Hm. Jag sitter alltså med ett fruktansvärt svårrättat manus, som jag tydligen själv har skrivit en gång i tiden, och försöker få ordning på det. Det är tur att ingen svensklärare har fått det till bedömning… I snitt är det 1 syftningsfel, 5 stavfel, och 3 interpunktionsfel per sida.
Jag hade INTE blivit godkänd i svenska.
På de 178 första sidorna har min ovärderliga korrekturläsare hittat och markerat 1078 fel.
Värst är det att komma till rätta med upprepningarna. I ett stycke om nio rader händer det att jag skriver ordet ”fienden”, just det, nio gånger.
Hitta på åtta synonymer till ordet ”fienden” den som kan! Och som blir bra och passar i sammanhanget.
Igår jobbade jag hela dagen – och kom 17 sidor framåt… Ändå fick jag lämna kvar en del fula upprepningar, annars hade bara den enda sidan tagit mig flera dagar att skriva om.
Ibland kan man bara rätta och korrigera till en viss punkt. Det gäller att hitta den specifika jämvikt, där en text fungerar, trots en del skönhetsfel.
Valet står ofta mellan begriplighet och skönhet.
I denna bok väljer jag begriplighet.
2 kommentarer:
1078 fel på 178 sidor? Tur att jag inte räknar felen när jag skriver.
Att hitta på synonymer är urtrist. Minns när jag skulle ha varianter på ”migräniker” - den som lider av migrän, den drabbade, den migränsjuke etc.
Hoppas du ser ljuset i tunneln snart.
Åsa: ljuset i tunneln är att jag snart passerat halva boken...
Skicka en kommentar