Chef museet för en dag

Utan FAS3, tomma museer?

Det är bedrövligt. Jag har nästan tomt på personal. Och jag som har så fina utställningslokaler i mitt museum som nu måste hållas stängt.
   Tja, jag får väl gå till arbetsförmedlingen. Jag måste åtminstone ha en arkeolog här som kan forska, helst även någon antikvarie som kan katalogisera och organisera, men även rädda alla föremål som är stadda i förruttnelse och förmultning.

På arbetsförmedlingen:

- Hej, jag behöver en arkeolog, har du någon sån?
- Vi ska se, jo då, i riket har jag 3578 arbetslösa arkeologer.
- Så bra, skicka, hrm, skicka de tio med bästa meriterna till mig, gör vederbörlig könskvotering om det erfordras inom den yrkeskategorin. Annars kan det ju se illa ut. Ha ha ha.
- Ska bli!
- För resten, vad kostar arkeologer nuförtiden?
- Mellan 21.000 och 29.000 kronor.
- Aj fan. Ska jag ha en duktig kostar det alltså 29.000*1,36 i sociala avgifter + semesterersättning och avtalspensioner och försäkringar. Hm, det blir minst 47.000 i månaden det. För en enda arkeolog!

Det blir tyst ett tag. 

- Det finns andra lösningar, säger arbetsförmedlaren försiktigt.
- Som?
- Tja, du kan få duktiga systemerare alldeles gratis. De har varit långtidsarbetslösa.
- Det säger du!?
- Ja, och vi har också några journalister här som hamnat i FAS3, dem får du 5000 kronor i månaden för att sysselsätta.

Jag häpnar inför orden, sitter och grunnar ett tag. Jag funderar ut att en systemerare säkert kan tänka lika systematiskt kring historiska ting som han kan inom organisatoriska. Och en journalist kan formulera sig. En tanke slår mig som en koboltblå dollarsnilleblixt:

- Kan det hända sig att du har FAS3-personer av båda kalibrerna? säger jag  medan jag försöker dölja min iver.
- Vi ska se... Jo, då. Det finns faktiskt både journalister och systemerare i FAS3, ser jag.

- Ge mig vilka som helst av dem. Bara både systemaren och journalisten är FAS3. För visst får jag 5000 kronor per styck?

- Jo, så är det.

Efter mötet med arbetsförmedlaren kunde jag inte hjälpa mig. Jag ringde upp min kära hustru och sade att jag äntligen kunde bjuda henne på en liten fin representationslunch. Det var jag värd. Jag hade precis anställt två magnifika resurser som skulle kunna lösa så mycket mer åt mig än en enda arkeolog. Arkeologer är lite smala i sin kunskapsfält, har jag märkt. Gnälliga blir de också om man ber dem att till exempel göra en liten reklambroschyr. Det kommer den där journalisten inte ha något emot. Journalister kan skriva vad som helst, särskilt när de är i FAS3, för då har de inget att säga till om. De är ju inte journalister längre.

Dessutom har jag tjänat 60.000 kronor i månaden jämfört med att anställa en arkeolog.

Under lunchen berättade jag allt detta för min hustru. Hon klappade mig tillgivet på flinten och sa:
- Vad listig du är! Och nu finns det väl inget som hindrar att du besätter alla 150 poster på museet igen, eller?

Tanken svindlade. jag skulle genom en sådan manöver tjäna 150 gånger 5000 kronor i reda pengar.  Det blir 750.000 kronor det. Nio miljoner om året!

Andäktigt sade jag till hustrun:
- Vet du. Jag skulle kunna slå på värmen och klimatanläggningen igen, så att alla föremålen inte ruttnar bort, en process som ju börjat sedan alla neddragningar. Och jag kommer att få råd att anställa en riktig arkeolog också, om det nu mot förmodan skulle behövas. Ha ha! FAS3 kommer att rädda museet!

Edit: Och så klart ska LO komma och förstöra och påstå att detta fina FAS3-system lönedumpar! Inget kan ju vara mer utmärkt. Kvalificerad arbetskraft har blivit alldeles för dyr. Det enda som kan råda bot på det är utmärkta system som FAS3!

__________________________
Tidigare inlägg i serien om FAS3:
Eftersom deras röster brände mig
FAS3 och tystnaden