Suttit och hackat samma text fram och tillbaka. Delete.
Klockan är mitt i natten. Nu ska jag bära Naya i säng. Hon ville inte vara ensam. Hon ville inte sova. Hon ville vara med mig. Nu sover hon som en ostkrok i soffan.
Hjärtat har längtat efter mamma som är på kurs.
Det är en dag imorgon också. Full av möjligheter. Naya vill säkert gunga. Och åka skidor. Och hälsa på bästa kompisen Stina. Och äta vofflor. Och att jag är med på att vara häst. Och att jag hittar nya snören att göra fällor med när de första snörena tagit slut. Och rita med filtpennorna på väggen. Hur kunde jag hitta på att hon fick göra det?
Ja, ja. En ny dag.
Jag skiter i att tvätta.
Naya och Tula behöver en fräsch pappa.
Särskilt som mamma varit borta så länge, så länge.
Tre dar kan vara en evighet.
Särskilt om man är tre år.
Naya har för resten rätt.
Tre dar är en evighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar