Gällö högstadium

åk 8 o 9, Gällö högstadium (Jag glömde tyvärr ta kort på åk 6 o 7)

För tolv år sedan höll jag föredrag inför elever i Gällö. Jag minns hur varmt mottagen jag blev. I lärarrummet av lärarna, i skåphallar och uppehållsrum bland elever, och sen under själva mitt föredrag.

Det har visat sig att när det spontant känns så här varmt och ombonat att komma till en skola, så fungerar skolan också rätt bra. De vuxna som jobbar där har lyckats sprida rätt sorts normer, att man ska ta hänsyn, vara en bra kompis, inte sabba så mycket.

Visst brottas även Gällö skola med problem. Det finns elever som har det svårt på olika sätt. Men den generella bild jag får av Gällö skola är att det var bra där för 12 år sedan och att det är bra även nu. Detta är så glädjande och skönt att se.

Ibland kommer jag in på skolor där det inte alls är lika ”varmt” i lärarrummet, alls inte lika trevligt att gå igenom elevernas skåphallar som besökare. Man får glåpord efter sig, man ser på eleverna att de är aggressiva mot sina lärare – och lärarna själva uppträder med brysk försvarsställning mot eleverna...
Det tar ibland faktiskt bara några minuters besök på en skola att konstatera att något är grundläggande fel. Ledarskapet, eller att många av lärarna inte förstår hur man hanterar unga människor. Efter fem minuter kan jag givetvis inte säga vad som är fel, men att det är fel.

Därför, återigen, var det så kul att efter tolv år återbesöka Gällö och känna att det fortfarande är varmt och bra där. De problem man säkert har på skolan, som faktiskt är oundvikliga när man samlar så många människor på en och samma plats, tycks hanterbara.

Efter mina fyra timmar på skolan vågar jag påsta att det på det hela taget är en väldigt bra skola.

Nu vill jag bara tacka alla er 180 elever för de varma applåder ni gav.
Jag hoppas vi ses igen!