När jag tar vila från korrekturet konstruerar jag pilbågar, än så länge endast på ritbordet.
Jag vill förstå hur de fungerar, men även bygga en.
Dessutom ska ett kapitel i nästa bok handla om hur mongolerna tillverkade dem. De var mycket innovativa. Deras pilbågar, nästan alla asiatiska, var överlägsna de mycket enklare pilbågskonstruktioner vi ägnade oss åt här i Europa. Ett undantag kan vara de samiska pilbågarna, som i sin konstruktion liknade de asiatiska.
De mongoliska/asiatiska pilbågarna ser inte mycket ut för världen, är små och korta, men har oerhörda prestanda.
På Djingis Khans tid tog det upp till fem år att preparera trä, senor, hornämne och fisklim till en båge. De var alltså gjorda av dåtidens motsvarighet till kompositmaterial och inte på något sätt sämre i prestanda än vad vi kan åstadkomma idag med modernare material.
Nuförtiden kan vi fuska, använda glasfiber och epoxy som vi stryker på en kärna av trä. Byggtiden reduceras till några dagar.
Det finns uppgifter att man med en kraftig mongolisk pilbåge har uppmätt en skottlängd på 952 meter.
Asiatisk pilbåge. Genom sin uppbyggnad av senor, trä och hornämne fick de oerhörd styrka. Lägg till det en innovativ konstruktion med stela hävarmar längst ut på lemmarna, vilket ger ett rekylfriare skott, men ändå högre pilhastighet än de europeiska pilbågarna kunde prestera.
Engelsk långbåge, byggd i ett enda stycke trä, ibland med hornförstärkning i lemspetsen för att strängen inte skulle slita ut träet. Även om dragvikten kunde vara lika hög som hos en asiatisk pilbåge, blev aldrig pilhastigheten lika hög.
11 kommentarer:
intressant att veta lite mer. har inte reflekterat över hurdana pilbågarna såg ut/var, utan bara betraktat dem som ord i en text...
inatt blev det äntligen (i mitt personliga tycke) så "spännande" att jag läste flera sidor utan att ta mej tid att "korra" - syftar på lite romantiiik...
ska bläddra tillbaks idag och läsa igen, på det sätt jag SKA :)
Aja, baja.
Inte ha nöje, bara jobba!!!
Allvarligt: Vad kul att språkpolisen i dig kunde stänga av ett slag!
nu på sid 345...
får besök imorron efter jobbet, men hoppas ändå hinna med några sidor innan jag somnar. idag har det väl blivit iaf 15 dito.
xxsara: Det går framåt med hast, ser jag!!!
Kul - och snart är det min tur att sätta mig för att våndas med dina rättningar och förslag....
Faktiskt, jag tror du njuter mer av den här sortens arbete än jag.
Kanske skulle jag bara lämna manuset till dig, så fick du styra och ställa helt själv?!
Det är så sabla jobbigt, i alla fall för mig, att sitta där med sista beslutet...
Skulle du vilja ha det sista, avgörande, beslutet i din hand?
Då kan man också fråga sig, vem har egentligen skrivit boken?
jag skulle vilja ha det sista avgörande beslutet i min hand, men INTE när det gäller DIN bok!!!
vill INTE att du sväljer mina anmärkningar med hull och hår, som jag väl skrivit förut, utan är helt nöjd om du behåller ursprungstexten, bara du, inför dej själv, kan motivera VARFÖR, liksom.
jag tycker det här är skitkul, ja, men så har jag ju gått och dämt upp min språkpetighet hela livet också... det här känns liksom som ÄNTLIGEN! äntligen få anmärka på ALLT, helt "legalt"!
SOM jag väntat... :)
Hej Anders.
Är detta vad jag hoppas och tror? En ny bok i Djingisserien alltså? I så fall när kan den vara ute?
Håller själv på med bygge av båge av mongoltyp. Tre försök, tre brutna. Inget vidare resultat men skit den som ger sig. Har lärt mig massor på det. Nytt försök i höst men just nu är det sommar och varmt och jag vill inte stå i garaget och fixa när det är sol och blå himmel ute.
Ha det bra så länge.
/ Lars Loenne
Hej Lars åke. Ja, det är en bok i djingisserien, men den här bloggposten är gammal.
Det finns 3 romaner i serien ute, plus en visdormsbok.
Uppe i huvudet på denna blogg hittar du navigationsknappar, en heter "Böcker"
du kommer till samma ställe om du kopierar o klistrar denna länk i sökfältet.
http://djingis.blogspot.se/p/bocker.html
Javisst ja, tittade aldrig på datumet, sorry. Har redan läst de tre tidigare böckerna om Djingis så jag väntar spänt på den kommande. Särskilt vad gåller bågbygge på mongolernas tid.
Har du lurat ut vilken funktion stallet har ännu? Skulle själv gissa på accelerationsökning då strängen träffar stallen. Hur det skulle funka rent tekniskt har jag inte funderat på men skulle möjligen kunna ha att göra med att strängen faktiskt förkortas och kraften koncentreras till den kortare. Jag kanske borde testa den teorin.
Ha det bra.
/ Lars Loenne
även jag har tänkt i de banorna Lars. Men det finns troligen ytterligare en gynnsam effekt.
Om man ser på en långbåge, och har skjutit med långbåge, vet man vilken våldsam rekyl det är. Det beror på att båda lemmarna och lemtopparna vid avfyrning åker framåt, bort från skytten och därmed skapar all denna bakåtkraft som ju endast kan tas upp av skyttens utsträckta bågarm.
En mångolbåge med styva lemtoppar samt så framåtböjda att man bevhöver stall för att i slutet av skottet fånga upp strängen arbetar båda lemtopparna och lemmarna i början och väldigt länge av skottet bort från varandra i 180 grader från varandra istället för att fara framåt. detta skapar två saker, dels får strängen högre hastighet genom att bågspetsarna åker ifrån varandra istället för att åt "samma håll" framåt. På detta sätt skapas en högre "tip travel hastighet" som de säger i Amerikat. Alltså att pilbågens toppar åker fortare från varandra, därmed ökar strängens hastighet, därmed även pilens utgångshastighet.
Den andra fördelen är att rekylen nästa uteblir eftersom lemtopparnas resa bort ifrån varandra skapar två krafter som släcker ut varandra.
Senaste åren har man börjat tillverka även compaoundpilbågar efter den principen. Länge satt lemmarna på compoundbågar på västerländskt traditionellt sätt, så att de arbetade med ett framåtkast, nu sätter man dem så att de mer jobbar bort från varandra, uppåt och nedåt i förhållande till bågskyttearmen.
Kolla in denna gamla sorts compund
https://encrypted-tbn3.google.com/images?q=tbn:ANd9GcRvJisty6LkRzNB_jH8nSgNEJEsHLy3GsVvTkgNPEUZjCxTZ4o3vQ
Och jämför med denna nyare hur lemmarna sitter
http://www.google.se/imgres?hl=sv&sa=X&rlz=1C1AVSX_enSE417SE417&biw=1241&bih=619&tbm=isch&prmd=imvns&tbnid=esgNMSPuPRtoDM:&imgrefurl=http://jusnatzk.edu.glogster.com/z7-compound-bow/&docid=SUL2wAkSRDTzpM&imgurl=http://edu.glogster.com/media/4/13/42/80/13428057.png&w=439&h=640&ei=LSorUO6MCurE4gT684DQCQ&zoom=1&iact=hc&vpx=834&vpy=111&dur=6626&hovh=271&hovw=187&tx=55&ty=290&sig=116382477157595016247&page=1&tbnh=134&tbnw=92&start=0&ndsp=28&ved=1t:429,r:6,s:0,i:90
Här en långbåge, där man riktigt ser hur dålig "tip travel" lemtopparna kommer att få när pilen avlossas.
http://www.google.se/imgres?num=10&hl=sv&rlz=1C1AVSX_enSE417SE417&biw=1241&bih=619&tbm=isch&tbnid=NmELrErz5gCQPM:&imgrefurl=http://www.bkfiskgjusen.se/vem-ar-vem.html&docid=6RnMGJXSK5eaRM&imgurl=http://www.bkfiskgjusen.se/bilder/vem/081107-tomas-lindh.jpg&w=360&h=480&ei=ACsrUOr7HYT_4QTV6oHIDA&zoom=1&iact=hc&vpx=529&vpy=117&dur=1786&hovh=260&hovw=194&tx=53&ty=279&sig=116382477157595016247&sqi=2&page=1&tbnh=135&tbnw=101&start=0&ndsp=26&ved=1t:429,r:4,s:0,i:81
Jämfört med hur det ser ut för en mongolbåge. (här får du även lite beskrivande text och bilder)
http://www.atarn.org/magyar/magyar_2/bow.htm
Hej!
Jag undrar om du vet vilket träslag som användes när man tillverkade dessa bågar?
Var kan man hitta mer information om hur man tillverkade sina bågar? Jag har letat lite på biblioteket och googlat, det var så jag hittade din intressanta post här. Jag skriver själv en bok, en fantasy. Men vill gärna att det jag skriver ska vara trovärdigt, det jag skriver.
Jag önskar dig en fin dag!
Med vänliga hälsningar
Anette Carlen
Skicka en kommentar