tisdag, november 03, 2009

Att sakta få IPRED-kramare att fatta över tiden

Dags att börja samla argument som är snabba, roliga, häftiga, illustrativa, varför IPRED inte är bra - men framför allt att det finns alternativ som kan få saker att växa bättre och mer än att stirra sig blind på att enda lösningen heter patent och lås och monopol och upphovsrätt för att det ska gå att tjäna pengar.

Det är häftigt att se hur en redan gigantisk och het marknad av och kring mobiltelefoner formligen nu exploderar en gång till. Orsak, ett öppet operativ vid namn Android.

Close my case, känns det som. Men hur få IPRED-kramare att fatta???

Min tanke är att via facebook eller på andra sätt leta mig fram till nyckelpersoner inom exv (S) för att lite nu och då beströ dem med små korta, roliga, talande fakta...

Kanske är jag snart facebookvän med Leif Pagrodsky. Vem vet?!

Hjälp mig alltså att samla bra grejer. Eller snarare, låt oss hjälpas åt att hitta korta bra informationspuffar som vi i sin tur kan dela med oss av.

Inte gödsla, utan hellre sakta men säkert bygga upp facebookvänskaper, och vart efter ge lite information, utan att trycka informationen i halsen på dem, utan att argumentera... Utan att någonsin vara påstridig... Utan lugnt och sansat och med allt det glitter man har i ögonen när man pratar förtroligt med vänner.


När jag läste vad James Boyle säger om upphovsrätt i tidningen IDG kände jag spontant, det här är bra. Det här borde kortas lite och vid rätt tillfälle hamna under exv Leif Pagrodskys (S) ögon, eftersom han av ren okunskap fortsätter att hävda upphovsrätten på helt fel grunder.

* * *

Dagens urklipp:

James Boyle, en av grundarna bakom Creative Commons ger i IDG tre exempel på företeelser vi inte kunnat drömma om förut:

"Själva internet är en sådan, ett världsomspännande öppet nät skapat av ett gäng nördar.

– Det är inte en myndighet som skapat internet. Hade det varit det skulle det se ut som Minitel eller text-tv, säger James Boyle.

Ett annat exempel är Linux, vars tillkomst gått rakt emot alla föreställningar om hur ett operativsystem blir till.

Och om någon för 15 år sedan kommit med idén om att sammanställa ett uppslagsverk genom att sätta upp en sajt och låta vem som helst redigera den?.

– Den personen hade letts iväg till ett madrasserat rum, fått lite trevliga droger och blivit klappad på huvudet, säger James Boyle.

Han understryker att han absolut inte säger att den öppna vägen alltid är bäst... Lösningen är att myndigheter och lagstiftare som ska fatta beslut om upphovsrätt eller annan immaterialrätt tittar på de empiriska bevis som finns.

– I dag är det de som har rättigheterna som får frågan: Fungerar det här monopolet ni har? Ja! Vill ni ha ännu fler rättigheter? Ja!

...

Han kallar den amerikanska upphovsrättslagen från 1976 för ett av de dummaste policybesluten de senaste 200 åren. Innan dess gällde upphovsrätten i 14 år, med möjlighet till förlängning i 14 år om upphovsmannen bad om det. Det var det bara 85 procent som gjorde.

– Trots det fattades beslut om att förlänga upphovsrätten till livstid plus 50 år. Där stoppades möjligheten att i dag kunna bygga ett digitalt Alexandria, säger James Boyle.

Ytterligare skärpningar har skett sedan dess, även i Europa, eftersom beslut på området ofelbart följs av att andra länder följer efter i harmoniseringens namn.

– I musik kan du harmonisera nedåt och uppåt. Immaterialrätt harmoniseras alltid uppåt. Det är som en kör av galna sopraner, säger James Boyle."

6 kommentarer:

jeffer sa...

Anders - du är beundransvärd - ett sådant tålamod med den politiska apparaten! Men det kanske är enda sättet, eller i alla fall en väg som är värd att pröva. Vända på alla stenar, låta ljuset stråla över varje skugga.

Jag blev själv så upprörd när jag läste Sydsvenskans artikel om s-kongressen och lobbyisternas invasion där. Så många som rörde sig och betedde sig som om de var på hemmaplan - som om det var de som styrde och ställde. Det gav känslan av att lobbyisterna dominerar hela den politiska sfären och varje politiskt tillfälle, de punktmarkerar och påverkar alla makthavare - alltid, överallt. Rosenbad, riksdagen, myndigheter, domstolar - allt.

Mona, Pagrotsky, Luciano Astudillo - alla verkar vara i lobbyns klor eller under deras inflytande.

Finns det då någon enda chans att den vanliga lilla svenssons vid något enda litet tillfälle kan ha större prioritet än lobbyisterna? Men vem ska då representera oss?

Men ändå, vi måste ju pröva allt - så mycket står på spel...

Jag skulle vilja att du var min representant i politiken.

calandrella sa...

Jag har sammanställt minst ett dussin argument mot IPRED. Inom kort (senast i helgen) kommer jag publicera listan på min blogg.

Anders sa...

Jeffer: Tack jeffer. Jag gör så gott jag kan, som du kanske vet håller jag på att starta upp mitt usla lilla företag, så jag hinner inte det jag vill. Men de stunder jag har försöker jag göra det lilla.

Om alla gör sitt lilla, blir det rätt stort, tänker jag :)

Jag har aldrig tidigare ens reflekterat över att bli politiker.
Men sossarna där jag bor ska just till att börja fylla på nomineringslistor.

en tanke har slagit mig. Tänk om jag skulle försöka få ett litet uppdrag i kommunen?!
Dels kan jag sköta det lilla uppdraget, dels träffar jag på så sätt fler politiker och kanske det istället för att stjäla tid från mitt företagande kan ses som att jag faktiskt får ett litet ynka arvode som sk fritidspolitiker att sköta lite politik... I det lilla.

Samtidigt kanske jag med det får loss några timmar till att driva just de frågor som jag brinner för...

Vi får se. Men tanken har fötts i alla fall!

Anders sa...

Calandrella: Jag har sett att du ropat efter argument och även ska/har samlat!!!

Vi får köra vidare!!

Hoppas du har kul i riksdagen!!!

Jocke sa...

Hej. Tycker att dina tankar och val du gjort är helt underbara. Fortsätt så.

MVH Joakim

Anders sa...

Jocke!
Vad kul! Tack!!

Så här i svinnovember tas alla glada tillrop tacksamt emot:)