Snö, el och premier

Igår, den 20 oktober, fick vi evakuera. Snö har vi fått förut, men aldrig så mycket på en gång. Vid lunch slogs elen ut. Då blir vi även utan vatten. Telefonen har inte fungerat riktigt de senaste veckorna, så den saknade vi inte så mycket.
Det var bara att packa och åka de sju milen till mormor.
Längs vägarna, som på sina ställen knappt var farbara, såg vi hur nedtyngda träd låg över elledningar överallt.
Hemma hos mormor, i Offerdal, hann vi precis äta, sen gick strömmen. Senare fick vi veta att stora delar av Jämtland var utslaget.

Idag är strömmen tillbaka hos mormor och jag har provat att koppla upp mitt modem. Det var helt fantastiskt att surfa i 52 kbits hastighet! Hemma, om jag ens lyckas koppla upp mig, får jag inte mer än 7 kbit innan jag blir nedkopplad igen. Vissa dagar har jag faktiskt hunnit få hem något SPAM eller så innan linjen brutits igen.

Om några dagar är det möte i byn. Det är Jämtkraft som ska fråga oss markägare om de får gräva ned sina kablar, samt lägga kanal för fiber, över våra marker. (De framlägger ärendet den vägen).
Det är ett möte jag har skrikit mig hes att få till stånd i rätt många år nu. Att det till sist blir av beror inte på mig, utan på att vår förra regering samt lagstiftande församling sent omsider stiftade en lag så att elbolagen blir skyldiga att betala dryga böter om de inte levererar den vara vi kunder betalat för. Vi tvingas trots allt att betala fast abonnemang just för att ledningarna ska finnas där och fungera.
Vi betalar och betalar, och varje vinter slås vårt elnät ut, jag vet inte hur många gånger. Samtidigt gör som bekant alla elbolag rekordvinster varje år.

Ibland kan jag tycka att det är en smula märkligt. Vi har skapat en tillvaro där abstrakta juridiska personer, så kallade aktiebolag, kan tjäna miljarder medan vi vanliga människor, alltså verkliga juridiska personer, bara har att betala och betala, men bland annat inte får den ström vi betalat för.

Fast det är fiffigt förstås. Aktiebolagens styrelser kan i skydd av sin abstrakta juridiska person hitta på de mest ogenomträngliga premiesystem åt sig själva och på så sätt får varken personal, kunder eller aktieägare något kvar i sina plånböcker, men en liten, liten klick människor blir väldigt, väldigt rika.
Fiffigast av allt är att alla större aktiebolag med lite volym verkar ägna sig åt detta. Från elbolag till försäkringsbolag, sådana som exempelvis Skandia.

Sådana tankar gör att jag skottar väldigt hårt och bra när jag ska gräva fram mitt infrusna hus.