tisdag, november 21, 2006

Väckning

Morgnar har aldrig varit min starka sida. Det tar tid för mig att komma igång. Så jag satt på sängkanten, samlade kraft för att möta dagen. Naya, fyra år, ställde sig framför mig. Hon tittade på mig med sina klara ögon, sade:
- Är du bara trött eller ska du vara en surgubbe hela dan?

5 kommentarer:

Fredrik Andersson sa...

Hehe, barn kan verkligen få till det. Men de är alltid så raka och ärliga, säger vad de tänker och tycker :)

Anders sa...

Så är det, från barn får man höra sanningen.

Fin sa...

Den unga lilla damen är så himla klok och hennes kommentarer är i världsklass.
Hälsa gänget.

Åsa Stenström sa...

När jag var bebis användes jag som ”mjuk väckarklocka” då min 14 år äldre bror skulle väckas. Mamma hivade upp mig i hans säng och så satt jag där glad och nöjd...

Anders sa...

Fin: Jag ska hälsa gänget!

Åsa: Mjuk väckarklocka är kanske en bra idé! Hustrun får hiva upp minstingen på magen på mig. Han ler och skrattar mest jämt, så jag borde bli glad jag med:)