tisdag, februari 02, 2010

Reinfeldt och socialdemokraten

Från CC CopyCat byrån


Jag anser att en resonerande ton är att föredra i debatter. Men idag ställer jag på lek två diamentralt olika värdesystem mot varandra.

Många säger att det inte är någon skillnad mellan riksdagspartierna. Att alla strävar mot mitten.
Likväl är det en väsentlig ideologisk skillnad på hur en borgerlig tänkare angriper problem jämfört med exempelvis en socialdemokrat.

Jag låter ett av mig själv sammanfattande uttalande i bilden av Reinfeldt stå för vad borgerligheten anser. Jag gör det efter att ha bläddrat i hans borgerliga uppbyggelsebok: "Stenen i handen på den starke", men framför allt "Det sovande folket".

Min bildtext är alltså lite tillspetsad. Eller är den det?

Bara titlarna på Fredriks böcker är fascinerande, man får vibbar av att det är en högre stående varelse som skrivit. En sorts representant från herrerasen som nedlåtit sig att berätta för oss idioter hur det är.

Nu ställer jag detta Fredriks tänkande mot hur en socialdemokrat tänker.

Vi förflyttar oss till en blogg där jag hittar ett inlägg med lite småfel i språket eftersom det är skrivet i hast, men det genomsyras ändå av en helt annan ton och angreppssätt än vår statsminister någonsin presterat. Med allvar funderar skribenten över hur vi kan skapa en justare värld.
Inga svar ges, men processen att försöka formulera världen bättre börjar precis så här;

Hos Johan i detta fall, i andra fall hos helt 'vanliga' tanter och farbröder jag träffar afk i min egen sosseförening. Dessa människor representerar för mig ett ständigt levande försök att förbättra världen för alla.

Spontant skrev jag något sådant här i kommentarsfältet till postningen hos Johan:

Det är med detta allvar en riktig socialdemokrat närmar sig svåra frågeställningar kring hur vi bygger ett rättvisare, men också friare samhälle.

Det är inte lätt. Det precis så här mödosamt.
Mig veterligen är det bara socialdemokrater som någonsin försöker.
Här någonstans finns socialdemokratins absoluta ideologiska kärna.

Man vill befria människorna, inte genom att skrika FRIHET, utan genom att ställa till rätta, försöka skapa justa och likvärdiga förutsättningar.

6 kommentarer:

Lars-Erick Forsgren sa...

I väntan på det officiella beskedet om ny EU-minister (Birgitta Ohlsson?) så en kort kommentar.

"Borgerlig" är ett begrepp jag i möjligaste mån vill undvika. Det säger mig inget. Är i min begreppsvärl ett marxistiskt uttryck som ska ge en negativ bild på de som har en annan ideologi, men som inte säger något om vad det är.

I dagens avideologiserade politiska värld kanske det dock kan vara en samlingsbeteckning på sådant som är icke-socialistiskt. Men varför då inte använda det ordet i st?

Noterar att självaste Bertil Ohlin inte gillade order borgerlig, han använde order icke-socialistisk, i brist på annat.
Han var noga med att skilja på ideolgierna, liberalism (gärna med prefixet social-), konservatism, socialism och kommunism.

Lars-Erick Forsgren sa...

Skrivfel, fingrarna hamnade tydligen fel när det står "order" i st för "ordet". Svårt styra fingrarna i denna kyla.

F.ö. hoppas jag att det blir Birgitta O.

Anders sa...

@ Lars-Erick. Jag strök ca 3000 tecken ur denna postning.
Jag tog upp bla Anne Rambergs ord kring FRA etc som denna "Liberala" regering ju pressat igenom...

Hon uttalar sig väl här:

Hennes jobb är att försvara rättsstaten


Jag förde då ett långt resonemang om att jag kallar mig Liberal, vilket i vissa fall (som jag diskuterat med dig tidigare) är synonymt med liberal, vad gäller frihet och individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter osv.
Anne Ramberg uttrycker det väldigt väl, individens förhållande mot staten....

SÅ. Jag kan ju inte med bästa vilja i världen säga att Fredrik är liberal. Eller ens att alliansen är det...

Jag valde då det gamla slitna ordet "borgerlig"...

I den strukna texten fanns resonemang kring att jag som "anarkist/liberal", inte på samma sätt som statsministern ville svärta ordet liberal.

Jag smakade på ordet "borgare" igen. Jag kunde ha skrivit alliansen osv.

MEN.

Slutsatsen jag drar just nu är att det är en avgrund mellan mig och sådana som Fredrik och Borg och Maud och Jan Björklund.

Avgrunden heter människosyn.
Man kan också kalla det ideologi.

Men ingen talar längre om ideologi.

Jag valde att testa det gamla ordet borgare för att se hur jag själv och andra reagerar.

Inte som en trist tillbakagång till gamla låsta mönster.

jag hoppas tydliggöra saker.

Anders sa...

@ Rättelse:

Jag skrev: "Jag förde då ett långt resonemang om att jag kallar mig LIBERAL, vilket i vissa fall (som jag diskuterat med dig tidigare) är synonymt med liberal, vad gäller frihet och individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter osv.
Anne Ramberg uttrycker det väldigt väl, individens förhållande mot staten....

Jag menade förstås:


Jag förde då ett långt resonemang om att jag kallar mig Anarkist, vilket i vissa fall (som jag diskuterat med dig tidigare) är synonymt med liberal, vad gäller frihet och individens okränkbarhet, mänskliga rättigheter osv.
Anne Ramberg uttrycker det väldigt väl, individens förhållande mot staten....

Lars-Erick Forsgren sa...

Anders. Näe, givetvis vore det helt fel att kalla Reinfeldt för liberal!
En märklig mix av (social-?)konservativ, och neoliberal och allmän maktsträvare utan direkt ideologi, det är vad han är. Vete 17 om man kan kalla honom icke-socialist ens. Kanske amöba vore en korrekt beskrivning.

Och regeringen består av en massa folk med spridda idéer, fragment av ideologier, men mest maktsträvan. Plus numera den klart profilerade Birgitta Ohlsson. Pga denna blandning säger ordet borgerlig ingenting.
Dock är den (väl?) icke-socialistisk.

Men resten av ditt resonemang har jag inga direkta invändningar emot. Det är bara det att jag är allergisk emot användande av ordet borgerlig som om det betydde något.

Och Anne Ramberg verkar liberal i vart fall i betydelsen att hon vill se frihet och att staten inte ska förslava medborgarna. Om hon är social-liberal däremot, det kan jag inte uttala mig om.

Anders sa...

@ Lars-Erick:
Med lite eftertanke måste jag säga att jag inte skulle gilla att bli kallad socialist heller... Även om det nu skulle beteckna en sorts motsats till vad exv Reinfeldt är.

Liksom ordet 'borgare' inte förklarar något, förklarar heller inte ordet socialist något heller.
Man kan få fruktansvärda vibbar av det!

Ack, ja.

Den definition jag tycker mig förstå att du lägger i ordet socialliberal tycker jag är bra, rättskaffens, eftersträvansvärd.

Resten har blivit snömos.

I motsats till all vidrig maktsträvan har jag försökt att hitta näring och idéer ur anarkismen. På så sätt är jag ju en rätt bisarr socialdemokrat!

* * *
Jag önskar jag hade tid att tänka igenom saken ordentligt. tillsammans med andra här på nätet bilda en ny plattform, ett nytt tänk.

Fast ibland ger jag mig rätten att ras ur mig lite vrede. I denna postning rasade jag ur mig lite mot hr statsministern.

Det är beklämmande, även liberaler fasar över det som sker.