Som taget ur Monty Python.De bästa.
De härligaste.
De har fattat att Ipred är skit och att "fildelning" är bra...
Förmodligen även för affärerna.
För sen vill man ju ha den riktiga rullen!
onsdag, november 19, 2008
tisdag, november 18, 2008
Fria redan betalda nedladdningsrätter delas ut här!
Ok, så här är det. Jag är less. Jag är så förbannat less på lagstiftare som vill ge en redan obeskrivligt rik bransch inte bara mer pengar utan nu också obeskrivlig makt. Till förfång för konsumenter. Till förfång för kreativiteten. Till förfång för rättsmedvetandet. Till förfång för allt som är mänskligt och utvecklande.
Ipred är en så absurd tankekonstruktion att jag baxnar. Man vill ge laglig rätt till en multinationell miljardindustri att agera med liknande metoder som maffian. En industri som redan 1982 lyckades lura först politikerna, sedan alla med att artister och upphovsmän behövde kompenseras genom den då så kallade kassettskatten.
(Det har visat sig att artister och upphovsmän får väldigt lite av de enorma summor som dras in denna skatteväg)
Den här skatten lever kvar men heter nu privatkopieringsersättning.
På mina nuvarande datorer och hårdiskar och CD, DVD skivor har jag betalt in inte mindre än 1075 kronor i sådan skatt eller avgift.
Jag använder uteslutande mina lagringsmedia till bilder på mina barn och de böcker jag själv skriver, plus lite bloggande/surfande.
Skulle jag räkna med alla mina gamla datorer, videoband, floppys mm så har jag säkert betalt in några tusen till. Inte heller på den tiden kopierade jag andras material, på videokassetterna låg enbart mina kompisars fallskärmshopp som jag filmade. Men vi kan låta udda vara jämt eftersom jag inte kan göra någon bra skattning av hur många videoband och annan lagringsmedia jag använt upp sedan 1982.
* * *
Här och nu vill jag starta ytterligare en (stoppa-ipred-)rörelse. Vi skickar och mejlar och bloggar och kopierar och skapar nya sådana bilder som den jag gjort ovan. Eller textsnuttar. Eller vad som helst. Tanken är att vi på detta sätt kan visa både bransch och politiker hur absurt det är att skapa lagförslag som Ipred. Branschen har redan helt orättfärdigt tvingat av mig 1075 kronor. Minst.
Jag får för mig att vi borde skapa en samlingsplats för alla våra "Tvångsförbetalda andelar", eller vad vi ska kalla dem.
Bara för att få en start lägger jag upp min här>
Saker på nätet brukar aldrig bli som man tänkt sig. Men skicka gärna din bild eller textsnutt till mig, så lägger jag upp den enligt ovan. När det börjar bli volym får vi flytta alltsammans till någon annan plats.
Eller bara sprid idén om du tycker den är kul.
Blogga om den. Gör något kul och absurt så att lagstiftarna sätter frukostflingorna i halsen, hostar till och äntligen får den där AHA-upplevelsen de aldrig haft.
Ni fattar tanken, eller hur! Precis som i Fri/Open Source-filosofin så sprid och förbättra. Till slut måste faktiskt även politiker förstå det absurda i att låta musik- och filmbransch agera som maffialika inkasserare när vi alla redan tvingats betala branschen flera gånger om utan att ens få någon produkt levererad!
Kort sagt. Känn er fria att förädla, förbättra, sprida idén, men backtracka gärna så jag får vara med och kämpa skiten ur både lagstiftare och den snart döda bransch som antingen mutat eller lurat alla politiker allt sedan 1982.
Redan gällande lagstifning är svår att förklara utan mutor eller lurendrejeri.
Det är inte bara vi konsumenter och medborgare som är blåsta. Även artisterna och kreatörerna är blåsta. Inte bara i hänseende till privatkopieringsavgiften utan de är blåsta redan i första steget av en helt skrupelfri industri. Av en cd-skiva för ca 200:- får artisten mig veterligen max 4:-
Nog med text! Nu till verket!
* * * *
"...Taxan för CD och DVD varierar från 1 kr till 5,88 kr per skiva beroende på lagringskapacitet. för större minnen (HD) är, om de är mindre än 58 GB, 35 öre per MB. För en HD/lagringsutrymme på 58–80 GB är taxan 200 kr, för 81 GB–250 GB är det 275 kr, och för större än 250 GB är avgiften 35o kr.
* * * *
Ps. detta är ett nattsudd finner ni faktafel, tipsa och rätta mig gärna! Det blir bättre om saker är rätt.
Ett trevligt och mänskligt icke-svar
Lena Asplund (m)
I rättvisans namn måste jag erkänna att jag blivit både ledsen och besviken i denna process att få svar från våra riksdagsledamöter. Det har nog till och med hänt att jag svurit och fallit ut i otidigheter, främst mot moderaterna, men även det parti jag röstade på i valet, (s).
Nu har jag fått ytterligare ett, som jag kallar det, icke-svar från Lena Asplund (m).
Det är trots allt skillnad på icke-svaren. Lena Asplund avfärdade oss inte.(jag känner mig inte ensam i detta utan är en av oss som jobbar med riksdagssvar.se och en del moderater har kallat oss larviga och/eller att vi ställer tendensiösa frågor som om vi var ute efter att med list hitta sprickor i alliansens politik).
I Lena Asplund mötte jag en rak och modig (som inte tog tillflykten att gömma sig bakom försvarsställningar som att vi var larviga/tendensiösa icke seriösa) människa med båda fötterna på jorden. Tvärt emot hennes kollegor som alltså på olika sätt avfärdat oss ville hon föra mer dialog, gärna träffa oss.
Jag lyssnar gärna på hennes argument att "enkäter är lite fyrkantiga".
Jag går med på det, särskilt om man håller en vardaglig mänsklig samtalston till mig.
All respekt till Lena Asplund (m).
Den som är intresserad att se hela vår dialog så ligger den på riksdagssvar.se exakt här.
* * *
Tidigare har vi fått liknande positiva bemötanden från
som även de gav icke-svar, men ställde upp med tid och engagemang.
Ett icke-svar från Margareta Cederfelt
Margareta Cederfelt (m)
Igår postade vi som står bakom riksdagssvar.se iväg tredje omgången påminnelser till de riksdagsledamöter som ännu inte svarat. Mejlet innehöll återigen de 5 påståenden om FRA-lagen som vi vill gå besvarade på enklast möjliga sätt, med ett "Ja", ett "Nej", eller "jag vet inte."
Personligen skulle jag bli mycket glad om en riksdagsledamot kryssade i "Jag vet inte" och sen i kommentaren skrev något i stil med: "Tyvärr är jag inte helt insatt i FRA-frågan, men litar på den grupp/utskott som jobbar med det och röstar i förtroende efter dem. Jag jobbar som bekant stenhårt med att följa upp lissabonfördraget och vill skydda våra byggnadsarbetares intressen och se till att allt blir lagligt och riktigt för dem."
Till exempel. Det hade varit befriande att höra ett sådant mänskligt erkännande. På plats och ställe kan jag själv erkänna att jag inte satt mig in i vad exv lissabonfördraget kan få för verkningar på svenska snickares löner, semesestervillkor eller arbetssituation i övrigt. Jag är helt aningslös men förstår att saker är på gång även på den kanten.
Nå. Igår när jag mejlade iväg min pott av 28 mejl till till de riksdagsledamöter som ännu inte svarat (11 av mina har svarat, från början hade jag 39 att mejla) fick jag raskt svar från Margareta Cederfelt (m).
Tyvärr skrev hon helt kort detta:
Avstår från att besvara den aktuella enkäten eftersom jag uppfattar frågorna som vinklade och svårtolkade. Återkom gärna med andra frågor eller enkäter i framtiden.Med vänlig hälsningMargareta Cederfelt
Så fort jag kunde skickade jag henne detta svar
(Jag hade mycket svårt att hålla en god ton och var hela tiden rädd att min ilska skulle bubbla fram, men jag tog risken för jag tänkte att en snabb korrespondens ändå kanske kunde få igång en diskussion)
Hej Margareta!
Det är ingen enkät. Det är oroliga frågor ställda av medborgare som röstat på ditt parti. Just jag har inte röstat på m, men den här gången råkade det bli min tur att mejla just dig.
Vi har inte mejlbombat er riksdagsmän i frågan. Vi har däremot vaskat fram dessa fem frågor ur en frågebank på flera hundra oroliga frågor från oroliga medborgare i den sk bloggosfären.
Vi gjorde så för att hjälpa er. Vi utförde en sorts medborgerlig service. Istället för att bli totalt nedbombade med mejl samlade vi ihop frågor och krympte ned antalet till fem stycken.
Att du nekar att svara oss, eller att öppna en ärlig dialog, innebär att du gör tvärt emot vad som står på er hemsida: Att ni lyssnar.
Vi som driver riksdagssvar.se är vanliga medborgare. Det som fört oss samman är en djupt känd oro över att ni riksdagsmän inte verkar veta vad FRA, detta totalt oöverskådliga lagrum, faktiskt kan få för konsekvenser ur flera aspekter, dels rättssäkerhetsmässigt men även frihetligt demokratiskt.
Du representerar ett parti som värnar värden som frihet. Därför ser vi det som extra intressant att få svar från dig som representant för m.
Du säger att du finner frågorna vinklade och svårtolkade.
Jag kan berätta för dig att vänsterpartiet har haft en svarsfrekvens på 86%.
Miljöpartiet har svarsfrekvensen 68%
Moderaterna har svarat 0% eller som du, avböjt.
SAP är nästan lika dåliga på att svara som ni, 5%.
Kan du förklara för mig varför det ser ut så här?
Vi bloggar naturligtvis om detta Och vi kommer med tiden att fylla på själva hemsidan med all den korrespondens vi för med er riksdagsmän.
Vänlig hälsning
Anders Widén, Författare
* * * *
Detta mejl sände jag till Margareta 16.33 igår måndage den 17 november 2008 . Exakt 19 minuter efter det att jag mottagit hennes icke-svar.
Genom att vara snabb och ha henne så att säga på tråden hoppades jag på en reaktion. Den uteblev.
Just nu går jag och repar inte mod utan "trevligt röstläge" för att skicka henne ytterligare ett mejl. Men kruxet är att jag har svårt att hålla god ton just nu. Jag måste lugna mig någon dag till.
Vad värre är, är att det just damp in ytterligare ett icke-svar från en moderat i min mejlbox...
Från Lena Asplund.
Jag får se när jag orkar ta tag i henne. Eller om jag ska be någon av de andra samurajerna att ta över henne? Det kanske är det bästa.
måndag, november 17, 2008
Riksdagens totala arrogans i lagstiftningsprocessen
Drygt en måndad har gått. Hur ska vi tyda riksdagens ovilja att svara?
Hur ska vi tyda de svar vi fått?
Vi har nu hållt på i en månad och åtta dagar att skicka mejl med 5 frågor till riksdagens ledamöter. Totalt har vi skickat 1087 mejl. Den förstas frågan lyder:
1. Den information som staten får tillgång till genom FRA-lagen kan användas för att bedriva åsiktsregistrering.
En del har svarat JA - det stämmer. Andra har svarat NEJ - det stämmer inte.
Många som svarat på våra mejl har valt att inte besvara vara sig denna eller någon av de andra frågorna. Lars Elindersson (m) skrev så här i sin kommentar:
Skruvade frågeställningar. (Jag har inte slutat att slå min fru, för jag har aldrig slagit henne). Dessutom vill jag påpeka att din domän är (medvetet) vilseledande, vilket gör att jag inte ser er undersökning som seriös.
FAKTA:
Från moderaterna, det nu statsbärande partiet, har vi fått noll svar och de som trots allt bemödat sig om att inte bara negligera oss har tackat nej genom att säga: "Vi svarar inte på enkäter", i bästa fall.
När vi i vänliga mejl, i telefon, eller till och med i ett lunchmöte, säger att det inte rör sig om en enkät utan om 5 frågor som vi vaskat fram bland flera 100 frågor i bloggosfären, frågor från oroliga medborgare. Då väljer de moderata riksdagsledamöterna att säga: "Jag svarar inte på enkäter".
Det hela blir så mycket mer tragiskt eftersom vi i "samurajgruppen" valde att de som röstat på moederaterna tog kontakt med det partiet. Det är alltså sina egna väljare de moderata riksdagsledamöterna vägrar att diskutera med.
Själv röstade jag på SAP. Således har jag mest jagat sossar med mejl och telefonsamtal. SAP är det största partiet och det finns 130 sossar i riksdagen. Tio av dessa har svarat oss, 4 av dem tackade så att säga nej att svara på enkäten.
Jag är till och med medlem i SAP. Det utnyttjade jag genom att mejla och ringa folk jag kände inom partiet som medlem. Jag talade om för mitt lokala kansli i Jämtland, men även partikansliet i Stockholm att SAP hade allt att vinna på att svara, att det hjälpte dem i opposition, att det rent av skulle se illa ut om de inte svarade.
Det hjälpte inte. Då tog jag kontakt med ytterligare personer jag känner som är sossar och som skulle in och prata med viktiga nyckelpersoner som mediaansvariga, IT-strateger och så vidare.
Inte heller det har hjälpt.
Jag vågar påstå att SAP är det parti som blivit mest bearbetat. För det är inte bara jag som bearbetat dem utan fler "samurajer" har varit inne och rotat, bland andra Opassande, som ringde Mona Sahlins sekreterare för att få svar direkt från the Boss Mona.
Ingenting hände.
Den bild av våra två största partier som börjar växa fram är dyster.
Det finns för mig personligen ett undantag bland sossarna och det är Marie Nordén.
Det tog visserligen 2 direkta mejl till henne, plus ett mejl till jämtlands partidistrikt, plus ett direkt samtal till henne innan jag fick svar. Men när jag väl fått svaret har hon och jag börjat en dialog, även om andra saker, exv svårigheten att som småföretagare få del av trygghetssystemen.
Mellanskiktet kd, c, och fp är ungefär som moderaterna i attityd, det finns dock undantag, men jag kan inte svara för dem utan det får ni troligen läsa hos andra samurajer.
Jag måste erkänna, det bekymrar mig att svaren, när vi väl får dem, är så disparata. Detta faktum leder till en ny frågeställning: Vet riksdagen vad den röstar om i fråga om FRA?
En annan sak som bekymrar mig djupt. Varför svarar inte de två mäktigaste partierna?
Allt medan vänstern och miljöpartiet svarar?
Min spontana gissning är att riksdagsledamöter från v och mp sitter med i lika många utskott, har samma arbetsbelastning och får säkert lika många mejl.
Varför lyckas vänsterpartiet ha en svarsfrekvens på 86% medan moderaterna har 0%?
Och varför lyckas det näst bästa partiet, miljöpartiet ha en svarsfrekvens på 68% medan det näst sämsta, sossarna, har en svarsfrekvens på endast 5%?
Varför blir vi medborgare så olika bemött beroende på vilket parti vi ställer frågor till?
"Samurajernas" måndagspostning om hur det står till i den svenska demokratin kring FRA.
Samuraj Josef tar upp historik kring fråga 1. Om vi haft åsiktsregistrering tidigare i Sverige i ett gediget arbete med länkar som han refererar till.
Opassande undrar hur vi ska kunna veta vilka vi kan rösta på i nästa val i sin postning.
Olof reder ut varför vi har varit ytterst noga med att använda distinktionen kan när vi frågar om FRA kan användas för åsiktsregistrering
söndag, november 16, 2008
FRA - en miljardindustri
Regegeringar vill ha FRA-liknande teknologi. Egypten. Kina, Pakistan, Saudiarabien, Libyen...
Och så Sverige naturligtvis.
Alltså finns det pengar att tjäna. Smarta tekniktunga företag skjuter nu fram sina positioner.
Jag jobbade en gång i tiden på Ericsson som datakonsult och kom i samtal med en säljare/installatör av AXE-stationer. Han hade just varit i Saudi och kört igång nya stationer där. Jag frågade:
"Eftersom AXE är en datorstyrd telefonväxel kan du säkert få ur den mer än automatiska faktureringsunderlag. Vad vill de egentligen ha, dina kunder i Saudi och Chile? Varför säljer vi så många enheter just dit? Vill de veta vem som ringer ofta till kända regeringskritiker?"
Min vän bara log och sa: "No comments".
Företag som Siemens, Ericsson och för mig okända som jag måste kolla upp mer med namn som Verint och Narus håller på med affärer i miljardklassen för att vadå? Jo just det - skapa inskränkningar i de mänskliga rättigheterna.
Bara Siemens har redan sålt sitt system till fler än 60 länder redan.
Ericsson är på gång att skapa ett system som kan hantera långt mer och större datamängder än någonsin FRA-ivrarna någonsin kunnat drömma om.
Jag har börjat samla tidningsklipp i ämnet här>
Fortsättning lär följa.
lördag, november 15, 2008
Frihet och allting växer
Jag har alltid drömt om en värld där kulturer möts.
En värld där vi är olika men ser på varandra i glädje och respekt.
En värld som är givmild och generös.
En kreativ värld fylld av nya roliga saker.
Det har varit min dröm sedan tonåren.
Och jag drömmer fortfarande. Jag drömmer om en öppen värld som tar vara på det fantastiska verktyg vi äntligen fått i våra händer: Internet.
Det är därför företeelser som FRA är sådana stora svarta bakslag. Det är därför jag upplever IPRED som ett rytande och plötsligt uppvaknande monster från en annan tid. Från en annan värld där man inte vet skillnad på rätt och fel.
Som väl är finns det intelligenta och bildade människor som länge kämpat för att upplysa världen. En är juridikprofessor Lawrence Lessig som grundade Creative Commons och därför ofta associeras med rörelsen Fri kultur.
Det är Lessig som gjort definitionen för ordet fri: ”not free as in beer but free as in free speech, free markets, free trade, free enterprise, free will, and free elections. Detta kan fritt översättas till fri som i frihet, inte gratis.
Ja, jag är mer anarkist än sosse, men min tonårsanarkism, som jag burit med mig i mitt hjärta genom hela mitt vuxenliv, börjar ta nya former. På nätet kan man läsa om företeelser som:
Jag säger inte att anarkismen ännu fångat den nya tidens strömningar på ett absolut sättt, men nog framgår det med pinsam tydligen att våra etablerade partier och mer etablerade ismer, som exempelvis liberalismen (som ju visat sig vara helt korrupt i vår tid, så som den vantolkas av alliansregeringen) är akterseglade. Våra riksdagspartier vet längre inte hur de ska tolka världen. De är helt vilse - och väljer att lyssna på starkaste möjliga särintressen för att skräddarsy lagstiftningen åt dem.
Nu är ingen tid att skämmas om man råkar ha anarkistisk läggning. Kanske kan äntligen denna frihetliga strömning, den anarkistiska, bidra med tankegods och idéer som bryter ny väg för våra tankar och vår frihet.
Lawrence Lessig är inte anarkist. Han är professor i juridik som tänker i fantastiskt fruktsamma banor.
Varje lagstiftare. Varje modern regering. Alla parlamentariker i EU borde läsa boken: ”The Future of Ideas”
Den finns att ladda ned i mängder av format, helt öppet och fritt:
Och kanske bör vi alla börja tänka i dessa termer istället för att låta vår märkliga majoritet i riksdagen genomföra lagar som FRA och nu kanske även IPRED:
Till sisst. En snutt ny sorts kultur som experimenterar sig fram. Man prövar, förkastar, blandar och leker. Så sprider man sig och umgås över världen med hjälp av Internet. Gränser suddas ut. Det jag drömt om ett helt liv är verklighet för våra ungdomar. Jag tycker det är fantastiskt vackert och kul. Men jag frågar mig; är det detta som är hotet? För inte kan det vara fildelningen som man säger, för både Harvard och KTH har visat i seriös och obunden forskning att fildelning genererar mer pengar till "köpekulturen" eftersom den helt enkelt tjänar som gratis reklam. Fildelarna visar sig också ofta vara stora konsumenter av vanliga biobiljetter och musik.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)