FRA analyserar informationer - vill ha insatsstyrka

Måndagen den 6 oktober, 2008, lade jag med avsikt ut material från avdelning Arab i ett Press- och bloggmeddelande. Det rörde sig om det så kallade "morsespåret", vilket FRA avd: Arab givetvis fortfarande bearbetar.

Strax skall jag delge ett videoklipp med informationer som bekymrar FRA i dagsläget, men låt oss först betrakta ämnet ur den allvarliga hotbild som i och med detta växer fram.

FRA:s första utvärdering:
Till det yttre ser det ut att röra sig om en väl spridd och helt vanlig så kallad musikvideo omfattande 5 minuter och 21 sekunder.

Den för oss ännu icke identifierade informationssändaren vill få det att se ut som det är en i mängden av oförargliga och populära slagdängor som framförs av sångerskan Nancy Ajram. Just detta klipp har spridits i 2,2 miljoner exemplar, men det cirkulerar ytterligare 17 klipp med samma innehåll, varför det har spridits till över 40 miljoner datorer redan inom loppet av 14 dygn.

Filmen börjar med att en övervakningskamera söker av en gata för att finna sitt objekt. Redan här i första klippet och 8 sekunder in i filmen förstår man att objektet vet att hon är övervakad men inte bryr sig om det.

Från denna nyckelscen bryter det sublima budskapet i filmen fram och stegras allt mer i det att den övervakade personen sjunger och dansar och ler till synes helt obekymrad, allt medan det klipps in scener där makten gestaltas av en cigarrökande man gömd bakom kameror och elektronisk apparatur som blir allt mer olycklig och frustrerad.

Detta kulminerar fyra minuter och sju sekunder in i filmen, 4:07, då den övervakade tar fram fönsterspray och putsduk och putsar linsen på den kamera som blivit uppsatt i hennes sovrum. Allt för att hennes övervakare ska kunna se henne bättre. Hon ler glatt medan hon på så sätt in absurdum är tillmötesgående och hjälpsam mot makten.

Det är här vi på FRA förstår att filmen är av revolutionär art. På fem korta minuter förklarar filmen den civila olydnadens allra viktigaste mekanismer och som man rent historiskt har sett kan knäcka hela imperier, särskilt om man håller sig till icke våldsprincipen, så som exempelvis Mahatma Gandhi, så att man vinner ett moraliskt övertag över sin motståndare.

Avsikten med all övervakning är att folket ska låta sig kuvas och inte längre våga göra som de vill. I filmen skildras på ett symboliskt plan vad som händer om de svagaste i ett samhälle, i detta fall unga kvinnor, konsekvent använder sig av "Icke våld" parat med "Civil Olydnad".

Oavsett i vilken kultur man befinner sig finns det endast en komponent som ger makthavaren makt och det är lydnad.
De unga kvinnorna i filmen vägrar att lyda. De går sin egen väg och ignorerar den hårda övervakning de är satta under. Ett sådant beteende kullkastar alla begrepp. Makten blir i sjäva verket maktlös.

Vi vet ännu inte vem eller vilken gruppering som är avsändare, men det råder inga tvivel om att filmen är politisk. Det är inte en musikvideo. Det är propaganda.

Avsändaren kan vara Al Kaida och då handlar det om desinformation för att förvilla oss i väst. Filmen kan också vara äkta, det vill säga ha en revolutionär avsändare som vill uppnå denna omstörtande civila olydnad, först i sin egen kultur sedan dessto mer effektivt i vår del av världen.

I båda fallen utgör filmen, som alla kan se, ett allvarligt hot mot samtliga regeringar i väst som vill upprätthålla rådande ordning genom rigorös och god kontroll av sina medborgare.

Det här visar hur vital all form av informationsinhämtning är för rikets säkerhet. I detta specifika fall visar den att hotet mot vårt sätt att lagstifta och leva är överhängande och reellt. Det räcker inte längre med passiva åtgärder. Vi måste få lagstiftaren att ytterligare agera och skapa stora offensiva insatsstyrkor att sättas in överallt i världen med kort varsel.