Sommarkväll i huset vid skogens rand
Dukar ute
barnen springer omkring
tjo ho
och över allt
förbi ängarna
högre än fågelsången
och molntussarna
hörs mänskobarnens
- mina barns -
skratt klarare än kristall
en klump i halsen av
det dubbla jag allt oftare erfar
och jag sväljer
klarar rösten och ropar
- Ra ra ra rabaaarber paj!
och barnen rusar fram
över så mjukt grönt gräs
att mitt öga en kort stund
verkligen, verkligen,
får för sig, att världen,
hela världen,
är precis så vacker
som mina näthinnor
och öron
i denna stund tror
4 kommentarer:
Tack för senast!
Pajen var god...:)
/bror
Peter:
Japp! o hälsa M! :)
Det är tur att man blir påmind om de viktiga sakerna ibland! :-)
ÅSa:
sol, gräs och rabarberpaj att dela med familjen.
Det är nog fan att vara rik!
Skicka en kommentar