Allianspartierna, ett efter ett, blottar sin totala detaljkontrollsvilja

Jan Björklunds politiska vilja stavas total kontroll.

Han förstår inte hur det kan vara provocerande.

Bild från upploppen i Paris.

Jag blev hjärtans glad häromdagen när jag fick tips om de motioner (pdf) om integritet som några folkpartister skrivit inför sitt landsmöte.

En del har framfört synpunkter att en av motionerna skulle vara vag. Jag tycker inte det utan det är en stark motion i en tid då total kontroll från den yttersta makten har blivit det mest eftersträvansvärda av allt.

Nu får jag nya tips i kommentarer, men ser även hos Alliansfritt Sverige att den till namnet liberala partiledningen fått sin vilja igenom. Motionen som gladde mig så har avslagits.

Partiledningen med Jan Björklund i spetsen visar därmed sitt rätta ansikte. Det finns inte en gnutta liberalism kvar i den kroppen. Folkpartiet som bärare av liberala världen är stendött.

Det manar till eftertanke. Särskilt när jag sätter det i sammanhang med andra politiska idéer och viljeyttringar som partiledningen ger luft åt - och som ombuden har valt att behålla.

Folkpartiledaren sade följande om oroligheterna i Rosengård etc:

”Samhällets ordningsmakt måste vara beredd att ingripa och ytterst vara beredd att agera kompromisslöst”.

Jag ser för mig tre stora faror och jag vet inte vilken som är värst:

1) Liberala partier skapar lagar som i hög hastighet för oss mot ett totalt kontrollsamhälle.

2) Liberala partier som tidigare tagit socialt ansvar har mer än moderaterna blivit anhängare av Milton Friedmans skola att kapitalet ska släppas helt fritt. På något mystiskt vis ska det sen därur med automatik växa fram demokratiska mekanismer som får oss alla att bli så lyckliga. (Så man kan undra varför man till varje pris vill kontrollera medborgarna enligt den politiska viljan i punkt 1).

3) Liberala partier börjar uttrycka vilja att gå fram i bostadsområden på samma sätt som polisen har gjort i Paris förorter, med enda resultat att polisen lockar fram än värre kravaller. Det är alltså de liberala partiernas politiska vilja när man misslyckats med sin övriga politik, att tillse att medborgarna har det så pass bra att de inte ser kravaller som en lösning på sin svåra situation i landet.

Som läget är finns det bara en motvikt - och den är ännu i mina ögon för svag och oformulerad - de rödgröna.

Piratpartiet säger att de vill bli vågmästare. Jag anser att Piratpartiet har bråda dagar att bredda sin politik något.

Jag kan inte stödja ett piratparti som går in och stödjer en så kallad Liberal Allians att fortsätta sin människofientliga och ovärdiga politik enligt de tre ovan punkterna; Total kontroll, Total massaker på välfärdssamhället genom oansvariga skattesänkningar som inte går att finansiera och en smygrasism som knappt är smygande längre utan flagrant.

Om vi inte får bort alliansen vid valet kommer de efter ytterligare en mandatperiod att efter sig lämna ett ekonomiskt ruinlandskap fyllt av kameror och övervakning, ökat utanförskap och detaljregleringar in på minsta nivå.

Jag anser att Pirater som är vänster eller liberala med omedelbar verkan bör gå in i V, MP eller S och föra sin politik där, men även för att bredda och fördjupa sitt politiska kunnande.

Detta bör man göra parallellt med att man fortsätter sin strävan att komma in i riksdagen. Partitaktiskt vet jag inte alls om det vore det allra bästa för PP. Däremot kan det vara nödvändigt för att få ordning på lagstiftningen som rör allas vår frihet - och hur vi vinner detta spelar rent taktiskt mindre roll. Vi måste bara vinna striden.

Det finns inga alternativ.

Partiledningarna inom Alliansen är så jävla rökta. Och människofientliga. Att det finns några få goda krafter i varje alliansparti räcker tyvärr inte.

De rödgröna, med fel och brister, är betydligt öppnare för bearbetning i rätt riktning.