SvD vilseför väljarna i sin rapportering

EU-parlamentet röstade på torsdagen JA/FÖR ett omstritt avtal om överföring av uppgifter om flygpassagerare till Amerikanska myndigheter.

SvD skrev en artikel som som på en rad punkter är så bristfällig att jag som väljare inte förstår vilken av parlamentarikerna som gjort vad, än mindre hur de har röstat.

Genom att gå till EU:s officiella sidor utläser jag en version, troligen den riktiga, men när jag läser i SvD får jag en annan.

SvD skriver:

– Redan i dag så sker tiotusentals sökningar varje dag i databankerna med bulkdata från EU till USA, och inte bara vid misstanke om terrorism, sade EU-parlamenterikern Cecilia Wikström (Fp) efter omröstningen i Strasbourg.
– Avtalet säkrar inte EU-medborgarnas rätt till dataskydd, sade folkpartisten. 

Vad jag kan se var Cecilia Wikström (Fp) aldrig i kammaren, alltså måste SvD ha

telefonintervjuat henne, ett helt ok journalistiskt arbetssätt bara man sen sätter inte den intervjuades uttalandet på rätt plats och med rätt valör i sin artikel.
    Det sägs inte i artikeln men intrycket jag får av sammanhanget är att hon är negativ till att man insamlar data, indirekt får jag som läsare för mig att hon just röstat EMOT.
   Men. Hennes två FP-kolleger som var där röstade FÖR avtalet, bland andra Olle Schmidt (Fp) vilket alltså inte framgår av artikeln.

Jag som vanlig medborgare som inte hinner läsa alla EU:s protokoll får av artikeln det rakt motsatta intrycket.

Avtalet rör ett kluster av gamla frågor och andra avtal, det kan sägas strida mot EU:s  directive on data protection, från 1995, och i ett direktiv European Commission från januari 2012 säger sig EU ha helt andra ambitioner än att man bör rösta FÖR detta avtal som ska tillåta USA att titta på våra passagerarlistor.


Då SvD inte skriver hur det gick till måste man borra sig ned i EU:s diarieföring: "Voting Result", se sid 19 av 44" för att få klarhet.


SvD ackrediterade reporter hävdar att SvD ger korrekt information.
Här följer vår mejlväxling:

Mitt första mejl till SvD

Tack för din rapportering om PNR-omröstningen igår. Jag ville bara påpeka att Wikström, som fått ditt första citat, inte deltog i omröstningen och att båda hennes folkpartistiska kollegor röstade för avtalet. Samtidigt röstade de socialdemokratiska kvinnorna, som faktiskt både deltog och röstade, emot (eller blankade) i omröstningen. Det kan ge fel signaler när man belönar parlamentariker för att inte uttrycka sin åsikt genom knapptryckning i plenum, särskilt i en sån känslig fråga. Hade man velat ha en liberal röst som första röst hade man annars också kunnat prata med Kent Johansson från Centern, som röstade emot. Röstlistorna från Strasbourg kan du alltid hitta här, max någon timme efter omröstningen ägt rum:http://www.europarl.europa.eu/sed/votingResults.do , för den här specifika omröstningen kan du titta här:http://www.europarl.europa.eu/sed/doc/votingResult/P7_PV(2012)04-19(RCV)_en.pdf (sidan 19). Bara så kallade "roll-call votes" redovisas, men i stort sett allting riktigt kontroversiellt blir roll-call votes.Tycker annars du gör ett bra jobb i Bryssel, och ditt jobb är viktigt med tanke på hur mycket som händer där nere! Tack!Vänliga hälsningar,Anders Widén, författare, (politisk bloggare)

SvD:s reporeter svarar: 

Hej,

mina val av kommentarer är inte "belöningar"- varför i allsindar trordu det? Jag pratar med dem som jag vet är engagerade i frågan, harargument, osv osv. Jag vet hur röstfördelningen såg ut i svenska ALDEoch jag vet också att sossarna var splittrade. Jag sysslar medjournalistik och inte "alla måste faktiskt få en glass"- uppdelningareller andra hänsyn när jag ringer upp för kommentarer. I artikeln fårJa-sidan röst i form av Hökmark och Malmström, och resultatet iomröstningen talar för sig själv- det blev ett ja.
För övrigt så är det mig ett mysterium att du på fullaste allvarverkar tro att jag inte har kastat ett öga på EU-parlamentets hemsidaförr i hela mitt liv, och därför måste få länkar av dig tillpressreleaser och röstresultat. Jag var i huset igår, jag har varit påplats, i Bryssel och i Strasbourg, i snart ett decennium.
/Teresa Küchler

Eftersom hennes svar inte gav mig någon klarhet
Skickade jag ett nytt mejl:

Teresa, kolleger emellan.
Jag beklagar att du tog illa upp, och att mitt ordval kan leda tanken fel då jag skrev "belönar parlamentariker". Naturligtvis belönar du ingen när du skriver, men när jag arbetar som journalist strävar jag att saker skall blir korrekta. Mitt enda syfte, eftersom jag tycker det är ytterligt viktigt, var att hjälpa dig till korrekt information, så att det blir rätt i en så pass viktig tidning som du företräder.
Jag skrev till dig i yttersta välmening, men också för att det är viktigt för de folkvalda att rapporteringen blir korrekt, samt för oss väljare som kanske blivit lovade inför valen att våra representanter ska rösta på det ena eller andra sättet.
Hur ska vi annars kunna utkräva ansvar?
Det går inte nog betona hur viktigt ditt jobb är.
MvH
Anders Widén

Väldigt snabbt fick jag svar där hon slog fast att hennes rapportering är korrekt.
SvD:s reporters mejl nr2:

Hej,

kollegor emellan: min rapportering är korrekt. Jag behöver inte dinhjälp sörru. De argument som förs fram på ja-sidan får plats iartikeln, om än inte i munnen på din favoritparlamentariker.
/Teresa

__________

I min värld är detta i första hand en djup demokratifråga, i andra hand kan jag fråga vad vi ska ha media till när de inte rapporterar korrekt. Ens när man som läsare visar vänlighet för att hjälpa till rätta.

P.S.
Teresa. Jag har ingen favoritparlamentariker.
Jag vill veta vilka som driver för mig viktiga frågor.
D.S

Aningslösa svenskar, aningslösa Europa

Bild, Time World, Länk

Det är ingen hemlighet att jag är EU-motståndare i den tappning vi nu ser EU-byråkratin växa fram. Från början anser jag att Kol- Stålunionen efter det andra världskriget var både en klok och bra strävan att hålla fred på vår kontinent som har en ryslig historia av våld bakom sig. De senaste decennierna har jag hoppats att EU skulle fortsätta att utvecklas till en god samarbetsform, med borttagna tullar, gränser, vettig övergripande lagstifning som rör miljö, arbetsrätt och följer de mänskliga rättigheter man säger sig värna. Det har blivit annorlunda, det är starka lobbygrupper som sätter agendan, bland annat upphovsrättsindustrin lyckas pressa igenom lagar som går tvärs mot allt vad västlandets demokrati bygger på, samt kränker invånarnas integritet snart på alla plan, när vi går genom tullar, passerar in till gaterna på flygplatser, när vi ringer, använder datorn, går på gatan.

Men världen är i omvandling. Vi i Europa tycks inte förstå i vilken våldsam takt. Kina har 60 olika minoritetsspråk, varav det minsta är större än svenska. Ändå tror vi att Sverige har något att lära Kina, vår statsminister inrättar till och med en professur i mänsklig rättigheter i Peking.
    Om jag var ledare av Kina med en miljard människor bakom mig, som jag har höjt från kulturrevolutionens tillbakagång till stenålder till att hoppa direkt in i 3:e generationens rymdprogram skulle jag nästan få för mig att smula sönder varje ben i kroppen på den där fjanten Fredrik från ett litet skitland jag inte ens vet var det ligger på kartan.
   I Europa tog det mer än 15 år av diskussioner att få bort den farliga blyade bensinen. I Kina tog det 1 år.
   Kina är världens största miljöbov å ena sidan, å den andra bygger de fler vindkraftverk, planterar mer träd och har gigantiska miljöprojekt på gång som rör områden som Götaland, Svealand och nedre norrland på en och samma gång.
   I detta nu går deras bilindustri om övriga världens.

Och så kommer Indien. De är precis i färd med att skaffa interkontinentala kärnvapenrobotar. Kina protesterar, supermakten på dekis, USA är tyst. Johan Westerholm belyser hur de tidigare BRIC:s-staterna har kommit ikapp och snart går om oss. På alla områden.

Så motståndare jag är till EU-s växande byråkrati ser jag också vikten av ett väl fungerande Europa. Maktelitens, bland annat EU-kommissionens, märkliga strävanden efter mer centralisering, mer ur mitt perspektiv strypande lagstifttning, är i själva verket inte så märklig.
   Med all rätt tror de sig förstå att EU ligger risigt till och deras väg att skydda oss alla är bland annat mer repressivitet, mer skyddstullar, förstärkta gränser, till och med tal om en egen militärmakt för EU.

Vad jag kan finna märkligt är att både Europa och Sverige i så hög grad lierar sig med supermakten på dekis, USA. Kanske finns det bättre partier att göra.
   Vi har ett Ryssland på stark frammarsch, med en ledare som strävar efter att lägga under sig forna Sovjetstater, bland annat genom att dra en gasledning alldeles i vår farvatten i Östersjön. Detta görs trots att Putin har kapacitet att pumpa gas genom andra länder för att sälja till väst. Han vill kunna skruva åt leveranserna till före detta sovjetstater, på så sätt kan han styra dem, samtidigt som han kan sätta snart sagt vilket pris han vill på gas som säljs till oss.

Brasilien växer i ekonomi också om oss i detta nu. Så Kina, Indien med sina nya interkontinentala robotar.
    Det finns en mängd stater i Afrika som lyfter, det kommer att gå fort även där.

Och vi, världens samvete, puttefnasklandet som vet bäst i allt, vi installerar en professor i mänskliga rättigheter i Peking. Det är vårt svar på vad som händer i världen.

Jag ställer en öppen fråga till oss alla; Vad gör Europa i detta nu?
  Är EU tillräckligt effektivt? Jobbar lobbygruperna med rätt saker?
  Vad har våra folkvalda som sitter i EU-parlamentet för ambitioner?

Det kom ett mejl från EU

Det kom ett mejl. Man vill från EU höra våra synpunkter, antar jag. Alltså skickar man nu oss i bloggosfären mejl.

Jag blir väldigt kluven, för det har redan gått för långt. Politikerna, hela etablissemanget med kommunala tjänstemän, landsting, länsstyrelser, regeringskansli, men också partiapparater och politiker, därefter EU, Bryssel med sina 20.000 tjänstemän och politiker och lobbyister och rådgivare...

Hela denna ovannämnda väldiga svärm av människor vill nu på något sätt ha kontakt med oss medborgare. Säger de.

I våra ögon är det de som har fjärmat sig. De lever, som vi ser det, i sin helt egna värld.

Vad ska man säga när nu denna främmande värld kastar ut sådana här mejl?
Jag vill denna kontakt. Jag vill att vi ska vara den självklaraste av alla remissinstanser. Ändå blir jag skeptisk när jag får mejl. Jag blir nästan upprörd, särskilt när de påstår att de på något sätt, som dom skriver: "vi har valt er hemsida som en potentiell partner i arbetet..."

Jag borde väl bli smickrad, antar jag. Men jag blir misstänksam.

Nu var min ursprungstanke att bara kasta upp mejlet utan kommentarer. Nu har jag ändå skrivit detta.

Vad säger ni? Posta gärna en kommentar!
Hur känner ni inför EU:s försök att få oss intresserade genom att sända oss sådana här mail?

Mailet:

Hej!

Jag har uppdraget att marknadsföra den europeiska medborgarkonsultationen (ECC 2009) i svenska on-line sajten och bloggar. Jag skriver till er för att vi har valt er hemsida som en potentiell partner i arbetet med att marknadsföra projektet till svenska medborgarna intresserad av europafrågar.

I anslutning till valrörelsen inför 2009 års val till Europaparlamentet ger den europeiska medborgarkonsultationen alla Europas medborgare en chans att delta i diskussionen om hur EU kan forma vår ekonomiska och sociala framtid i en globaliserad värld, genom att delta i en on-line debatt på nationella hemsidor.
Alla kan hjälpas åt att utveckla rekommendationer till nationella och europeiska politiker. Deras idéer kommer att matas in i nationella konsultationer som skall hållas i alla 27 medlemsländer i mars nästa år. Totalt samlas 1500 medborgare i alla åldrar. Resultaten från dessa konsultationer kommer att överlämnas till makthavare vid EU-medborgarnas rådslag i maj.

Vi skulle vilja att ni stödjer konsultationen genom att uppmärksamma den på er hemsida/blogg.
För att kunna fullfölja vår målsättning att mobilisera ett brett deltagande bland svenska medborgare till projektets online-debatt, behöver vi hjälp med att göra forumet allmänt känt. Kommentera projektet och ladda upp vår banner för att hjälpa denna satsning på en förstärkt medborgardialog om Europas framtid.

De europeiska medborgarkonsultationerna är ett initiativ från EU-kommissionen och drivs av ett konsortium av mer än 40 europeiska partnerorganisationer, under ledning av Kung Baudouin stiftelsen (KBF), och är delfinansierat av stiftelser inkluderande KBF, Compagnia di San Paolo, the Robert Bosch Foundation, Riksbankens jubileumsfond och nationella sponsorer.

För mer information om projektet besök och för att delta till debatten :
www.europeisk-medborgarkonsultation.eu/se
www.european-citizens-consultations.eu

Bifogat finns press meddelandet, beskrivningen av projekten och bannern om ni vill inkludera den på er hemsidan.

Med Vänligen Hälsning,

Duncan Pinhas

PS. Imorgon hoppas jag hinna skriva om mitt telefonmöte med Eva-Lena Jansson (s), riksdagsman, Näringslivsutskottet, och ansvarig för immateriell rätt. Vi talade länge och väl om IPRED. Mycket, mycket intressant.