Framför mig en dag i raden av dagar som gör det så lätt att falla i svårmodets frestelse.
Jag tigger om tillförsikt, jag tigger om nåd, jag andas in djupt - och långsamt ut - för att släcka begäret, för att hindra jargongen som växer i mitt huvud, den giftiga ironin. Jag kan inte hjälpa att min själ bär på en våldsamhet jag aldrig bett om att få.
Jag kan visst fyllas av ömhet inför enstaka ting, ett barn, en blomma, en hora, en slav, men aldrig inför många, i mitt fall, män i uniform eller poliser som genomför razzior*. Mitt väsen darrar, mina rörelser blir laddade med våld och jag frågar mig; Är detta den bittra bikt jag tvingas lämna efter mig, denna min svaghet jag så hett önskar att jag kunde omforma till ödmjukhet?
Det är min granne som är rasist, och kanske min far, och din. Det är ingen oformlig massa.
Vi har lärt oss att säga att vi inte hatar, men jag erkänner. Jag hatar och det kostar otroliga mängder energi att förandliga de känslostormarna till något vettigt. Jag önskar att det var annorlunda.
Så, vad gör jag nu? Vad gör vi nu? 12 procent av befolkningen ser invandring och mångkultur som ett problem. Många av oss tror dessutom att stora klyftor kan utlösa än värre ekonomiska kriser och då blir det spöklikt att läsa om 30-talet.
Jag tänker att rädsla finns. Det går inte att komma ifrån. Jag är rädd för poliser och militärmakt. Andra är rädda för burkor och muslimer och minareter.
Däremot behöver inte feghet finnas. Jag tror inte att feghet i egentlig mening existerar. Det är mer en fråga om hur beredd man är, hur väl förberedd.
Har man kunskap och är väl förberedd uppträder man värdigt i det att fegheten ges tillfälle att ge plats för det vi kallar mod.
Feghet och mod är inte egenskaper, eller ens karaktärsdrag. Det är begrepp som visar på nivåskillnader i förberedelse inför de uppgifter vi som människor ställs inför.
_____________
* Fotnot: razzior mot vänner i sunkiga kvarter, mot datorhallar med servrar innehållande våra drömmar om en friare och öppnare värld, militära anfall på andra länder som USA in i Korea, Vietnam, Irak och båda supermakterna, en i sänder, in i Afghanistan. Ja, jag är mer rädd för män i uniform än för de få terrorister som finns. Uniformerade män samlade till arméer har dödad och torterat och förnedrat så oändligt många fler.
10 kommentarer:
Jag tror känsloflödet bidrar till att du håller osedvanligt hög klass på dina texter för stunden.
Apropå rädsla för militär etc så var det en dokumentär om CIA häromdagen som var riktigt otrevlig. Det är rätt märkligt att denna skurkstat i staten USA fått hållas år efter år efter år... Och ja, med tanke på hur skrupelfri denna organisation i "världens största demokrati" är så och vad de har haft och har för incitament för sin verksamhet så ser inte framtiden alls särskilt ljus ut. (Med förlov sagt att CIA är inte det enda abret i denna värld men en väsentlig del i Den Nya Tiden då informationspolitiska frågor ligger i deras skottlinje.)
Ja, bara en sån grej som
Iran-Contras-Affären visar på något sätt att USA i allmänhet och CIA i synnerhet verligen lever upp till den devis Kissinger myntade: USA har inga vänner. USA har bara intressen...
Jag är skrämd på många sätt. USA är en supermakt på dekis. Budgetunderskottet är så abnormt stort att man har svårt att föreställa sig, snart har de inget annat kvar än en överdimensionerad krigsmakt som delvis är utlagd på entreprenad till företag som blackwater.
Jag såg för något år sen eller så en dokumentär om hur USA vill få kontroll på alla kablar i världen, från Japan, och andra transatlantiska knutpunkter, lägg därtill Echelon och tja, det är inte kul...
Det finns stor dumhet därborta, men det finns också en stor välutbildad medelklass som vill väl. Vi får hoppas denna goda potential får komma till sin rätt.
@ Thomas: Tack och kul att du gillar texterna. jag tvekade länge om jag skulle lyfte dem ur mitt mer privata skrivande och lägga dem på bloggen.
Tror det var Chomsky som hade en teori om att den s.k. Monroedoktrin man tidigare tillämpade över "The Americas" har vidgats till att omfatta hela världen...helt i linje med Kissingers uttalande.
Har sett så mycket hemskheter som USA ligger bakom så jag är tyvärr väldigt anti mot att det finns så mycket att hoppas på. Grymheterna som ex. dödsskavdronerna i El Salvador utsatte civilbefolkningen för överträffar ex. det mesta. Trots att det finns dokumenterat så är det numera relativt bortglömt...
Precis som du säger så står de ju på ruinens brant TROTS att de inte har några välfärdssystem att tala om som tillfälligt skulle kunna stramas åt för att komma till rätta med ekonomin. Läste senast igår frustration från amerikaner på ett forum över att Obamas "Change" tar för lång tid... En ekonomi som misskötts in absurdum sedan 3 decennier tillbaka och det knorras redan. :) Såg en mycket bra dokumentär från amerikanska PBS om ekonomiska krisen. Om jag förstod det rätt så trodde man att skulden skulle växa till 20 triljoner USD (!!!) innan den skulle kunna bromsas. *pust*
hm. hade USA varit ett företag så hade företaget antingen begärt sig själv i konkurs eller så hade fordringsägarna gjort det för att åtminstone kunna ta ut en liten del av sina satsade pengar.
Det verkar som att både Kina och japan tassar kring denna fråga och är oroliga, de har ju enorma både lån till och investeringar i USA...
Vissa gulfstater som Saudi har det väl också.
på så sätt håller ju staten USA andra stater så att säga i ekonomisk gisslan, viket bevarar status quo och USA kan fortsätta låna pengar för att ösa ut på idiotiska krig...
Låt oss förmoda att Obama är ärlig i sitt uppsåt att vilja göra denna stora förändring som han talar om, men hur hopplös är inte uppgiften? hur mycket sitter han inte i knät på det militärindustriella komplexet och oljemiljardärer, förmodligen familjen Bush inräknad...
Det är en fantastiskt komplicerad väv av girighet som håller varje president i ett järngrepp, även om han själv har ett fint och ärligt uppsåt i grunden.
Egentligen kanske vi borde punkta upp alla förbrytelser USA gjort i modern tid.
De blev världens hjältar efter WWII och marchallhjälpen som fick europa på fötter igen. då uppvisade usa ett fantastiskst och klokt statsmannaskap, även hur de skrev på freden med Japan utan att låta Japan förlora ansiktet helt. sen har det bara gått utför. Alla skitkrig de genomfört i lönn i sydamerika, de stora krigen sådana som vietnam, och nu irak x2 och afghanistan och contrassaffären och som du nämner dödspatruller i salvador. det lär finnas dödspatruller som har till sport att skjut ihjäl folk även i afghanistan nu. guatemala. ochc det där fängelset i Bagdad, (minns inte namnet)
Listan visar ju på en sorts lågintensiv fascism, spridd över tiden. Hitler syntes för han gjorde det under loppet av några år.
men USA:s beteteende utsträckt över alla kontinter sedan 50-talet ger ju egentligen samma skrämmande bild av fascism...
...åsså har vi Carl Bildt som knorrar och tycker det är märkligt att somliga och många är så anti-amerikanska. Jag skäms varje gång jag ser den mannen och jag skäms varje gång han sätter sig i sitt jetplan och ska ut på sitt egna lilla korståg för att "rädda" världen. Carl är en av de lydigaste knähundarna som går på två ben.
Sorry, blev lite off topic här. Å andra sidan hänger ju allt som bekant ihop...
@ Peter: I detta fall hänger det verkligen ihop. Lundin Oil och dess förehavanden är väl ungefär lika snygga jobb som blackwater och andra företag håller på med för att profitera på andra människors lidande, andra människor som dessutom väl borde ha lite större rätt till den olja som råkar finnas under deras fötter...
@Anders: Instämmer, det är en otroligt komplicerad spindelväv som USA och Obama sitter i.
De har ju dessutom ett demokratiskt system som är på väg att gå i putten pga pengars inflytande. Kongressen är ju numera det första amerikaner brukar associera ordet korruption till. Larry Lessig har ju jobbat hårt mot detta under senare år och driver bl.a. projektet Transparency Now. Jag menar när 25% socker anses legitimt i det dagliga intaget (sockerlobbyns mest framgångsrika kampanj) då vet man att det är fel intressenter som styr dagordningen...
Något som är riktigt kul är att söka rätt på tv-program av debatt- och dokumentärprogram som gjordes kring 1950 och 1960 i USA. Många av dem har riktigt hög klass och man har dessutom en väldigt bred åsiktsspridning trots att det amerikanska systemet redan då inte var särskilt tillåtande mot annat än kapitalism. Den intellektuella hederligheten möjliggjorde då ändå öppenhet och seriös diskussion till skillnad från nu då precis raka motsatsen i många avseenden dominerar (läs: FOX "News"). Jag tycker mig känna att den intellektuella hederligheten är på väg åt samma håll inom svensk politik vilket tyvärr lär få effekter. Med all rätt bör man kunna definiera skiljelinjen mellan det goda USA och dagens någonstans kring 1950-talet.
Jo, det finns verkligen ett behov att spalta upp alla oförrätter som USA gjort sig skyldiga till. Inte tu tal om att alla krigshändelser och oroshärdar innehåller oförrätter. Anledningen att just dödsskavdronerna i El Salvador förtjänar en speciell plats (med stor konkurrens från andra liknande ohyggligheter) är för mig att man där utstuderat nyttjade terrorn som vapen. Det handlade inte om krigsförbrytelser "i stridens hetta" utan just utstuderad ondska med terrorn som vapen. Också bidragande är att det finns videodokumentation som inte är av denna värld... Det primärsensoriska (visuella) har en förmåga att tränga in djupare hos människor än ord och beskrivningar.
Redan i tidigt 50-tal sa min mor som var uppväxt i röda Ådalen, vilket även då jag är
-"att se upp för de där jävla amerikanerna, de har aldrig stått för nåt gott....."
Nja, vad hon hade som motvikt var ju inte den ultimata godheten heller.
Det är bara att godta att vi människor ÄR INTE goda i den meningen att vi tror att allt som är bra för alla är också bra för en var......
Bevisning finnes runt hörnet...
hälsar UiU.
UiU: Det som förvånar mig är att det finns människor som fått för sig att de vet bättre än du, jag själv och alla andra hyggliga människor hur hur vi vill inrätta våra liv...
Det är egentligen min enda definition på politiker/makthavare.
Det vilar något despotiskt över dem och världen vore en fin plats dem förutan.
Skicka en kommentar