måndag, juni 23, 2008

Paradisets grundvalar

Här bor vi.

Hela mitt liv har jag sparat, gnetat och drömt; att kanske jag kan fixa ett paradis en dag.

Och här står jag och känner gräset under mina bara fötter. Naya och Tula går runt hagen och plockar blommor. Odin springer omkring. Hustrun tar fram sin favoritstol för att sitta i solen en liten stund.

Här står jag mitt i min dröm som på inget sätt är färdig. Nu vill jag vidare och drömmer att fler kunde få det som jag.

Inte för att jag tror att alla vill bo i ett rött hus med hästhagar runt omkring.
Men jag önskar innerligt att alla kunde få del av den trygghet och kärlek jag får mig till del.

Men det är inte så och det ser ut att vara långt borta.

* * *
Istället är omkring 30 miljoner på flykt.
De har inga hem.

Det är också så att en handfull länder i väst, som endast rymmer 12 procent av jordens befolkning, använder det så kallade världssamfundet för att gynna sina egna intressen.

Läs våra intressen.

På så sätt får 88 procent av jordens befolkning ingenting att säga till om när de globala spelreglerna bestäms.

På så sätt är mitt paradis byggt på djupaste orättvisa.
Varje elektrisk manick jag äger är tillverkad av småflickor i Kina eller Taiwan som jobbar under vidriga förhållanden för att jag ska kunna köpa billigt.

Och för att jag ska få bensin till bilen fortsätter man att bomba människor som råkar bo i trakter där det finns olja.
Men vi påstår att vi inte bara vill ha oljan, utan fixa demokrati åt dem. Att det är därför vi bombar.

* * *
Just nu befinner sig 30 miljoner människor på flykt.
De lämnar sina söndersmulade hem och drömmar.
För att jag ska ha det bra i mitt privata lilla paradis.

* * *

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tyvärr så sant som det är sagt.

Bloggaren sa...

Ja, tyvärr.
(svarar eftersom jag tror mig veta att det är uiu).