lördag, februari 20, 2010

Lagen Polisen och Beukelmann

Polisman Beukelmanns största fasa tycks vara människor i konstiga kläder som träffas i massor och ägnar sig åt glädje och skratt och kärlek.

Jag litar på poliser. Jag har dem i min närhet. På fallskärmsklubben och genom min sport känner jag flera stycken. De är mänskliga och försöker efter all och bästa förmåga göra ett gott jobb. För att hjälpa människor i svåra stunder, vilket oftast är deras arbetsuppgift.

På ännu närmare håll har jag en svägerska. Hon är polis. Och hennes kille.

Häromdagen var min hustru iväg på jobb och jag var själv iväg och höll föredrag. Valet på barnvakt föll alltså på en polis. Som den naturligaste sak i världen.

Jag upprepar. Jag har i min närhet poliser som är nära vänner. Som jag litar på till hundra procent, både privat och i tjänsten.

Därutöver finns det där gänget rötägg. Sådana som Beukelmann tycks vara.
Jag säger tycks, för jag vill inte göra misstaget att så att säga döma någon oskyldig.
Beukelmann har dock börjat få väldigt mycket material emot sig. Graverande saker?
Jag tycker det.
Han kanske inte har gjort sig direkt skyldig till olagligheter (eftersom lagstiftaren just skapat gummisnoddslagar kommer han undan), däremot ställer jag mig ytterst tveksam till hans lämplighet.
Polisen har även sådana kriterier för sin personal. En del ska bort, avskiljas. Det finns en utsorteringsmekanism vid antagning och utbildning, men den är kanske inte alltid rätt kalibrerad.

Grova fel uppstår i systemet just när sådana som Beukelmann nu tycks vara befordras vidare uppåt, och själva blir en del i det system som ska vitsorda eller avskilja nya rekryter.

Låt mig fantisera litet.
I sin egen värld är han rättfärdig. Han tror att han agerar gott och i mänsklighetens tjänst.
Men i min värld däremot är något väldigt och väsentligen fel om man kan åka till Berlin och titta på när miljoner människor älskar och har kul tillsammans utan ett enda slagsmål på en kärleksfestival. Beukelmanns kommentar: "Ja, faktum är att det här nog är det värsta jag sett."

Så enögt tycks Beukelmann se på kärleken och när människor sjunger och håller varandra i handen - och är klädda i lite lustiga kläder. (Se utmärkt text och bilder hos Oscar ).
Beukelmann ser inte en miljon människor som är fredliga och har det mysigt och umgås. Han har endast blick för haschpiporna och förfasar sig och vill städa upp i träsket.

* * *

Hur ska jag och vi alla förhålla oss till poliser som Beukelmann? Som dessutom fått en högre tjänst, en chefsposition? Om det nu är så att vår indiciekedja håller; att han är olämplig?

För hur viktigt är det inte att poliskåren och polismyndigheten sätter till alla klutar för att stämma i bäcken, att avskilja olämpliga individer. Även sådana som vi nu sett bilder på i tunnelbanan tack vare "Tuggarna".

Det är den ena sidan av problemet. Det andra är lagstiftningen, som jag hittills inte vare sig satt mig in i eller reflekterat över, men som flera bloggare nu gör mig uppmärksam på.

Lagstiftning som blir helt godtycklig eftersom en polis till vilken meborgare som helst kan säga "Du verkar muntorr", eller "Du verkar för cool i denna situation, så vi tar in dig på ett urinprov".

Där tvingas medborgaren sitta. Hur många timmar? Och hur mycket annat plockar de igenom av dina ägodelar, förutom då att de gör våld på din kropp och kör in nålar i den för att hämta upp förment bevis i form av substanser i ditt blod?

Med poliser som dem på Hornstulls tunnelbanestation som trakasserade Jesper N och med sådana polisbefäl som Beukelmann tycks vara behövs ingen Mussolini i toppen av samhällsbygget.

Det godtyckliga maktutövandet är över oss. Statens lägre tjänstemän får för sig att leka
moralens väktare alldeles på eget bevåg.

I kraft av sin egen upplevda förträfflighet - och undermåligt skrivna lagar.

Läs Isobel om våldsnormalisering.

Läs Oscar Swartz om Beukelmann


Läs copyriots debattartikel hos svt24 hur lagen öppnar för trakasserier.

Genom Oscar S hittade jag Emil Isberg, läs och research om David Beukelmann och citypolisens ungdomsrotel och var de kommer ifrån och står för.

Rasmus på Copyriot vill höja trycket och jag är böjd att hålla med.
Polisen måste finna nya metoder att städa i sin egen kår, och lagstiftaren kan inte fortsätta att skriva slappa lagar. Gör om, gör rätt.

Intensifier skriver om Beukelmann boys och gör en koppling till datalagringsdirektivet.


Expressen uppmärksammar det hela och konstaterar att vreden kokar.

* * *
Från scaber lånar jag två länkar (som jag iofs har i min egen bloggrulle):


PS. Gör mig gärna uppmärksam på fler länkar i kommentarerna.

2 kommentarer:

Mike sa...

Om man kan lita på poliser varför är dom frimurare.

Vaddå ska du försöka intala mig att det bara är en slump eller??

På 10 poliser är 8 st rötägg.

Det är min erfarenhet.

Andreas Eriksson sa...

Kan inte annat än att hålla med dig. Jag hoppas att Sverige kan mogna till och följa omvärlden, en värld där det inte finns plats för fascister som Beukelmann, Theorin etc.

Tack.