Jag började blogga som en service till mina läsare. Hemsidan www.djingiskhan.com kändes tung att uppdatera, en blogg verkade enklare.
Framför allt ville jag få till stånd en enklare och bättre dialog med mina läsare.
Det har inte blivit någon service. Istället för att läsare av mina böcker fått mer information blev jag en del av bloggosfären. Jag fick snabbt nya bekanta. De besöker mig, jag dem – och vart efter har bloggen alltså ändrat karaktär.
Mitt ursprungliga syfte har gått helt förlorat. Dialogen med läsarna (alltså bokläsarna) fortsätter, men via mejl och hemsidan. Även pappersbrev förekommer frekvent. Den sortens läsare som läser mina böcker verkar fullkomligt ointresserade av det som händer i bloggosfären.
Det får mig att undra. Över mig själv och vad jag skriver i bloggen.
8 kommentarer:
Jadu, som lillebror brukar säga och med en dåres envishet. Fokus. FOKUS!!
Men en dåres VISHET brukar jag säga att: Ingenting blir väl någonsin som man tänkt sig från början!? Ibland bättre och ibland sämre...Och på något vis kan jag tycka att detta är delvis charmen med det man bruakr kalla livet!
allt är föränderligt.. även bloggandet.. och tur är väl det..
mad is On:
Jag letar fokus. Just nu ligger det mest på att bygga sandlåda åt kidsen.
hoslagare på vift:
Jag kanske är autistisk ändå?!
Ibland önskar jag att det gick lite som planerat, också!!!
Ständigt detta att jag gör det ena men det blir det andra... Fast du har nog rätt, det är rätt charmigt!
lyckliga grodan:
Föränderligt var ordet. Just nu vet jag inte ens vilket humör jag är på. Kramar min "lillgrodan" medan jag skriver eftersom hon är sjuk. Att ha henne så nära gör mig lycklig. Samtidigt är jag ärligt talat fullständigt uppriven inuti. Förlagen hör aldrig av sig...
Det är outhärdligt att vänta på sådant. Ett år av min möda ligger i vågskålen.
Alltså, bloggandet är dels som en privat anslagstavla där man kan sätta upp vad man vill MEN den drar också till sig en del folk, vilket gör att man börjar med virtuellt mingel.
Jag anser att det är bra att mingla. Dels är det alltid kul att snacka med folk, men bäst som det är lär man sig något eller får en viktig kontakt som leder vidare till något annat. DE effekterna vet man aldrig innan.
Det är därför det är bra att exponera sig för människor. Fast, bloggandet får ju inte bli viktigare än ens primära syssla. Balans, balans!
Jag tycker att bloggen är med och balanserar mig själv på det sättet att jag inte bara går runt och fräser ilsket om olika saker utan skärper till mig och skriver om vissa saker, medan jag i andra frågor väljer bort att skriva på min ”offentliga” blogg. På det sättet blir det ett bättre fokus på de saker jag ändå skriver om.
När jag lade till din blogg bland mina favoriter så hade jag sett framför mig hur jag fick följa ditt arbete med de nya böckerna. Kanske även få lite mer info om D.K:s liv som inte fått plats i böckerna m.m.
Tyvärr har jag inte upplevt att bloggen ger mig något av detta vilket lett till att jag sällan tittar in här...
Mattias
Skicka en kommentar