I morse i mellanrummet mellan sömn och vakenhet.
Jag hörde hustrun i badrummet. För övrigt brukar hon ligga på min högra sida. Liksom Tula. Är det någon som knådar, sparkar eller tar i mig i sängen kommer det från höger. Nu var det någon som höll mig hårt om vänster handled.
Blodet isades i mina ådror.
Det kunde inte vara någon där. Eller?
Ännu läskigare blev det när jag öppnade ögonlocken och kikade.
Det var ingen där.
Greppet om handleden hårdnade.
När jag reste mig för att i värsta fall börja slåss lossade greppet.
Vart efter kom jag underfund om vad som hänt.
Lobotomerade har det kanske så här. Deras högra hjärnhalva vet inte vad deras vänstra har för sig – och vise versa.
Men jag är inte lobotomerad. Vad jag vet.
Fast förstås. Jag sitter rätt mycket och glor rakt in i ett katodstrålerör. Bland annat som avkoppling, för att blogga.
Påverkar det hjärnan kirurgiskt på lite sikt tro?
Nu har ni förstått.
Det var jag själv som höll mig om handleden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar