tisdag, mars 28, 2006

Plenarmöte i köket

Närvarande: Jag och hustrun.
Ärende: Uppgradering av disciplinpaketet.

Orsak: Skenet bedrar. Barn är mer infama än vi tror.

Naya efter tillrättavisning när hon är med mig:
- Jag vill va med min mamma.
- Hon är mycket snällare än du.

Naya efter tillrättavisning när hon är med hustrun:
- Jag vill va med min pappa.
- Han är mycket snällare än du.

- * -

Error liksom.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hmm... och man säger att hundar byter förare på 2 minuter, det låter som om barn byter favvoförälder lika snabbt... *konstaterar*

Lyckliga Grodan sa...

så här blir det.. det gäller att ha enad front i de krig man vill vinna...
jag blir så positivt häpen över hur smarta ungar är.. det är ju fantastiskt egentligen..

Anders sa...

mysla: Barn är väldigt selektiva. Jag kan vara kul i hela 10 timmar, men så kommer den där tråkiga tilldragelsen. Jag måste tillrättavisa henne, för att hon slabbar ketchup över hela stolen, vilket jag tolererar till en viss gräns, men inte hela stolen!!! Då kan Jehovas komma, man vet aldrig.

Anders sa...

lyckliga grodan: Oh, ja. Glasklara och smarta. Och så föds de med så olika begåvning, attackerar livet så olika. Vår äldsta går rakt på, testar, slår sig, grinar, sen har hon lärt sig hur man gör. Vår yngta, spanar, iaktar, väntar, ser hur andra barn gör, sen testar hon själv - och lyckas på första försöket. Om inte blir hon så förbannad att man knappt vill vara i samma rum!

Anonym sa...

Det tog ett tag innan jag upptäckte att man kunde skicka små kommentarer...Är idag insnöad i Nordnorge, får se om jag kommer hem imorgon...
Men alltså, vadå? Har johan en ny traktor?

Anonym sa...

Det tog ett tag innan jag upptäckte att man kunde skicka små kommentarer...Är idag insnöad i Nordnorge, får se om jag kommer hem imorgon...
Men alltså, vadå? Har johan en ny traktor?

Anders sa...

Anonyma Daniel!
Det är inte lätt att begripa allt på en gång! Kul att du kikade in här, där du sitter i nordnorge!
Och så traktorn. Det jag skrev om den var ett litet tillbakatänk till tiden när jag satt och skrev bok om Djingis sist. Då kom Johan och mallade sig med nytraktorn. Han var så glad i den att jag trodde han höll på att flytta mina museala stenrösen eller nåt. För det lät något förbaskat. Eller så ville han bara reta stackars författarn som satte inne den fina dan och, tja skreeeev...