onsdag, januari 20, 2010

Den stora val- och civilisationsfrågan

Jag brukar tycka att Göran Greider blivit förutsägbar. Att det var länge sedan han tillförde något i debatten. Idag tar jag tillbaka.

Den analys han gör på ledarplats i Dalademokraten om att de rödgröna måste tänka längre i sjukförsäkringsfrågan är lysande. Att borgarna redan kört rejält i diket, står utom allt tvivel.

Greider: "Sjukförsäkringen är inte vilken fråga som helst. Den utgör, tillsammans med sjukvården, välfärdstatens centrala nervsystem. Sjukförsäkringsfrågor är civilisationsfrågor."

Han skriver också: "När den på allvar brakade loss mot slutet av förra året och cancersjuka människor i TV-rutan vädjade till ministrar om empati, ja, då var det som om svensk politik återfann något av sin kärna. Plötsligt gick det inte längre för borgerligheten att komma undan kritik, vilket också berodde på att den nya sjukförsäkringen slår blint och grymt inte bara mot arbetarklassen utan högt upp i tjänstemannaleden. Det föraktfulla talet om ”bidragssamhälle” fick en annan innebörd. Många människor insåg att ”bidragssamhälle” bara är en nedsättande omskrivning av begreppet generella sociala rättigheter"


Det är denna fråga som kommer att avgöra valet. Jag skriver detta eftersom jag vet att flertalet av mina läsare är Pirater.

Jag skriver som privatperson, inte som representant för något parti. Jag anser våra socialförsäkringssystem ovärdiga. Jag anser att Greider har rätt. Alla borde läsa hans snabba och lättfattliga analys.

Att skapa lagar och regler kring våra socialförsäkringar handlar i högsta grad om reell och direkt kännbar frihet och rättvisa. Det är en djup demokratifråga.

Precis som i integritetsfrågorna är borgerligheten på en helt annan planet och helt oförstående att en majoritet av folket är upprörda. De rödgröna har ett bättre förslag, men är ännu inte riktigt i mål.

Finns det andra politiska spelare som kan ta upp bollen? Jag tolkar läget som att det är av yttersta vikt att det lila laget tar tag i frågan, på ett eller annat sätt. Om inte får vi se till att de rödgröna vinner valet samtidigt som vi puffar dem ett litet steg till i rätt riktning.


Edit: Även "Mitt i Steget" på sjukförsäkring och hur DN feltolkar.

måndag, januari 18, 2010

Tillit och superhjältar


Vi behöver alla våra superhjältar. Skratta inte åt mig. Jag har kommit på det först nu, 48 år gammal.
Till nu har jag varit en tuff 'heman' och adrenalinjunkie och trott att jag i alla lägen måste klara mig själv.
Ordet tillit, verklig tillit, har jag inte förstått innebörden av.

För första gången i mitt liv har jag sänkt garden. Jag släpper andra lite närmare. Jag smakar på tanken att ta emot hjälp. Jag som under alla år hjälpt andra.

Har jag själv mått dåligt eller visat svaghetstecken har jag dragit mig undan och slickat såren en stund. Sen full fart, alltid snabbare, hårdare och mer än min omgivning.

Nu behöver jag superhjältar omkring mig. Som bär mig ett stycke.

Rätt mycket ligger i spillror omkring mig. Jag väljer att nämna endast en, mitt författarföretag med enormt underskott; en sak jag trodde var det viktigaste att jobba upp igen, struntar jag nu helt i.
Jag har äntligen begripit att det där företaget inte betyder någonting.

Jag vet inte vad det kommer att bli av bloggen. Om jag fortsätter att skriva, om jag kan bidra i kampen mot mammon och knasiga politiker i förening som stiftar den ena hårresande lagen efter den andra, som gör att vänster och högersympatisörer plötsligt kan förenas i en vilja att återskapa våra mänskliga rättigheter och friheter - mot de folkvalda som helt glömt sitt uppdrag.

Kanske kommer jag att blogga om min resa att erövra ett nytt liv, ett bättre liv. Ett liv där jag visserligen tvingas ta emot hjälp, men ändå kanske kan bli ett grand rikare.

Jag vet ingenting längre. Jag har tappat kontrollen - och bara det var från början läskigare än läskigt, men nu förstår jag att det är en del av befrielsen.

netlove
Anders

På bilden mina döttrar och superhjältar, Naya o Tula

söndag, januari 17, 2010

Var föds våra drömmar?


Inatt drömde jag att jag såg ned på min bröstkorg, så knäppte jag upp skinnet som vore det en skjorta. Ett papper låg bredvid skelettet, där vänstra lungan borde ha varit och hjärtat. En bårhuslapp vars prydliga maskinskrivna text upplyste att jag varit död sedan 1957. På baksidan stod det i blyerts att Gud var rastlös. I samma stund blev jag medveten om något jag vetat redan medan jag levde, att klena författare ofta är skarpsynta kritiker av andra författare.

Det svindlade. Jag hade i själva verket aldrig varit särskilt begåvad. Och nu var jag död.

Jag vaknade skrämd och hånad av mig själv, förutom att jag längtade vansinnigt efter sex (en glidning på skalan skräck för närhet), vilket befriade mig från de bottenlösa grubblerier som tornade upp sig. Småningom somnade jag och kosmos nästlade sig åter in i mig med hela sin makt och obegriplighet.


__________

Ofärdig skiss efter samtal med Johan om det som berör.

torsdag, januari 14, 2010

Staten samlar vapen - Avväpna staten


Pornografi är en företeelse som förekommit länge såväl i bildkonst som poesi och prosa, och på senare tid även film.

Vi vanliga dödliga har alltid delat pornografi. Vi har läst, tittat och njutit. Det rör sig på en skala från finstämt erotiskt till på ytan ganska råa knull. Men alltid handlar det om ett nyfiket utforskande av människans förmåga till innerlig kärlek.

Att erfara men också ge njutning och glädje.

I och med Internet delar vi allt mer intimitet och kärlek. Vi smusslar allt mindre. Vi börjar upptäcka vilka fantastiska inte porr, utan kärleksvarelser, vi är.

Även informationsbitar kring hur man lagar till en god kålsoppa sprids givmilt över nätet och vi alla gläds att få ta del av det varierade och rika innehåll som bjuds. Det är vad som sker oss människor emellan.

Över oss svävar en påstått fungerande demokrati.

Varför rör sig då lagstiftning, myndigheter, statliga verk och organ i motsatt riktning?
Varför fjärmar sig 'makten' det vi människor av naturen tycks vilja mest av allt här på jorden,
dela med oss av så väl information som det sinnliga, och inte minst, den lekfulla glädjen och kärleken?

Jag har inte ett entydigt svar på det, men vet att alla stater i detta nu gör en enda sak, de samlar på sig vapen. Vålds- och informationsvapen.

Jag har i några blogginlägg tidigare kallat statens ständiga men smygande kretsande kring sitt våldsmonopol för "Statlig Porr".

Jag har skrivit så eftersom jag är gråtfärdig. För att jag söker ord och bilder som på ett enkelt sätt kan förklara att mänskligheten är utsatt för svårast tänkbara hot, då arten hotar sig själv i allt högre hastighet. Jag lyckas inte, därav min förtvivlan.

Statens rätt till våld har aldrig varit oproblematisk.

I vår tid tycks problematiken accelerera i takt som datorutvecklingen; var 18:e månad, eller däromkring, blir en processor dubbelt så effektiv. Så också statens möjlighet att bevaka och utsätta dig och mig för mer latent våld.

Av allt våld som finns har statligt våld dödat, skadat och lemlästat flest människor genom mänsklighetens historia.

Inget annat våld har skapat lika mycket lidande. Inte ens digerdöden.

För att kunna fortsätta att utöva våld har alla stater, (enligt mitt försök att hitta nya ord, svärma gärna och kom på bättre,) uppfunnit ett nytt slags "Porr". Smaka på de senaste Porr-orden, man smusslar med. Vissa saker, som ACTA, håller man helt hemliga för allmänheten:

FRA-lagen, IPRED1, IPRED2, Datalagringsdirektivet, Polismetodutredningen, Telekompaketet.. Se mer komplett lista hos Opassande här.

Vi får ofta för oss att vissa stater är värre än andra. Jag är rädd för att det inte längre är så. Särskilt inte nu när vi bygger ihop världen med Internet.

Jag bönar på mina knän till dig som råkar komma in här och läsa. Hjälp med vad du kan och har. En gest, en kram, ett vykort, ett mejl. Ett leende. Ett tips. En bild, ett ord. Använd alla fantastiska nya sociala medier. Påverka din omgivning.

Är det så att du bär på en latent eld inom dig som ännu inte slagit ut: Påverka dina närmaste politiker. Bli politiskt aktiv själv. Ta med dig en kompis.

Se det goda i dig själv - och sprid det.

Vi måste stoppa statens, alla staters, förryckta vansinne.
Ingen kan göra det åt oss. Det går inte att lämna över ansvaret till någon annan.

Slumpvis googlade bilder som beskriver en sida av varje stats natur vi medborgare måste hitta sätt att bemästra.


Kravaller i Göteborg

att demonstrera är farligt världen över. Danmark inför
lymmellag, politiker i Sverige vill följa efter.


Gaza. Grannstaten skjuter.

USA har inga vänner, bara intressen.
En sådan stat måste naturligt nog beväpna sig
till tänderna. Resultat, man är ständigt ute i krig
någonstans i världen.





sk äkta våldsporr. Exempel på tillåten och önskvärd porr enligt varje stat på jorden.

onsdag, januari 13, 2010

Statlig porr del III (Sadism)




Vad är demokrati för dig, Fredrik?








Jag är, eller snarare, var en gång spontan som barn. Innan skolan.

Strax lärde jag mig att det jag sade, gjorde, eller gav världen, var fel.

Då bestämde jag mig: Jag måste låta varje tanke, varje ord, gå genom alla de tre sfärerna; lycka, leda och sorg, innan jag säger det jag tänker till människorna.

Så jag blev försagd och sade inte ett knyst.

Utom när jag i rusiga ögonblick av livet inte kunde vara tyst.
(Vilket alltid ledde till kvarsittning, straff)
________

Var är jag nu, 42 år efter beslutet att vara tyst?

Varje dag är en en kamp att återerövra livet. Jag befarar att de är så för oss alla.

Vi måste ständigt påminna oss att inte bli rädda. Inte skapa fasa istället för tillit och glädje.

Den gyllene regeln, att ge andra vad du själv vill ha.





(Fri fortsättning på de två närmaste inläggen i tiden.