningen” har blivit patentskyddad.

I detta fall har tre forskare, med lön från det allmänna, undersökt något som naturen har utvecklat, sedan får de patent på detta så att ingen annan ska kunna utnyttja forskningsresultaten utan att betala till dessa “uppfinnare”.

Frågan är: Hur gynnar detta utvecklingen, eller samhällsnyttan, eller mänskligheten, vilket väl ursprungligen var anledningen till att vi beviljar sådana monopol som patenten utgör?

För att inte texten ska bli så lång, upphör jag här med att ge källhänvisningar, för jag inbillar mig att det ändå är allmänt känt att man i denna stund i världen redan har patent på grödor så att utsädesföretag, sådana som Weibull, kan sälja frön till exempel paprikafrön till odlarna som sedan i sin tur inte kan fröa själva eftersom fröna man köpt är avkönade.
Vid sådd får man en fin planta ett enda år, men plantan är manipulerad så att den inte kan få avkomma.

All jordens bönder kan inom en snar framtid vara helt i händerna på fröbolagen.
Vad får vi för situation i världen då? Fröbolagen är redan ganska få och köper upp varandra så att de ständigt blir färre.

Är det ett scenario vi vill fortsätta att gynna? Är det bra för oss människor och för mångfalden bland jordens grödor? Finns det en risk i samband med att vi med nuvarande tendens i lagstiftningen än mer cementerar denna väg och stänger alla vägar för andra alternativ?

Vi vet också, så där lite till mans i bakhuvudet, att man med allmänna medel har finansierat kartläggningen av människans gener. Nu när man kartlagt dem är de stora företagen inbegripna i en veritabel kapplöpning för att vara den som först kan patentera flest mänskliga genom. Man vill inte dela med sig av kunskap. Man vill tjäna pengar på den.

Den stora frågan; är det rätt? Gynnar det mänskligheten, eller låser man återigen för möjligheten att vi snabbare kan hitta vägar att bota cancer, AIDS eller vanlig influensa om vi istället delar på kunskapen på det sätt som redan sker inom Opens Source-rörelsen?

I boken Biobazaar (Harvard University Press, 428 s) driver Janet Hope tesen att det bara är genom att tillämpa de framgångsrika kunskapsdelningsmekanismer som utformats i öppen källkod-rörelsen för att dela och sprida kunskap om biotekniska landvinningar som vi kan undvika att hämma utvecklingen, SvD.

Jag börjar tro att vi är inne på helt fel väg. Det handlar inte om att människor fildelar lite musik på nätet, som i sig inte skadar musikindustrin. Det skriver de numer själva i och med att de i sin årsrapport drar slutsatsen att endast 10% av piratnedladdningen faktiskt innebär förlorade köp.

Medan debatten har fastnat i små bagateller, som om vi ska få fildela en poplåt som är glömd efter tre veckor eller inte, så handlar det egentligen om en ödesfråga för mänskligheten:

Vi är på väg att kriminalisera rätten att dela kunskap. När gör man i själva verket intrång på någon annans immateriella rätt? Får man egentligen ens prata med sina barn om hur en valfena fungerar och hur samma teknik, men framförallt design, snart används när man bygger flygplansvingar och vindkraftverk?

Vi står just nu vid randen av en fantastisk kultur-, informations- och kunskapsrevolution och då väljer vissa länder att påbjuda nationell filtrering och bygger brandmurar kring nationsgränserna – något som vi tidigare bara associerade med diktaturer.

I Australien övervägs till exempel nationella filterlösningar som påminner om de som vi annars bara förväntat oss i icke-demokratiska stater.

IPRED är inte längre IPRED, utan ett monster som handlar om all immateriell rätt och vi ser ännu bara början av den alltmer intensiva strid vi har att ta upp för just nu fortfar våra lagstiftare att gå rakt in i dystopin.

Vi måste väcka dem. Helt partiobundet måste vi få dem att inse att med allt bredare definitioner av vad som kan skyddas immaterialrättsligt stänger staten in kunskap och gör det allt svårare för människor att lära sig, utveckla kunskap tillsammans och bedriva kvalitativ forskning

Om vi inte får hejd på lagstiftarna går vi en dyster framtid till mötes.

Vi måste börja samarbeta. Vi måste hjälpas åt.

Därför rekommenderar jag alla att se Karl Sigfrids (m) helt korta [Karl Sigfrid har stängt ned den wordpresslänk jag länkade till här] om hur vi kan skapa en positiv agenda istället för att bara stå och vara upprörda.

Till Karls postning skrev jag en helt naiv kommentar att jag gärna ser att han och jag skriver en motion tillsammans. Han lämnar in motionen till sitt parti, moderaterna, jag till mitt, socialdemokraterna.
Nu kanske det inte blir någon sådan motion av, men jag tror alla förstår intentionen, att vi måste hitta vägar in i samtliga våra politiska partier för att öppna upp för en god framtid.

Helt partiobundet måste vi börja samla goda argument för att visa på den positiva framtid vi kan gå till mötes om vi öppnar kunskaps- och informationsspridning, bland annat genom fildelning, istället för att kväva den oerhörda utvecklingspotential som vi har mitt framför oss.

Jag vill också knyta detta till det hopp det ändå inger att Eva-Lena Jansson (s) är en lyssnande politiker och just nu satt som den som har ansvar för immateriell rätt för socialdemokraterna i näringsutskottet.

Jag har inte kommit på några lösningar ännu, men i all anspråkslöshet länkar jag nu ihop Eva-Lena (s) och Karl (m) i denna postning. jag skriver också kommentarer på bådas bloggar.

Bollen ligger inte enbart hos våra lagstiftare, riksdagsledamöterna.
Vi här på nätet måste också börja våga tänka lösningar, inte enbart kritisera när den lagstiftande församlingen i våra ögon tycks vimsa i fel riktning.

Om så är fallet måste vi göra som lobbyisterna. Vi måste ta kontakt.
Vi måste argumentera.

Om vi nu berömmer oss om att vara kunniga i IPRED. Nå, då har vi att bli kunniga på helt andra och nya plan. Annars når vi aldrig framgång.

* * *

Fotnot: Inte en enda tanke i denna text är vare sig originell eller min. Allt material är "stulet" om man väljer att betrakta det på det sättet, eller så är mitt tankegods helt enkelt "delat" om man ser det så.
Min övertygelse är att 99.9999% av varje människas tankar är delade, ihopsydda av de möten med texter, människor, tv-program, bilder, sånger vi råkat få oss till livs genom livet. Ur denna informationssoppa vaskar vi sedan fram det vi tror vara våra egna unika tankar.

torsdag, januari 22, 2009

Brev nr 8 till Mats (s) och Mats (m) som inte vill svara på frågor om FRA













Mats Berglind (s) och Mats Johansson (m)

Hej grabbar. Ni heter båda Mats och jag börjar bli rysligt trött på att skicka mejl till er i riksdagen så jag klumpar nu ihop er fast ni kommer från två olika partier. Jag klumpar också ihop er eftersom ni båda har svarat: "Tack, men jag avstår" att svara på mitt sjunde påminnelsemejl.

En sak har era partier gemensamt, i bloggosfären börjar vi tycka att ni är riktigt ordentligt arroganta.

Igår mejlade jag till Margareta B Kjellin (m) fem gånger innan jag fick svar. Alltså skickade jag henne totalt 12 mejl innan hon i ren utmattning fann det vara i god demokratisk anda att svara.

Det finns givetvis ingen rim och reson i att ni skulle upprepa ett sådant beteende så jag länkar till det öppna brev som ligger på min blogg som till slut fick er kollega att svara.

Detta är nu mitt åttånde mejl till er båda. Det är verkligen inte lustigt.

Jag ber ännu en gång, läs gärna det öppna brevet som ursprungligen var ämnat till Margareta. Därefter svarar ni på frågorna.

Och ja, ni har förstått rätt. Vi medborgare ger oss inte i denna sak.

Anders Widén Författare.

PS: Detta elektroniska brev ligger som öppet brev på min blogg.

Öppet brev till Margareta (m) om FRA

Margareta. Demokrati är inget teparty. Igår hade du och jag en mejlkonversation som visar att ni moderater ständigt slingrar er när det kommer till FRA-lagen. Du besvarade mig som om vi enbart pratade strunt på ett teparty.

Ni moderater påstår att frågorna är som att svara på frågan "Har du slutat att slå din fru".

Det är inte sant. Frågorna är förnuftiga och logiska. Men varför ni moderater upplever dem som jobbiga beror på att FRA-lagen strider mot ditt partis uttalade integritets- och frihetsideal.

Som jag tidigare nämnt svarar både vänstern och miljöpartiet helt korrekt på frågorna. Det måste vara märkligt i din värld att uppleva att vänstern i detta fall är frihetligare än ni moderater.

Vad mer är. När jag pratar mer konstitutionsutskottets ordförande, Berit Andnor (s), uppfattar jag henne som att FRA-lagen strider mot grundlagen. Hon säger vidare att hon och flera andra politiker försökt att få FRA-lagen vilande, bland annat för att riksdagen ska hinna kontrollera FRA-lagen ordentligt, just för att försäkra sig om att den inte strider mot grundlagen.

Trots dessa skarpa invändningar har ditt parti tvingat igenom lagen genom att tvångskvitta ut bland andra Karl Sigfrid (m).

FRA-lagen är ingen tepartyfråga. Med FRA-lagen står vi inför ett paradigmskifte i vår tid; ska vi ha förtroende för varandra eller inte.

Den misstro FRA-lagen föder har redan givit vår demokrati en svår törn. Fortfar ni i total arrogans att genomföra lagen är jag rädd att skadan kan bli irreparabel för lång tid. Ni förstör allt förtroende för politiken som verktyg att försvara vårt demokratiska värdearv.

Du säger själv att brev är brev, oavsett form, ändå påstår du att FRA-lagen i det stycket inte strider mot Europakonventionen; en mycket märklig slutsats. Kanske rentav svagsint.

Jag vet inte i vad mån du tagit del av forskarrapporter som visar att det inte går att spåra terrorister genom sk datamining. Det enda man kan använda FRA:s dator till i terrorismsammanhang är just datamining. Metoden fungerar inte. Det torde vara allmänt känt.

Slutsatsen blir att FRA:s dator och spanande i datatrafiken inte alls kan användas mot terrorism. Allmänhetens följdfråga blir: Varför vill ni politiker då ha tillgång till trafikdata?

Bevisligen kan vi inte skydda oss mot terrrorism, ändå vill ni åt trafikdata. Varför?

Ser du hur denna lag endast föder misstro? Man kan inte jaga terrorister med den, men ändå vill ni ha lagen. Varför?

I stället för att skydda och bevara demokratin eroderar lagen i sig själv vår demokrati inifrån. Vi lever i en galopperande förtroendekris, medborgarna blir allt mer misstänksamma mot er politiker, men också mot institutioner som Försvarets Radioanstallt, polisen och säpo.

Vi kan inte se att ni vill oss väl.

Kostnader. Vi kan bevisligen inte skydda oss mot terrorism denna väg, ändå driver ni igenom lagen. Nästa besvärande post för dig att besvara är varför ni vill dra på oss dessa otroliga och onödiga kostnader. (IT-företagen)


Ni moderater påstår att ni till varje pris vill sänka skatter. Här ålägger ni varje hushåll i Sverige en avsevärd avgift. Eftersom avgiften kommer att tas ut genom IT-företagen och internetoperatörer kan man undra, kommer det att läggas även moms på detta? Om vi räknar på extremfallet i tabellen ovan, skulle det kunna innebära att staten får in dryga 4 miljarder kronor i moms på att genomföra FRA-lagen.

Är det vad ni moderater vill?

Jag ber dig återigen. Svara på frågorna som finns på riksdagssvar.se
Eller. Du slipper besvara dem om du tar ett samtal med Fredrik och får honom på bättre tankar.

Anders Widén, Författare.

Edit: Jag har varit med barnen och inte hunnit uppdatera. Dock, Margareta svarade på detta öppna brev redan efter ca 1 timmer och 11 minuter. kl 11.47 inkom hon med svar som kan läsas på Riksdagssvar.se. Hennes kommentar, kopierad och inklistrad nedan:
Jag besvara detta under protest eftersom jag anser att frågorna är vilseledande och förutfattade. Jag besvara endast för att få slut på påståenden och felaktiga antaganden.

onsdag, januari 21, 2009

Margareta B Kjellin (m) talar hellre om hustrumisshandel än om FRA

Rakt av från min och Margaretas mejlkonversation idag. Se även riksdagssvar.se

Jag skickade först detta mejl den 21 jan 2009 kl 10.08:

Hej!
Detta är mitt sjunde påminnelsemejl och jag vill gärna att du svarar på mina frågor. Jag ingår i gruppen riksdagssvar.se och många i den sk bloggosfären följer vårt arbete, eftersom det är medborgare ur den som av oro ställer dessa frågor jag och mina kamrater åtagit oss jobbet att framföra till dig.
Undersökningen innehåller fem påståenden och tar högst några minuter att besvara. Med hjälp av svaren på frågorna vill vi, på ett mera systematiskt sätt, föra en dialog med våra folkvalda för att fördjupa debatten om lagen och dess konsekvenser. Resultaten kommer att redovisas på riksdagssvar.se,

Vårt arbete följs numer även av tidningar, samt SVT.
Vi är tacksamma om du tar dig tid att svara.
Med vänlig hälsning


Den 21 januari 2009 11:41 skrev Margareta B Kjellin
(Hennes mejl om ni vill ge henne hjälp med svaren: margareta.b.kjellin@riksdagen.se)

Jag tycker att Era frågor är partiska och liknar typen "har du slutat slå Din fru" så jag kommer inte att besvara dem. Återkom med neutrala svabara frågor så ska jag överväga detta
Margareta B Kjellin
* * *
Mitt andra mejl

Hej Margareta.
Jag börjar bli djupt bekymrad över moderaternas kvinnosyn. Det är nämligen fler än du som svarat så här konstigt, att ta exemplet med att "har du slutat slå Din fru".

Våra frågor handlar inte om hustrumisshandel, utan om en lag som kommer att ge Försvarets radioanstallt lagligt rätt att alltid, vid alla tillfällen masslagra, och massavläsa all trafik som sker på internet. I våra ögon innebär det samma sak som om posten skulle börja öppna alla brev.

En av frågorna är det mycket enkelt att svara JA eller NEJ på - och den handlar inte om hustrumisshandel. Den lyder i korthet.

Enligt Europakonventionen är det stor skillnad mellan ett brev skrivet på papper och ett elektroniskt brev.

Jag ber om ursäkt om du blivit förvirrad för att frågan är ställd som ett påstående. Jag ändrar den härmed till:

3. Är det enligt Europakonventionen någon skillnad mellan ett brev skrivet på papper och ett elektroniskt brev?

Vill du nu vara så vänlig att svara? Flera av dem som sammanställt frågorna är moderater och de är förtvivlade över ditt partis envisa hållning att inte svara. Nästan alla vänsterpartister och miljöpartister har svarat och de har inte tyckt frågorna varit märkliga på något sätt.
Jag lägger nu upp denna korrespondens både på min Blogg och på riksdagssvar.se

MvH
Anders Widén, författare.

* * *
Margaretas andra mejl inkom 13.27
Det handlar inte om kvinnosyn utan när frågorna ställs så att hur du än svarar så blir det fel. Uttrycket "har Du slutat slå Din fru" är inte skapat av moderaterna utan är i varje fall från min landsända ett verdertaget uttryck för frågor som är så styrda och illvilliga att de är omöjliga att besvara. Uttrycket innebär ju att säger Du ja så har Du erkänt att Du slagit svarar Du nej så erkänner Du också att Du fortfarande slår.

Utgångspunkten för frågorna är ju att lagen ska missbrukas inte den omformulerade frågan.
Hälsningar
Margareta B Kjellin

Jag svarade med mitt 3 mejl kl 13.48

Jag upprepar.
Vare sig vänsterpartiets eller miljöpartiets riksdagsledamöter har uppfattat frågorna på det sätt som du beskriver.
Inte heller Eva-Lena Jansson (s) som var den snabbaste socialdemokraten att svara på frågorna. Tvärt om, din kollega Eva-Lena Jansson (s) finner frågorna som varande mycket adekvata. Jag har pratat med henne om saken.

Därför upprepar jag den fråga jag omformulerade. För det är väl egentligen en ren kunskapsfråga, om FRA strider mot Europakonventionen eller inte?

3. Är det enlig Europakonventioen någon skillnad mellan ett brev skrivet på papper och ett elektroniskt brev?

Hälningar Anders Widén Författare.

* * *
Margaretas mejl nr 3 kl 13.54

Ett brev är ett brev oavsett utformning men det betyder inte att FRA strider mot Europakonventionen det är denna koppling som blir felaktig.
Margareta B Kjellin

* * *
Mitt mejl nr 4 kl 14.36
Stopp ett tag! Nu blir jag glad!
Det här var det ursprungliga syftet med riksdagssvar.se.
Vi ville öppna för dialog. Vi lade ned otroligt mycket tid på att formulera bra pedagogiska frågor som även om de var få skulle belysa FRA-lagen ur olika viktiga perspektiv.

Vi vill inte hänga ut politiker. Vi vill inte skapa sensationer. Vi vill föra ett demokratiskt samtal.
Givetvis genomför vi vårt arbete för att vi är skeptiska till lagen, mest för att vår kunskapsbas säger oss att lagen och dess tekniska metod, mass-scanning av bla mejl, inte kan fånga en enda terrorist. Däremot kan lagen skapa svåra integritetsproblem.
Vi har heller inte fått presenterat för oss hotbilden som lagen ska avhjälpa.
Däremot kan de motståndare till lagen som vi talar med presentera utredningar som visar att sk "datamining" inte fungerar.
Enligt dem går det inte att skydda sig mot terrorism denna väg.

Du skriver att brev är brev men att kopplingen till Europakonventionen blir fel. Det förstår jag inte. Men nu har jag, som "mamma-tidningar" skriver några "hellhours" framför mig, det vill säga, jag är hemmavarande pappa med tre små barn som börjar bli trötta och hungriga. Jag kan inte fortsätt nu.

Men jag är mycket tacksam att du visat dig villig att resonera så jag skulle bli mycket glad om du fritt ur hjärtat, gärna med de i dina ögon tokiga frågorna som stöd, kunde berätta mer för oss om din syn på FRA.
Varje resonemang vi medborgare får från er politiker är oerhört mycket värt.

Förstår du mig att ditt första svar om den slagna hustrun skapar misstro medan ditt senaste resonemang skapar hopp om dialog?

MvH
Anders

Margaretas mejl nr 4 kl 14.51
Hej

Ja Du har Dina jobbiga timmar men det har jag också. Jag håller på med en slutrspport om äldreomsorg ska förberedas ett antal årsmötestal på olika teman läsa in proppar inom mina ansvarsområden mm. Så hur gärna jag än vill så måste jag prioritera mina ansvarsområden just nu och dit hör inte FRA. Jag har satt mig in i problematiken och jag har varit på studiebesök och jag avvaktar just nu vad som ska komma fram mera i frågan.
Så om Du ursäktar så ska jag koncentrera mig på vad jag har på agendan just nu.
Lycka till med barnen
Margareta

tisdag, januari 20, 2009

Alliansens mål - att omfördela stora värden

Från CC CopyCat byrån

Det går att ta ansvar för samhället. Om man vill.
Den borgerliga regeringen vill inte.
För att hindra uppsägningar i kommuner och landsting kan man helt enkelt stoppa uppsägningarna. (DN )

Den borgerliga regeringen vill inte.

Någon som kommer ihåg hur alliansen påstod att de skapade jobb i början av sitt regerande?

Man sabbade a-kassesystemet genom att höja avgifterna och sänka ersättningen så att mängder av människor valde att strunta i att ha någon a-kassa.

Förändringarna som alliansen genomfört i både a-kassa Försäkringskassa gör nu att allt fler faller igenom systemen och hamnar i den situation som berättigar till lagstadgat socialbidrag.

Vad ingen säger är att för att kunna uppbära socialbidrag krävs att den enskilde avyttrar all egendom.

Det i en tid då allt rasar. Fler villor blir till salu. Priserna sjunker och med sjunkande priser vill till sist inte bankerna låna ut eftersom deras uppgift är att säkra aktieägarnas intressen.

Det börjar se ut som en tanke: Den borgerliga regeringen vill inte ta samhällsansvar.

Oviljan att agera är inte ovilja. Det är deras agenda. Nu händer äntligen det de vill.

Vi kommer nu till en situation där stora värden byter ägare. Från de som tvingas sälja till dom som har pengar att avvara och kan göra sig en bra affär.

På så sätt arbetar finanskrisen åt borgarna, genomför den politik de velat men inte riktigt vågat föra via skattepolitiken fullt ut. Äntligen rullar pengar från fattig till rik. Det sker i snabbare takt än någonsin en finansminister skulle kunna genomföra.

Eller är borgarna så korkade att de inte fattar att det är detta som sker?

Vad tror ni som läser? Jag för min del tror att borgerliga politiker är likvärdigt utrustade när det kommer till begåvning som du och jag.

Därför rinner det alltid när det gäller borgerliga regeringar ned till en enda fråga: Varför tar de aldrig samhällsansvar?

Svaret är; de vill inte.
Då når de inte sina politiska mål.

måndag, januari 19, 2009

Reinfeldts svartsyn leder landet rakt ned i fördärvet











Fredrik. En rädd liten människa som tvingar oss alla till kamp. Svår kamp.


Från CC CopyCat byrån


När statsminister Fredrik höll jultal (DN) handlade det enbart om brottslighet. Han talade ingenting om "arbetslinan" han gått till val på, eller att arbetslösheten stiger på ett alarmerande sätt. Istället sade han att han ser "det som extra viktigt att arbeta med förslag om mer resurser till rättsväsendet."

Han sade att han vill ha 20 000 poliser och "att "säkra" skärpningen av straffen för grova våldsbrott så att straffen blir längre, vilket betyder att kriminalvården måste få mer resurser."

Han sade:

"att få till stånd ett särskilt ungdomspaket som bland annat innebär att brott begångna av unga under 15 år ska utredas."

Han sade:
- Jag vet att det ökar människors frihet, ökar tryggheten och visar att vi kan göra skillnad i en fråga som är helt avgörande för många människor.


Han kallar åtgärderna; "Trygghetspaketet"

* * *

Vi har hört nysvenska förut; ordet "trafikstråk" i FRA-debatten finns enligt FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson inte, utan är något som allianspolitiker hittat på.

Nu kommer nyordet "Trygghetspaketet". Genom det får vi veta vad regeringens ledare och hans parti vill, hur Fredrik vill lösa krisen. Trygghet stavas i hans negativa människosyn: batong, polis, fängelse, hårdare straff.

Han vill fortsätta att sänka skatter för de allra rikaste. Han vill inte utjämna resurserna mellan kommuner och hjälpa de många kommuner i landet som nu inte får sina budgetar att gå ihop. I min grannkommun, Krokom, frågar sig just nu socialnämnden hur tusan de ska få ihop det. Behovet hos hjälpsökande stiger varje dag, samtidigt som kommunen förlorar skatteintäkter i samma takt som folk blir arbetslösa.

Det finns kommuner som har det än svårare, där de sociala problemställningarna varit skarpa redan i flera år och som förvärrats av Fredriks totala ovilja att hjälpa människor som har det svårt.

* * *

Jag skrev en dystopi som helgläsning. I bakhuvudet låg Fredriks jultal.

En annan källa jag grundade dystopin på påstår rakt av att USA kommer att gå i konkurs. Det är "Dr Doom" Roubini som säger det (E24).

Jag tror inte riktigt det, utan håller mer med Johan mitt i steget som skriver: "Obamas problem listade i SvD ger en fingervisning, problem som är så inflätade i varandra att de inte låter sig lösas i en handvändning."

Men det kan inte undgå någon: USA står på randen för en hyperinflation, man pumpar in mer och mer pengar utan att ha investeringar i ryggen.
Än har vi inte sett slutet på det finansiella systemets kollaps. Vi är i dess början.

Man kan med fog fråga: Vart är världen på väg?

En historisk jämförelse ger vid handen att situationen i USA idag är ytterst lik den som rådde i Tyskland då landet var motor för världsekonomin och den motorn brakade ihop och fick hyperinflation. Den gången utbröt världskrig. När folk får det tillräckligt dåligt drivs de till oförnuftiga saker. Särskilt om de har pissiga ledare.

I ljuset av detta är det än mer häpnadsväckande att Fredrik väljer att sänka skatter för höginkomsttagare istället för att hjälpa kommuner som har svårt att hålla de verkliga trygghetssystemen igång.

Denna oförmåga, denna blindhet kan bara ha en rot: Fredrik har en fullständigt skev och mörk människosyn. Det troliga är dessutom att han är en otroligt feg och rädd människa som inte drivs av ett klart förnuft utan av inre demoner som säger honom att högre straffskalor är en bra väg att gå istället för att skapa ett samhälle där alla kan få till sina behov.

Ingen är mer hopplöst förslavad än den som på falska grunder tror sig vara fri. Tyvärr ser Fredrik inte sin egen belägenhet. Man gör sällan det.

Att världsekonomin skenar ska han inte skyllas för, däremot försätter han vårt land i en svårare kris än vad som är nödvändigt. Hans förlamande passivitet är farlig och de få åtgärder han vidtar kontraproduktiva, hans politiska agenda och vilja direkt farlig.

Man kan sammanfatta situationen i en enda mening.

Fredrik är Sveriges farligaste fiende.

Tyvärr är han tätt följd av de andra partiledarna i alliansen som lydigt går i nya moderaternas påbörjade vandring ner i svartaste människosyn och ekonomiskt kaos.

Edit: Svensk Myndighetskontroll kommenterar förslaget på förändringar i grundlagen. En av delarna är:
"20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

3. skyddet mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 § andra stycket)."
Vad det innebär? Att marschen mot det totala kontrollsamhället ska kunna gå smidigare.

Edit: Mark Klamberg skriver om polismetodutredningen. Polisen ska få ut ip-nummer för brott som inte ger fängelse, men även Säpo och andra myndigheter. På detta sätt kan de lägga sociogram.

Anders Widén Författare.

Fotnot: Historiska förlopp går ofta fort. För några månader sedan investerade svenska banker, och andra banker i de baltiska länderna. Nu stormas parlamentet i Vilnius eftersom folk inte får ut sina löner. DN lördag skriver att det är rena Vilda västern i Vilnius.

lördag, januari 17, 2009

Helgläsning

Från CC CopyCat byrån
Skärmdump från SAP´s helpdesk år 2017 den 16 oktober kl 09.34
(Clic to enlarge)


Se även andra böcker i ämnet: "Så besegrade vi mörkermakterna"
"Aldrig mer Panoptikon"
"Vi träffades i tunnlarna på nätet"


Ur Arbark, Arbetarrörelsens arkiv år 2020.
Politisk kamp i ett samhälleligt panoptikon.


Året var 2009. Vi anade ingenting men borde ha förstått. Vi har sett det tidigare i historien, hur fort maktövertaganden kan gå. Vi vill inte dra några som helst politiska paralleller, men i Spanien från år 1936 tog det bara 3 år för en auktoirär regim att ta makten. Francos övertagande tog blott tre år, mellan åren 1936 till 1939.

När det är regression. När ekonomin backar får folk för sig att de behöver en stark ledare som kan föra dem ur krisen. Det har visat sig vara en svårbearbetad och kvardröjande reflex från tiden då människan levde i små grupper och behövde fatta snabba beslut att inte stanna på en plats utan börja vandra för att överleva. I modern tid där vi lever i stora samhällen har denna reflex upprepade gånger lett till ökade inre spänningar i samhället, till sist krig. Under detta förlopp önskar folket allt hetare att "ledaren" med stor L ska kliva fram och föra dem till nya goda marker, men vi kan inte längre vandra.
Reflexen blir istället självförstörande.

År 2010 förlorade Socialdemokratiska arbetarpartiet valet. Analyser efteråt ger vid handen att man tog grovt miste. Folket ville inte ha mer av framtriangulerad mittenpolitik utan trygghet och en ideologisk bas. Den ideologiska basen saknades helt i svensk politik, men den sk alliansen lyckades prestera något som såg auktoritärt, kontrollerande och därmed lite tryggt ut. Man ville ha "Hårdare tag". Det visade sig gälla i alla samhällssegment.

Samhället gick in i en allt mer övergripande kontrollspiral. Fler och fler blev arbetslösa, regeringen mötte det med fler och fler poliser.

År 2013 gjorde polisen plötsligt ett tillslag mot Aftonbladet, beslagtog tre datorer, samt arresterade ledarskribenten Katrine Kielos. Det blev folkstorm, om man nu kan tala om folkstorm när folk sitter på internet och chattar med varandra genom krypterade tunnlar. Från regeringskansliet kom ett pressmeddelande: "Katrine Kielos har undanhållit polisen uppgifter om misstänkt och försvunnen person som utgör hot mot rikets säkerhet."

I tunnelchattarna viskades det att Kielos hade skrivit om "Borgens" svassande hårsvans en gång för mycket. Men samtidigt kunde man inte skratta åt skämtet. Alla visste allt för väl att meddelandeskyddet inte längre fungerade. FRA:s dator scannade alltid alla tidningsredaktioner och dess medarbetare.

År 2014 kunde Socialdemokratiska arbetarpartiet inte längre arbeta öppet. Man tvingades under jorden och det tog några år att hitta former för att arbeta, som man sade, asynkront som självständiga noder, men ändå mot samma mål. Målet var att utan våld återerövra demokratin.

Sveriges folkligt förankrade värnpliktsarmpé var upplöst, det fanns istället en insatsstyrka, men när den skulle hjälpa polis uppstod svåra oroligheter. Inom EU slog man fast att styrkor skulle bytas mellan länderna så att svensk militär höll ordning i det oroliga Paris och vice versa.

År 2017 hade arbetarpartiet tillsammans med fria Linuxgrupper ordnat tekniska lösningar att hålla större möten över nätet utan att upptäckas av FRA. Det bestämdes att vissa vitala delar av statens apparatur måste sättas ur spel.

Den 16 oktober 2017 klockan 09.34 lyckades SAP i en samordnad operation med....

(Klicka på bilden ovan och läs av information. Hur ska storyn fortsätta?)

* * *

Jag är författare. Så här bygger jag upp scenarion.
Skulle det här bli en spännande thriller att läsa eller ligger den för nära det som händer? Blir den för otrolig?

Grejen är att verkligheten alltid överträffar dikten.

Vi skriver vår historia här och nu.

Det är upp till oss hur vi vill forma framtiden.

torsdag, januari 15, 2009

Lagen lirar inte med verkligheten

Från CC CopyCat byrån


Jag skulle på kvällstidningsmanér kunna skriva feta krigsrubriker:

"Piratpartist remissinstans åt socialdemokraternas sakkunniga i immateriell rätt."

Men vad skulle det tjäna till?

Det är bättre att säga som det är, att demokratiska samtal pågår. Häromdagen pratade jag med en kvinna som varit brevbärare, nu sitter hon i riksdagen och har hand om och ansvar över en av vår tids största och mest komplicerade frågeställningar; IPRED1.

Det går en skiljelinje precis här. Den är demokratisk. Den är ekonomisk. Och den handlar om makt, stor makt.

Vem ska äga vad?

Jag och före detta brevbäraren Eva-Lena Jansson (s) vände ut och in på våra hjärnor i försök att komma ytterligare ett snäpp åt det bättre hållet. Det mänskligare hållet.

Jag föreslog att hon kunde ringa Jörgen, en piratpartist och hon gjorde det. För hon ville höra vilka kunskapsfragment han hade att erbjuda.

Låt oss slå fast följande: Ingen sann demokrat och människa är nöjd med IPRED1. Möjligen är tunga aktieägare i "upphovsindustrin" nöjda. Inga andra.

Även om Eva-Lena står fast vid den skrivelse jag fortfarande förkastar, så är inte heller hon nöjd. Det är ju därför hon fortsätter samtalet, även bjuder in oss alla att skriva motioner.

Mellan dagislämning och skridskoskolor ringer jag febrilt alla sossar jag kan komma på, till slut får jag tag i en för mig ny lirare, Kippe, som jobbar bland de socialdemokratiska riksdagsmännen. Vi hamnar i animerat samtal, han säger:
- Äh, du vet. Lagstiftningen lirar inte med verkligheten."

Lagen lirar inte med verkligheten! Så snackar sossar sins emellan! Man kan undra varför Piratpartiet behövs, men jag får svaret av Kippe mikrosekunden efter för han snackar snabbt:
- Du vet, Eva-Lena är bra, men redan internt har vi mycket jobb framför oss.

Vi kommer in på alla attacker riksdagens datasystem utsätts för, vi pratar teknik, men återfaller ständigt till vårt samtals mantra: "Lagen lirar inte med verkligheten, ska två miljoner fildelare..." Ja, vad ska de? Vi har en regeringschef som alldeles nyss sade: "Vi kan inte kriminalisera en hel generation, men så går man och gör det!"

Lagen lirar inte med verkligheten.

Kippe avslutar samtalet:
- Kul att snacka Anders! Vi ses på dom interna barrikaderna!

Först sju timmar senare när jag skriver detta och söker på internet fattar jag att Kippe är In Your face.

En annan sak. Johan ringer stup i ett och berättar att han är ute i en tjock vällande dimma och jagar rådjur som han inte ser. Det är hans beskrivning av att ana att det finns en positiv vision bortom och istället för det repressiva IPRED1.

Johan ringer ingen. Han pratar fortfarande i poetiskt målande bilder och jag känner igen det där tillståndet, när visionen kommer till en. Glädjen. Euforin. En sorts överladdad exaltation.

Den där inre visionen man sen har så svårt att verbalisera. Johan läser högt för mig ur sitt senaste blogginlägg. Han närmar sig det galna i IPRED1 sin kunskapsväg, han följer idétraditioner - och förklarar att vi är på väg att hamna förfärligt snett.

Johan och jag avslutar samtalet med att reflektera över de ord Mona Sahlin fällde i Madrid. (bilden) Johan säger:
- Vi måste skapa innehåll till de där orden. De är sanna och vi sitter i baksätet. Det är marknaden som kör och lagarna vi är i färd med att stifta går stick i stäv med vår vilja; vår intention att skapa ett bättre liv för alla.

Lagen lirar inte med verkligheten och den vill inte medborgarna väl.

* * *
Edit 16/1: Hultin (c) reder ut hur musikindustrin lyckats lura lagstiftarna.

onsdag, januari 14, 2009

IPRED1 är raka motsatsen till båda orden - Social och Demokrat.

Eva-Lena Jansson (s)

Samtal med Eva-Lena Jansson (s) riksdagsledamot och ansvarig i näringsutskottet för IPRED inom SAP.

Jag har i tidigare postningar kritiserat skrivningar Eva-Lena gjort om IPRED i min blogg. När jag såg att hon var med i nätverket "Sossar mot storebror" mejlade jag henne och bad att få komma med. Samtidigt passade jag på att skriva att hon och jag måste prata om IPRED1 eftersom sossarna enligt min mening hamnat galet. Rent värdegrundsmässigt är det omöjligt att vara socialdemokrat och förespråka IPRED1. I mina ögon kan man förenklat säga att:

IPRED1 är raka motsatsen till båda orden - Social och Demokrat.

Eva-Lena ringer upp mig. Vi hade bestämt det som mest praktiskt. Vi trevar, vi vet inte var vi har varandra. Jag märker genast att Eva-Lena kan det här bättre än jag, både upphovsrätt och IPRED.

Det är som det ska vara, hon jobbar heltid med frågor kring immateriell rätt i näringsutskottet för sossarnas räkning. Jag är arg på mig själv, för det finns tre viktiga regler om man vill vinna debatter eller få en annan person att åtminstone hysa förtroende för det man säger:

1) Var påläst.
2) Var påläst.
3) Var påläst.

Eva-Lena är mer påläst än jag. Hon har fler detaljer, fler infallsvinklar. Jag förstår att hon är energisk och metodisk; hon har följt med och inte bara läst utan även träffat personer och pratat med dem under remissrundorna.

Jag väljer rent viljemässigt att slappna av, så gott det nu går när man har viktiga innvändningar i en sak som ens motpart kan bättre.

Till min glädje finner vi neutral mark genom att båda är överens om att IPRED1 är en oerhört komplex sak, men plötsligt drar hon ur proppen ännu mer genom att säga:

- Jag har kikat på din blogg, men också på din hemsida där du lagt anteckningar inför vårt telefonmöte.

- Så bra, säger jag.

- Ja. Det där är jättebra. Jag kommer att använda mig av material därifrån, särskilt det som fanns om Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och se vad hon skrivit om att upphovsrätten ska underlätta inte hindra.

Stort. Jag hade bett om hjälp att samla information i bloggosfären och både kända och okända människor gav information. Plötsligt användes denna samlade information som en extra kunskapskälla och remissinstans åt den riksdagsledamot (s) som har den heta bollen IPRED1 i näringsutskottet.

Småningom erkänner Eva-Lena utan omsvep att hon delar min och "motståndsrörelsens" (hon har sett mig på TV där man kallat oss så) oro över en rad saker. Hon säger:

- Är det hållbart att lagstifta på det här viset? Strider det mot integriteten? Strider det mot de mänskliga rättigheterna. Sådana frågor ställer man sig och nagelfar texten. I detta fall har juristerna som får lagen på remiss inte alls på samma sätt larmat som de gjorde i FRA, där slog de rentav bakut. Det gör de inte nu. Ändå är jag bekymrad. Vi vill inte släppa in dåliga lagar, lagar som missar sitt mål.

Jag framför att IPRED missar sitt mål helt och hållet och enbart gynnar en redan stark part som nu ska få rätt att gå till attack mot enskilda personer i civilrättsmål där den enskilda människan inte har något som helst att sätta emot; dessutom bevis som IP-nummer är inga bevis alls och bevis kan även fabriceras fram väldigt lätt. Särskilt är jag kritisk till hennes skrivning att en intresseorganisation ska ta hand om "hotbreven och indrivningen" åt upphovsrättsindustrin. Jag nämner de olyckliga fall som ideligen inträffar i USA och fallet i Danmark där en pojke tog livet av sig när han fick indrivningsbrevet. Jag säger:

- För mig är det här, sett ur ett historiskt perspektiv, lika illa som det system Mussolini införde. Han byggde korporationer som fick polisisiär makt att driva in pengar åt privata intressen. I detta historiska exempel slog det inte bara mot allmänheten, det skapade dessutom en farlig protektionism på sikt. Jag befarar att man i och med IPRED och ditt tilläggsförslag kan komma att skapa något lika illa. (Jag är författare som skriver historiska böcker, så jag känner att det är OK att dra sådana paralleller. Allmänt sett är sådana liknelser annars alltid vanskliga. Kanske även in detta fall eftersom jag lägger det på bloggen. Det är inte bara ett privat samtal).

Eva-Lena hör mig ut, säger snabbt:
- Det är inte min avsikt att skapa något sådant vedervärdigt. Vad jag vill är att få till stånd en återhållande effekt så att IPRED i Sverige inte slår så fel som en del liknande lagar faktiskt gjort i andra länder. Vi ska skapa en modell som är återhållsam men som dessutom datainspektionen kan kontrollera bättre. Därför vill vi samla funktionen i en intresseorganisation, hellre än att varje upphovsrättsman ska ge sig ut och jaga dem som gör intrång i deras upphovsrätt.

Jag förstår exakt hur hon tänker. Hon försöker på alla sätt tämja IPRED och i vår vidare diskussion visar hon att hon vill öka integritetsskyddet. Hon säger:
- Datainspektionen är bekymrad att det här kan bryta mot den personliga integriteten, det är bland annat därför jag vill ha med dem som en kontrollerande instans.

Vi pratar fram och tillbaka i två timmar. Hon vill tämja IPRED1. Jag vill ha bort IPRED1 eftersom IPRED1 inte hjälper kreatörerna utan de redan rika distributörerna av kreatörernas upphovsrätt. Jag vet inte hur jag ska formulera det för henne. Jag säger:
- Du bör prata med en pirat, han heter Jörgen, han har i förtvivlan lämnat socialdemokraterna. Jag tror att han bättre än jag kan peka ut "tämjande" åtgärder. Jag måste erkänna, jag har inte ens tänkt i dom banorna. Jag vill ha bort IPRED1. Vi måste vända hela frågan upp i EU igen. Det här går inte.

Eva-Lena tar Jörgens kontaktuppgifter som jag skaffat för ändamålet och hon lovar att ringa honom.

[Struket ca 4.000tkn anteckningar, på min hemsida finns något av detta upplagt som kommentar, hoppas på mer om jag hinner sortera. Vi diskuterar främst problem kring upphovsrätten som finns idag - och inte försvinner i och med IPRED]

Jag berättar min vision där hela samhället skulle bli generösare - såvitt vi började tänka lite som Open Source-rörelsen. Jag berättar om deltagarkultur, Eva-Lena lyssnar. Ett tag halkar jag in på Linux och då hugger Eva-Lena direkt:.

- Linuxföreningen har varit en av våra remissinstanser, de har kommit med mycket vettiga argument och synpunkter.

Det trevliga avbrottet om Linux gör att jag kommer av mig, men inom mig brinner en vision som jag ännu inte lyckats verbalisera. Men den finns där, otålig och vibrerande. Plötsligt, mitt i mitt svammel säger Eva-Lena:

- Anders! Motionera! Vi behöver motioner. Det är kul att höra dina visioner, men sätt dem på pränt så att vi kan göra politik av dem. Praktiskt användbar politik.

Eva-Lenas ord tar inte fäste i mig. Istället går jag i försvarsställning:
- Inte kan jag motionera om det här! Det här handlar om att riva upp fler lagar än jag begriper:
* Upphovsrätten.
* Kopieringsrätten.
* Civilrätten (hur djävligt förlagsbranschen utnyttjar kreatörer).
* IPRED1

Jag svamlar osammanhängande. Det svindlar för mig, skulle man verkligen kunna slå sönder hela denna förfärliga lagsoppa? Det rör inte enbart svensk lag, utan EU-rätt, men även WIPO, de världsomspännande överenskommelser som träffats. Alla är de helt i otakt med tiden. Det finns en Upphovsrättsutredning i Sverige, ledd av Beatrice Ask (m) av alla, som ska blir klar först hösten 2010, men intentionen i den känns i mina ögon redan omodern.

- Pingar du på s-bloggar? hör jag Eva-Lena fråga.
- Va? Nä, det händer väl ibland.
- Pinga konsekvent på s-bloggar, säger hon till mig.

Vi sitter tyst. Jag hör knäppningar på telelinan. Jag undrar varför hon vill att jag ska pinga på s-bloggar. Vill hon att sossar ska läsa mig fast jag skriver kritiskt om hennes IPRED-förslag? Inte bara det för resten. Jag är kritisk till mycket. Plötsligt tar hon till orda innan jag hinner fundera färdigt:

- Pinga. Motionera. Kom med konkreta förslag på hur vi kan göra.

Där någonstans förlorar jag fotfästet. Jag minns inte hur vi avslutar samtalet.

Efteråt.
Hennes ord ekar i mig, eller rättare, min tolkning av det hon sagt: "Vi borde se över hela upphovsrätten. Jag vill få till stånd en återhållande effekt med IPRED1 i Sverige. Datainspektionen är kritisk, de säger att IPRED1 bryter mot integriteten. Jag delar din oro Anders och vill minska skadeverkningarna. Åt båda håll. Upphovsmännen ska skyddas, det vill hon. Men hon vill också att allmmänheten ska skyddas.

Eva-Lena betonade att hon står bakom sin skrivelse. Ändå kan jag inte tolka det på annat sätt än att hon vill komma längre, att hon inte är nöjd. Alltså uppmanar hon mig och indirekt även andra att skriva konkreta motioner.
* * *

PS. Eva-Lena bloggar här.

(Förekommer sakfel vill jag rätta. Vi tjänar inte på att det blir fel, eller att vi uppfattar varandra fel i debatten).