lördag, november 14, 2009

Det stora i det lilla


Jag är en usel FB-användare, men försöker få kontakt med nyckelpersoner. Istället för att skälla som en bandhund sakta men säkert finna gemensamma ämnen, sådant vi är överens om, först därefter försynt tala om att vi kanske bör hitta nya lösningar på en del saker, som IPRED till exempel.

Ibland går det andra vägen. Marie Nordén (S), riksdagsledamot från länet hade vänligheten att skicka en hälsning från kongressen:

"Hej, dina texter om FRA citerades och användes flitigt under kongressen! Kul!"

Behöver jag säga att Marie är motståndare till FRA?

Behöver jag säga att riksdagsledamöter är 'vanliga' människor som blir ledsna, blir glada, tänker klokt ibland och helknas andra gånger?

Behöver jag säga att det känns skönt att ha kompisar som stöder en när man har motigt i övriga gruppen i sitt utskott att framföra att till exempel FRA stinker?

Tidigare var jag inne på att skapa en utbildarutmaning, att vi skulle utbilda våra riksdagsledamöter.

Det är lite förmätet på sitt sätt. Trevligare då att utveckla vänskap.

Marie Nordén (S) är en vän.

Gunnar Sandberg (S) en annan. Och det var FRA som förde oss samman. Vår första kontakt berodde på att jag ville övertyga honom om hur fel FRA och IPRED var. Men att stoppa där vore korkat. Hur mycket bättre är det inte att upptäcka att man har gemensamma intressen? Att man därmed gradvis märker att vänskap uppstår och vill det sig väldigt väl finns man där för varandra när det blåser kallt och läget är svårt.

Från Sosseresan

Via Facebook försöker en annan kompis, Jens Nilsson (S) hjälpa mig att få kontakt med Leif Pagrodsky. Leffe har ju enligt mig och Jens lite märklig syn på IPRED. Leffe verkar tycka att IPRED är bra?!

Jens Nilsson åkte just in i EU-parlamentet eftersom Lissabonfördraget gått igenom. Jens anser av egen kraft att IPRED stinker, men får också stöd av mig och andra gräsrötter för att formulera sig bättre och bättre i integritetsfrågorna. På filmklippet nedan berättar han inför EU-valet om det absurda i att kriminalisera en hel generation.




Tja.
Istället för att försöka greppa 'hela jävla skiten' gräver jag lite där jag står. Verkar i det lilla.

Just ikväll får jag för mig att det är rätt stort. Inte så att jag känner mig mallig.
Jag är bara glad och känner mig varm över att Marie skickade en liten hälsning.

4 kommentarer:

Farmorgun sa...

Du personifierar detta med att tänka globalt och verka lokalt. Skönt se att du tankat nya krafter för den fortsatta resan.

Anders sa...

Ja, farmor. Men jag fortfarande svåra problem med att få in pengar, så mitt engagemang blir nog ryckigt ett tag till :)

Men skam den som ger sig!

Farmorgun sa...

Rätt tänkt min vän! "Det är alltid för tidigt att ge upp", har hjälpt mig många ggr.

Anders sa...

"ända in i kaklet" som fd förbundskapten i fotboll uttryckte det, vilket också är en rätt bra metafor!