Jag är inte nöjd med min blogg Politikerboosten.
Jag hade där hoppats kunna lyfta allvarliga politiska frågor och belysa dem i ljuset av humor och löje.
Jag hade hopptas hitta en ny form för satir.
Detta har jag inte lyckats med och det beror på att saker går sönder i mig när jag ser vad som händer.
just nu har jag tappat målföret. Jag är så arg. Så hudlös. Så sorgsen.
Jag hade alltså tänkt stänga av Politikerboosten, men den nämns i en lokaltidning som en så att säga: "intressant verbal smocka".
Så. Hur hitta en form för den så att den känns trevlig att skriva vidare i?
Något råd i frågan, någon?
MvH
Anders
6 kommentarer:
Du kanske har nått fram med det du ville. Ibland kan publiken välja åt en men som jag sa tidigare;
-det kan kosta att vara oppstinat och ordrik. Låt det kanske gå en tid så får du den rätta känslan....från UiU.
UiU:
Ärligt talat hade jag ingen uttalat klar vilja med politikerboosten.
Min bror var på mig om att svara några nyliberaler.
En kompis som är sosse ville att jag skulle börja skriva krönikor på någon av deras hemsidor, men det ville inte riktigt jag.
Eller rättare, dessa två pråpåer och några till fick mig att börja undra om jag inte ändå borde göra något politiskt.
Så bestämde jag mig för att börja söka mig fram till någon form av egen skruvad satir.
Det skulle kunna bli riktigt kul - och djupt allvarligt.
UiU:
Jag har sett att du satt in fler kommentarer under andra blogginlägg, bland annat svarat på min kommentar om tidsaxeln samt pratar lite om Lundells tavlor i galleriet om hörnet.
(Detta får jag fint nog hem som mejl). Värre är det att svara, att komma in i kommentarläge när linjen är dålig.
Därför skriver jag nu här när jag väl kommit in i denna kommentarsruta, och talar om läget.
Ibland har jag helt enkelt svårt att svara på kommentarer, men jag får hem dem enklare och snabbare som mejl, så jag läser dem alltid.
UiU:
Jag har sett att du satt in fler kommentarer under andra blogginlägg, bland annat svarat på min kommentar om tidsaxeln samt pratar lite om Lundells tavlor i galleriet om hörnet.
(Detta får jag fint nog hem som mejl). Värre är det att svara, att komma in i kommentarläge när linjen är dålig.
Därför skriver jag nu här när jag väl kommit in i denna kommentarsruta, och talar om läget.
Ibland har jag helt enkelt svårt att svara på kommentarer, men jag får hem dem enklare och snabbare som mejl, så jag läser dem alltid.
Konstigt för jag lämnar dem som kommentar här i/på inläggsrutan.Men jag fattar sällan vad som händer i cybervärlden...jag bara gör jag hälsar UiU
UiU:
Jag har lagt in en automatik. Så fort någon lägger in en kommentar i kommentarsrutan, så skickas samma text som ett mejl hem till mig e-brevlåda.
På detta sätt får jag alla kommentarer och kan läsa dem.
Ibland händer det att folk får för sig att kommentera ett inlägg från år 2006. Sådana kommentarer skulle jag aldrig upptäcka om det inte var så att den här automatiken fanns.
En nackdel dock. Ibland hagladr det in så mycket mejl att jag ändå missar kommentarer...
Skicka en kommentar