Korrektur

Idag kom korrekturet till den tredje romanen om Djingis Khan med posten. Titeln är “Den andra hustrun”. Jag sitter alltså och rättar stavfel och petar i texten. Förlaget vill ha igen manuset detta år, så jobbet är ganska jäktigt. Det ser ut som om denna bok kommer att bli lite smalare än de två första. Korrekturet är för närvarande brutet på sådant vis att det kommer att bli 384 sidor bok, ungefär.

Förlaget tror att de kommer att släppa boken den 15 mars, nästa år.

* * *
Information om böcker kommer allt efter att endast läggas på min hemsida: http://www.djingiskhan.com

Vad tror du?

Det sägs att många av de unga moderater som efter regeringsskiftet befolkar riksdagen har fått sin politiska skolning inte bara genom MUF utan också genom Timbro. Vad är då Timbro?
Enligt bland andra Aftonbladet är Timbro en sorts propagandamaskin som tar fram nyliberala skrifter. Nyliberalism är nu inte så nytt som det låter, utan så gamla och för länge sedan passé politiker som Thatcher och Reagan införde nyliberala idéer i sina länder. Vi pratar alltså 80-tal. Resultatet blev inte värst bra. Detta tankesystem, när det prövades i praktiken, ökade klyftorna i samhället och slog ut folk. Fattiga blev fattigare och rikare blev rikare.
Ändå envisas Timbro att ännu idag, snart 30 år senare, att framföra samma sorts tankar…

Vad skriver då Timbro i sina texter? De skriver mycket, otroligt mycket, och de påverkar inte bara borgerliga politiker och deras tänkande utan även ledarsidorna på våra större dagstidningar som Dagens Nyheter och SvD.

Jag väljer här, helt orättvist, att rycka en enda mening ur en text från Timbro:

”Vi ska befria Sverige från det socialistiska projektet”.

Även om jag har valt att rycka denna enda mening ur sitt sammanhang framstår den för mig som essensen för vad Timbro vill. Man vill slå sönder den generella välfärd det tagit socialdemokratin över 60 år att bygga upp. För sanningen är ju den att vi inte lever i något Sovjet. Vi lever inte i ett socialistiskt projekt. Vi lever i Sverige, som har ett fantastiskt blomstrande näringsliv och just nu befinner sig i högkonjunktur, trots att vi nyss regerades av socialdemokrater med stöd av gröna och vänstern. Alltså tycks det som om näringslivet kunde blomstra trots en mer rättvisetänkande regering vid makten, än vad borgarna faktiskt historiskt har varit när de innehaft makten.

Men visst. Det finns brister i vårt välfärdssystem. Mycket bör förnyas och förändras, rättas till. Men därifrån är det långt till ordet ”befria”.

Det är här någonstans det gnisslar i min hjärna. Borgarna, som under valkampanjen kallade sig alliansen, gick till val på att förnya och förändra. De sade ingenting om att ”BEFRIA” oss från våra välfärdssystem. Däremot står det så i deras nyliberala skrifter från Timbro.

Det sista jag vill är att någon befriar Sverige från de unika trygghetssystem som vi gemensamt har finansierat och skapat. I grunden handlar det om våra pensioner, vår skola, och vår vård.
Detta har vi byggt upp – och det fungerar väl. Men det kan givetvis förbättras.

Den som kommer och säger att han ska befria mig och mina kompisar från allt detta är faktiskt helt ute och cyklar. Jag känner mig inte befriad om någon tar bort välfärdsstaten ifrån mig. Jag känner mig bestulen.

En annan lösryckt mening ur en skrift från Timbro:

”Kollektivistisk demokrati innebär att majoriteten styr obegränsat över samhället.”

Meningen är, avsiktligt eller oavsiktligt, lite klantigt skriven. Så jag frågar mig om det egentligen finns någon som orkar bromsa upp och tänka efter för att förstå den?

Jag själv tänker så här: Finns det något annat än kollektivistisk demokrati? Ta bort detta enda ord och meningen blir lite klarare:

”Demokrati innebär att majoriteten styr obegränsat över samhället”.

Det är ett alldeles riktigt påstående. Det är faktiskt så det är tänkt att demokrati ska fungera, men läser man vidare visar det sig att Timbro i sin skrift vill befria oss även från det.

Timbro säger i en passus att de vill befria Sverige, inte bara från det socialistiska projektet utan även från ”kollektivistisk demokrati”.

Timbro har på olika vägar fått väldigt stadd kassa. Mest är det näringslivet som bidrar med allmosor. Annars, i sina skrifter, anser Timbro naturligtvis att ingen verksamhet ska gå på bidrag. Hur som helst; Timbro disponerar just nu 12 miljarder kronor att bedriva information med. (Jag höll nästan på att skriva propaganda, men avhöll mig).

Och i vår moderatledda regering sitter nästan bara unga moderater som tror på nyliberalism och vad Timbro säger.

Tanken är fascinerande.
Har svenska folket på demokratisk väg valt företrädare som innerst inne INTE tror på demokratin?

Och i sådana fall. Vad tror Timbro och moderaterna på?

Att marknadskrafterna självmant ska lösa allt?

Vad tror du?
.

Gällö högstadium

åk 8 o 9, Gällö högstadium (Jag glömde tyvärr ta kort på åk 6 o 7)

För tolv år sedan höll jag föredrag inför elever i Gällö. Jag minns hur varmt mottagen jag blev. I lärarrummet av lärarna, i skåphallar och uppehållsrum bland elever, och sen under själva mitt föredrag.

Det har visat sig att när det spontant känns så här varmt och ombonat att komma till en skola, så fungerar skolan också rätt bra. De vuxna som jobbar där har lyckats sprida rätt sorts normer, att man ska ta hänsyn, vara en bra kompis, inte sabba så mycket.

Visst brottas även Gällö skola med problem. Det finns elever som har det svårt på olika sätt. Men den generella bild jag får av Gällö skola är att det var bra där för 12 år sedan och att det är bra även nu. Detta är så glädjande och skönt att se.

Ibland kommer jag in på skolor där det inte alls är lika ”varmt” i lärarrummet, alls inte lika trevligt att gå igenom elevernas skåphallar som besökare. Man får glåpord efter sig, man ser på eleverna att de är aggressiva mot sina lärare – och lärarna själva uppträder med brysk försvarsställning mot eleverna...
Det tar ibland faktiskt bara några minuters besök på en skola att konstatera att något är grundläggande fel. Ledarskapet, eller att många av lärarna inte förstår hur man hanterar unga människor. Efter fem minuter kan jag givetvis inte säga vad som är fel, men att det är fel.

Därför, återigen, var det så kul att efter tolv år återbesöka Gällö och känna att det fortfarande är varmt och bra där. De problem man säkert har på skolan, som faktiskt är oundvikliga när man samlar så många människor på en och samma plats, tycks hanterbara.

Efter mina fyra timmar på skolan vågar jag påsta att det på det hela taget är en väldigt bra skola.

Nu vill jag bara tacka alla er 180 elever för de varma applåder ni gav.
Jag hoppas vi ses igen!

Böter, ett sätt att vakna

Turné igen. När jag slår på radion varnar de för älg i mina hemtrakter. Mycket älg. Jag kör försiktigt, men ängslas att jag inte ska hinna i tid. När jag precis ökar takten varnas det för renflockar framför mig. Så länge jag inte har möte ligger jag mitt i vägen. Så fort jag kommer över 70 börjar bilen att kana, kännas osäker i väghållningen. Så halt är det. Bara att ta det lugnt. Precis när jag svänger in på väg 92 börjar radion fungera igen efter att jag kört många mil i radioskugga. Man varnar inte längre för ren utan för en långsamt gående kolonn med sju breda fordon som är på väg från Lycksele. Det rör sig om ett asfaltverk.

Jag hinner trots allt fram i tid.

I Umeå håller jag föredrag. Lärarnas riksförbund arrangerar. Jag träffar glädjande nog författarkollegor jag inte sett på 12 år.

Jag talar i aulor och i klassrum

Jag tar ett gäng usla bilder. Att fotografera är enda sättet att hjälpa minnet vad som faktiskt hände, vilka möten som uppstod. Men det blir bilder som är värdelösa för alla andra, utom mig.

På väg hem kör jag lugnt och sakta, men är tydligen så trött att jag missar en 50-skylt. En polis viftar in mig. Hans radar visar att jag höll 67. Jag skriver under och ber om ursäkt att jag felat. Poliserna å sin sida säger skamset att de inte vill bötfälla mig så dyrt, men det är nu en gång inte de som bestämt bötesbeloppen. De förstår att jag inte vansinneskört.
Jag får ett inbetalningskort på 2.800 kronor. Polisen säger tröstande att jag har en månad på mig att betala.

Jag fortsätter sakta hemåt. Jag stannar och gnuggar ansiktet i snö vid vägkanten två gånger. Tänk, vilken tur att jag i min trötthet inte körde på ett barn där i Junsele. Vilken tur att det var en polis med radar som fick mig att plötsligt vakna igen.

Sett så var det värt varenda krona.

Väckning

Morgnar har aldrig varit min starka sida. Det tar tid för mig att komma igång. Så jag satt på sängkanten, samlade kraft för att möta dagen. Naya, fyra år, ställde sig framför mig. Hon tittade på mig med sina klara ögon, sade:
- Är du bara trött eller ska du vara en surgubbe hela dan?

Apropå konst

Poeter är varje civilisations känselspröt.
Vi ska vara rädda om dem. Inte tvinga dem.
Inte jaga dem. Inte kommersialisera dem.


Med anledning av Marcus Birros manifest:
Länk:

Bortglömd valaffisch

Veckans geni

Att kriminalisera arbetslösa ger jobb

(Anders Borg, moderat finansminister)

Värdighet

Min bror Spacelounge har lagt upp ett manifest skrivet av Birro.
Jag tänkte spontant följande:

En av de viktigaste böcker jag läst de senaste tio åren är skriven av Martin Buber.
Att mejsla fram sådant stoff tar tid. Och är allt annat än kommersiellt...

Nu satt han i ett annat land och skrev. Hur han fick till sitt uppehälle under skrivperioden vet jag inte.

Men en sak står klar. Att kväva sådana tankar tar sakta men säkert död på allt vad civilisation heter.

Det är kamp som gäller nu. Kamp, inte i första hand mot alliansen, utan kamp för värdighet.

Just nu är det samma sak.
Alliansen måste bort från regeringsmakten. Visst fanns det systemfel i vårt land, men för den skull behöver man inte demontera hela välfärdsbygget.

Långsamt modem o Blogger

Jag kommer inte åt att uppdatera den här bloggen hemifrån. Jag vet inte vad det beror på. Kanske för att mitt modem/telefonledning inte vill gå för fullt.
Jag kan inte ens få upp hela bloggen på min dator hemma?!

Nå. Tanken är att denna blogg ska leva vidare. Jag vet bara inte hur...

Jag lyckas bättre att uppdatera min hemsida Djingis Khan
Därför ligger nu mitt senaste "riktiga" inlägg där.

Att få ihop livet

Jag är familjefar med tre barn. Ska åtminstone vara det.
Jag har fyra olika föredrag jag turnerar med.
1) Djingis Khan
2) Klimatförändringar – ett historiskt perspektiv
3) Dyslexi och debutromanen ”Månskensligisten”
4) Ledarskapsutbildning

Jag håller på att utveckla ytterligare en sorts workshop eller utbildning.
Jag försöker hinna författa.
Och förläggaren är på mig om än det ena än det andra eftersom tredje delen om Djingis Khan kommer ut till våren.

Av dessa orsaker står bloggen still för tillfället.
Jag väljer att göra så, hellre än att bara skriva hastigt påkommet strunt.
(Ytterligare ett skäl är att jag fortfarande inte fått full snurr på modemet).

Och ja, jag var på turné när snöovädret drabbade Sverige. Mitt tåg fick vända i Gävle och åka tillbaka till Uppsala.
Dygnen gick. Jag kom inte hem.

Allt är förryckt och jag hinner inte med det jag vill.