En dikt som hamnat fel

Dikter lägger jag ut när jag har tid på min hemsida

Veckans dialog med riksdagen...

Magdalena Streijffert (s) har just avgivit sitt svar. Det finns att läsa här> och varje gång en sosse svarar ritar jag numer ett litet kors i taket...

Eftersom det varit så få sossar som svarat, fast de i opposition faktiskt skulle kunna tjäna en del politiska poäng genom att vara på hugget skrev jag genast ett mejl tillbaka till Magdalena för att helt enkelt tala om för henne att vi gärna ser att hon framför frågan till sina kolleger. 

Mitt mejl till henne:

Hej Magdalena och tack för dina svar! 
Du anar inte hur de gläder mig efter alla telefonsamtal jag ringt lokalt till min partiexp i Jämtland, men även till partiexpen på Sveav. Och du anar inte hur många extra mejl jag och flera andra har skickat just till SAP för att få svar... 

Jag har precis lagt in dina svar på riksdagssvar.se där du kan se dem. 
Du är en av få riksdagsledamöter som vågat eller velat erkänna att du inte vet svaret på en av frågorna. Det kanske låter konstigt, men vi i gruppen som ställer frågorna hyllar modet hos dem som vågar svara att de inte vet. 

Det har visat sig att vi i gruppen har röstat på olika partier i valet. Just jag röstade på SAP, samt är numer även medlem. Jag är det bland annat för att bättre kunna påverka i frihets- och integritetsfrågor. Det smärtar mig att jag vare sig som medborgare eller som medlem i ett parti tycks kunna ställa frågor till mina partikamrater som råkar vara riksdagsledamöter och få svar. 

Magdalena, du hör alltså till en minoritet i partiet som svarar på medborgarnas frågor. 
Varje vecka bloggar vi om våra frågor och då sammanställer vi statistiken över svaren från de olika partierna. 
86% av vänsterpartiets ledamöter har svarat. 
5% av SAP:s 
Det är bara moderaterna som är sämre en sossarna vad gäller att svara i kanske en av de viktigare frågorna i modern tid. 
Med hopp om att du pratar med dina kolleger inom partiet om detta så att vi kan få fler svar. 

Med vänlig hälsning Anders Widén, författare. 

Magdalena svarade inom några minuter:

Hej Anders! 
Det var tråkigt att höra att det var så få som svarat från oss, och även om vi har fått väldigt många mail så är det viktigt att ta sig den tiden. Men det var glädjande att höra att du är med i vårt parti och de frågor som du driver och tycker är viktiga hoppas och tror jag kommer att komma mer upp på den politiska dagordningen. 
men jag ska vara på mina partikamrater i riksdagen, så det också börjar svara. 
Trevlig helg! 
/Magdalena 

Nu får vi hoppas att Magdalenas utlovade puffande på sina partikamrater kan sätta lite fart på dem!

(Jag mejlade denna vecka 25 st riksdagsledamöter och fick detta enda svar. Jag vet inte hur många övriga samurajer har mejlat, vi kör lite asymmetriskt, men sammanställer sedan vad var och en har gjort). 

Hur mår vår demokrati del II?

I söndags frågade jag mig hur mår vår demokrati? 

Detta eftersom så otroligt många riksdagsledamöter skolkade eller stannade hemma eller sket i hur det går med Sveriges grundlagar när man ratifiserade lissabonfördraget.

Jag är glad att gammelmedia äntligen hoppat på tåget och frågar sig samma sak. För här på min blogg åker det bara förbi några hundra läsare per dygn, desto fler kommer nu att se vad riktigt utmärkta SVT opinion skriver. 

Jag anser heller inte att det spelar någon som helst roll om gammelmedia fått signalerna från oss i bloggosfären att detta har hänt. Huvudsaken är att strålkastaren åter hamnar på vår riksdag - och vad dom därinne håller på med. 

SVT opinion har valt att skriva med hårdare ord än jag. Även det accepterar jag. Jag tycker till och med att det är bra. 

Om jag som ensam person skriker högt kan det lätt bli patetiskt. Det blir mindre patetiskt om SVT skriker. 

Det finns människor som inte vill betala TV-licens. Det finns ytterligare människor som vill betala den via skatten. Jag har precis fått ett sådan facebook-anmodan. 

Det är det dummaste jag har hört. 

Jag anser att det är tur att inte regering och riksdag har mer makt över SVT än de redan har. Skulle vi betala SVT via skattsedeln kunde en sådan regering vi har idag mycket väl få för sig att lyfta bort pengarna till SVT. 

Precis som regeringen fördyrade A-kasseförsäkringen men försämrade villkoren om man sedan råkar bli arbetslös. Eller hur de direkt bara kapade 30 miljoner i anslag till exv naturvårdsverket. 

Jag fasar för den dag en sanslös regering som denna får mer makt än den redan har över den enda kvarvarande och någorlunda fria opinionsbildaren. 

Nu hoppas jag att SVT lyfter in frågan om riksdagsmännens skolk i TV-studion. 

Tack Jens O  att du uppmärksammade mig på att SVT hakat på! 

Ljusglimtar i repressivitetssörjan

Måndagen den 6 oktober skrev jag en debattartikel för Arvidfalk. Jag kallade den för "Jaga djävulen ur detaljerna". 

Aritkeln är lång och klumpig och jag är inte nöjd med den, inte desto mindre anser jag den lika viktig idag som då. Ibland lyckas man bara inte skriva bättre.  

Naturligtvis var min rubriksättning en medveten travestering på Mark Klamberg som redan den 25 september skrivit blogginlägget: "Djävulen finns i detaljerna".

Det är så här vi flyttar fram debatten, breddar den och fördjupar vår gemensamma kunskap. 

För mig handlar det inte egentligen om FRA. I botten ligger en allt mer stigande oro för att ingen vågar eller vill ta ett helhetsgrepp. Allra minst våra lagstiftare.

I min debattartikel av den 6 oktober tog jag upp 14 lagar eller lagförslag som på det ena eller andra sättet beskär eller deformerar medborgarnas frihet och integritet, i vissa fall kan komma att förstöra den. Flera av lagarna har redan trätt i kraft. På detta ska vi nu lägga IPRED1 och Datalagringsdirektivet, snart kommer även IPRED2 och Telkompaketet.

Det finns ingen hejd och samlar man ihop dessa lagar och försöker göra en bedömning av hur deras sammanlagda effekt egentligen blir, så är min slutsats att ingen egentligen klarar av det.

Det skrämmer mig. 

Det finns politiker, men de är få, som sett och hörsammat att en fara är på väg. Att vi faktiskt omedelbart måst börja tänka, eller åtminstone betrakta världen på ett nytt sätt. Camilla Lindberg (fp) har skrivit en intressant motion med namnet "Införande av integritetsbalk"

Min hjärna gör små glädjevolter. Jag är någon form av anarkistisk sosse, men just nu verkar det bara finnas en riksdagsledamot att hylla, en folklpartist, som varit kreativ och sett en ny och kanske möjlig lösning.  Hon tänker äntligen på tvärs. Eller så har hon kanske, som alla på 90-talet sade att man skulle ha men ingen hade; helikoptersyn.

Mitt i all deprimerande repressivitet, som vi fullständigt vadar fram i just nu, utgör hennes motion inte bara en ljuspunkt, utan en helt ny riktning.  

Ännu mer roligt är att flera tar upp dessa trådar och att samtalet på så vis förs framåt. 

Johan Westerholm puffar tanken framåt och vill komma bort från dagspolitikens stuprör och skygglappar.  

   

"FRA samarbetar inte med diktaturer. Däremot förekommer utbyte av information..."

Vi i riksdagssvar.se fortsätter envetet att fråga ut vår lagstiftande församling och varje måndag ska vi försöka ge en liten sammanfattning.

Regeringspartiet moderatena ligger fortfarande på jumboplats genom att ha svarat på noll frågor. Hur kan det komma sig? Kan en av regeringens ministrar ge en fingervisning?

I sin blogg skriver utrikesminister Carl Bildt (m)

"FRA samarbetar inte med diktaturer.

Däremot har jag inte uteslutit att det i vissa situationer och “strikt reglerat” kan förekomma ett utbyte från svensk sida av underrättelser med länder utöver dem som FRA har sitt samarbete med."

Jag har hans ord ringande i öronen när jag mejlar riksdagsledamöterna och hovsamt ber om svar. Den andra frågan, som också den är formulerad som ett påstående lyder:

Personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv får användas som sökbegrepp i FRAs databaser. Dessa personuppgifter får överföras till annat land.

Allt vi begär är några få minuter av deras arbetstid. De har just fått löneförhöjning och tjänar nu 54.500:- i månaden.

De uppbär sin lön för att upprätthålla demokratin.

Demokrati förutsätter samtal. 

Varför vill vare sig regeringspartiet eller det största partiet i opposition (s) samtala med oss?

Carl Bildts bloggade ord ringer i öronen: 

"Däremot har jag inte uteslutit att det i vissa situationer och “strikt reglerat” kan förekomma ett utbyte från svensk sida av underrättelser med länder utöver dem som FRA har sitt samarbete med."

Vad kan de 349 lagstiftarna gömma för hemligheter i sina hjärtan när de väljer att inte svara oss medborgare på några få enkla frågor? Håller de med utrikesministern eller tänker de annorlunda men vill inte säga det eftersom de då med all sannolikhet riskerar sin politiska karriär? 

Av de få svar vi fått in fördelar sig utsagorna olika och väldigt märkligt. Riksdagsmän från ett och samma parti har svarat helt olika. JA- Det stämmer, säger en del. Nej- Det stämmer inte säger andra.

Man kan bara dra en slutsats av detta: Det finns ett gigantiskt kunskapsglapp i fråga om FRA och det föreligger dessutom totalt olika syn på vad FRA egentligen innebär inom alla partier. 

I fråga om FRA vet inte riksdagens ledamöter vad de håller på med.

Eller så vet de, men man håller käft för att skydda sin lön och sitt arbete.

Är det därför vi får så få svar?

Måste vi medborgare börja ställa oss en rad nya obehagliga frågor:

1) Hur bra fungerar vår demokrati?

2) Hur stor är riksdagsledamöternas kunskap i FRA, eller i någon fråga överhuvudtaget?

3) Kan vi lita på dem?

4) Hur ska jag kunna rösta när jag som medborgare inte vet vad min riksdagsman anser?

Det är intressant att se de andra i gruppen redovisa den gångna veckans jobb. 

Josef frågar sig vad FRA's egen PUL säger, för det kan väl inte vara lagligt i Sverige att lagra eller uttolka vilka politiska övertygelser medborgare har eller? 

Olof visar hur Eva-Lena Jansson (s) tänker om lagligheten i att fråga om "ras" och ställer hennes uttalande mot det som står i lagen.

Opassande tar upp veckans stora cliff-hanger, att Marietta de Pourbaix-Lundin (m) är den första moderat som nästan, nästan svarat.  

Hur mår vår demokrati?

Alla som följer denna blogg vet att jag mest ägnar tid åt FRA och på senare tid lite IPRED. (förutom snöskottning, strumpsortering och mina barn).

Ärligt talat har jag bara vaga aningar om vad det nyligen genomröstade lissabonfördraget kommer att föra med sig. På ett plan kan det faktiskt stärka demokratin genom att transparensen i EU kan komma att öka, de slutna rummen bli färre.

Ministerrådets och kommissionens makt kommer att beskäras, parlamentet ges, som jag tolkar det, en kraftigare roll och kan genom ratisfieringen nu både skriva lagar och riva upp dem, vilket parlamentet tidigare inte kunde.

Pratar jag med Johan W så uttrycker han ganska stark optimism. Han anser att IPRED hade formulerat annorlunda eller faktiskt inte alls om parlamentet redan haft makt och ett EU-FRA skulle ha fälts i domstol på EU-nivå. Han nämner även solidaritetartiklar och att den sk "svenska modellen" får ett skydd.

Ändå. EU driver igenom nya fördrag och förändring på ett så klumpigt sätt att man som vanlig medborgare och väljare inte kan bli annat än misstänksam. 

Jag menar, här genomdrivs de mest omstridda och viktigaste omröstningarna i riksdagen under detta år... Och vad händer?

54 av 349 ledamöter väljer att inte vara där. De väljer att överhuvudtaget inte rösta. 

En av sju skulle vara förhindrad av snuva eller vinterkräksjukan. Kan det vara så?

Eller är det något annat som får dem att inte gå och rösta när Lissabonfördraget ska igenom?

Jag önskar att vi i riksdagssvar.se som redan en gång i veckan mejlar våra riksdagsmän i fråga om FRA på något snyggt och enkelt administrativt sätt kunde skicka med en extrafråga till nedanstående riksdagsledamöter och fråga varför de var frånvarande när röstningen om Lissabonföredraget genomdrevs.

Har jag förstått saken rätt behövdes någon form av kvalificerad majoritet. 

Med dessa nedanstående i kammaren och kanske röstandes annorlunda kan det mycket väl hända att fördraget aldrig hade blivit ratificerat.

Jag skulle vilja hinna fråga om de kvittat ut sig frivilligt eller inte. 

Har någon läsare här tid och lust, och röstat på någon av nedanstående. Sänd dem gärna frågan.

Frånvarande 
Sellén, Birgitta c Västernorrlands län Frånvarande (Andre vice talman, Suppleant i Konstitutionsutskottet) 
Sydow, Björn s Stockholms län Frånvarande (Riksdagens f.d. talman 2002-06, Statsråd 1996-97.
Försvarsmin.
1997-2002, Konstitutionsutskottet L 941011-960322). 
Ohly, Lars v Stockholms län Frånvarande (Partiledare vänsterpartiet) 
Andnor, Berit s Jämtlands län Frånvarande (Ordförande i Konstitutionsutskottet Vice ordförande i Sammansatta konstitution- och utrikesutskottet) 
Wigström, Cecilia fp Göteborgs kommun Frånvarande (Ledamot i Konstitutionsutskottet) 
Kerimo, Yilmaz s Stockholms län Frånvarande (Ledamot i Konstitutionsutskottet) 
Baylan, Ibrahim s Västerbottens län Frånvarande (Statsråd 2004-2006) 
Nuder, Pär s Stockholms län Frånvarande (Statsråd 2002- 2004,
Kulturminister 2004.
Finansminister 2004-
2006. Konstitutionsutskottet S 941011-950118 
Ahlin, Urban s Västra Götalands läns östra Frånvarande. Ordinarie ledamot. Vice ordförande i Utrikesutskottet. Ledamot i Sammansatta konstitution- och utrikesutskottet. Ledamot i Utrikesnämnden 
Ceballos, Bodil mp Gävleborgs län Frånvarande (Ledamot i Utrikesutskottet, Suppleant i Sammansatta konstitution- och utrikesutskottet 
Bohlin, Sinikka s Gävleborgs län Frånvarande (Suppleant i Konstitutionsutskottet Suppleant i Utrikesutskottet 
Suppleant i Sammansatta konstitution- och utrikesutskottet) 
Flyborg, Eva fp Göteborgs kommun Frånvarande (Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, Konstitutionsutskottet S 061024-081113) 
Astudillo, Luciano s Malmö kommun Frånvarande (Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, Konstitutionsutskottet S 021008-061002) 
Lilja, Lars s Västerbottens län Frånvarande (Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet) 
Pethrus Engström, Désirée kd Stockholms kommun Frånvarande (Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet) 
Qarlsson, Annika c Västra Götalands läns norra Frånvarande (Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet 
Arkelsten, Sofia m Stockholms kommun Frånvarande (Suppleant i Arbetsmarknadsutskottet Ledamot i EU-nämnden) 
Pehrson, Johan fp Örebro län Frånvarande (Ledamot i Justitieutskottet, Ledamot i Utrikesnämnden, Konstitutionsutskottet S 991001-000215, S 031003-040401 
Vänerlöv, Ingemar kd Västra Götalands läns norra Frånvarande (Kvittningsman) 
Andersson, Yvonne kd Östergötlands län Frånvarande 
Brodén, Anita fp Västra Götalands läns norra Frånvarande 
Bråkenhielm, Catharina s Västra Götalands läns västra Frånvarande 
Damberg, Mikael s Stockholms län Frånvarande 
Dinamarca, Rossana v Västra Götalands läns norra Frånvarande 
Karlsson, Anders s Skåne läns västra Frånvarande 
Eneroth, Tomas s Kronobergs län Frånvarande 
Ernkrans, Matilda s Örebro län Frånvarande 
Gabelic, Aleksander s Östergötlands län Frånvarande 
Hagberg, Michael s Södermanlands län Frånvarande 
Jarl Beck, Inger s Skåne läns södra Frånvarande 
Jeryd, Renée s Västra Götalands läns norra Frånvarande 
Karlsson, Ulrika m Uppsala län Frånvarande 
Kihlström, Dan kd Värmlands län Frånvarande 
Larsen, Sofia c Örebro län Frånvarande 
Lindestam, Åsa s Gävleborgs län Frånvarande 
Malmberg, Betty m Östergötlands län Frånvarande 
Malmström, Louise s Östergötlands län Frånvarande 
Moberg, Carina s Stockholms län Frånvarande 
Montan, Göran m Skåne läns norra och östra Frånvarande 
Olsson, Kent m Västra Götalands läns västra Frånvarande 
Oscarsson, Mikael kd Uppsala län Frånvarande 
Plass, Maria m Västra Götalands läns västra Frånvarande 
Suppleant i EU-nämnden) 
Rothenberg, Hans m Göteborgs kommun Frånvarande 
Runeson, Carin s Dalarnas län Frånvarande 
Rådström, Britta s Västerbottens län Frånvarande 
Schulte, Fredrik m Stockholms län Frånvarande 
Stenberg, Maria s Norrbottens län Frånvarande 
Svedberg, Per s Gävleborgs län Frånvarande 
Tenfjord-Toftby, Cecilie m Västra Götalands läns södra Frånvarande 
Ternström, Solveig c Stockholms kommun Frånvarande 
Tjernberg, Gunilla kd Västerbottens län Frånvarande 
Wikström, Cecilia fp Uppsala län Frånvarande 
Wittgren-Ahl, Siw s Göteborgs kommun Frånvarande 

Söndagens bloggcitat

"Ingenstans i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill. Skolk i skolan kan inte accepteras."

Jan Björklund fp:  Jo, Janne, det finns en sån plats i vuxenlivet. En plats där man inte har obligatorisk närvaro på jobbet, där man kan sova på lektionerna och där mobbning är sanktionerad uppifrån.

Riksdagen.

______________________________________________

Söndagens morgonsurfning gav mig citatet ovan, som jag rippat rakt av från "Enligt min humla"  i inlägget "Föregå med gott exempel" med tillstånd. Joshua och jag diskuterade även lite om CC. Jag måste snart på ett bra sätt tala om att material på min blogg är CC, om inget annat anges.

_____________________________________________

Läs också Historier som känns igen hos "Mitt i Steget". De repressiva lagar, FRA, IPRED, mfl vi håller på att införa i Sverige är tyvärr inget unikt. Politiker i alla länder har fått fnatt och vill föra oss tillbaka till 1933. Eller så tycker dom att vi liksom missade att uppfylla George Orwells framtidsvision som han kallade 1984?

Lika synd om mig som en riksdagsman - en lördag!

Det kan vara idé att hoppa till denna gamla debattartikel först. Om du inte läst den.

Riksdagen vårt största hot mot demokratin

Det är mina ögon. Jag gjorde om bilden till svartvit för att det inte skulle synas så väl att jag har tårar i ögonen. Varför hag jar tårar i ögonen?

Jo, för att jag och så många andra bloggare kämpar och kämpar och kämpar för att vi vill belysa att vi vill ha demokrati. 

Man blir trött. Vi som jobbar med riksdagssvar.se åker på pumpen väldigt ofta. Vi har skickat över 1000 mejl, fått väldigt få svar...

Mentalt är det jobbigt. 

Igår kväll grät jag i resignerad trötthet över att vi lever med världens underbaraste teknik framför våra fingrar och ögon, men så vill politikerna ha sönder dess inneboende frihetspotential. Jag grät resignerat men med känd värme från alla er som vill hjälpa till. Det finns hopp. Också. 

Och det var glädjen som utlöste tårarna. Inte tröttheten, resignationen. 

* * *

Just nu haglar det in mejl och frågor och personer som vill skriva på min gamla debattartikel som blev ratad av gammelmedia. 

På bloggen händer just nu ingenting här på ytan utan "där" nere i bloggforntiden den 16 oktober, då jag skrev debattartikeln.

På ett plan är bloggosfären snabb, saker sprider sig snabbare än någonsin, men detta exempel visar också villken vettig, vacker och djuplodande demokratisk diskussion som pågår. 

I dagspressen dör frågor och där svarar skribenterna inte på frågor, eller inlåter sig i diskussioner. Det gör vi här, i den så kallade kloaken. (Och nej, jag tänker inte länka till stållen som skrev så i gammelmedia, det finns nog med länkar dit).  

En del har frågat lite tyst, är debattartikeln sann? Kan vi skriva under den?

Vad har du för källor?

Källan var från början det mönster som bildades i mitt huvud under samtal med riksdagsmän. De nya informationer jag fick lades till gamla faktafragment. Fram trädde en bild, som jag tror vi alla lite till mans redan har anat: FRA har inte tillkommit på demokratisk väg. 

Källan var också hur de andra i gruppen upplevde det. Vi var alltså tio människor som "kände" att så här är det nog, men ingen tog sig tid att formulera det, eller gräva. Eller stödja sig på fakta.

Så satte jag mig att skriva. Jag formulerade det vi egentligen visste men ännu inte utsagt. 

Nu tar jag gärna hjälp av andra att hitta fler officiella källor. Det finns mängder av sådana som stödjer debattartikeln.  

Ju vederhäftigare vi i bloggosfären framstår, ju bättre är det. 

I hastigheten kan jag/vi ge dessa länkar med benägen hjälp av Josef. 

Påståenden om Thomas Bodström i artikeln stöds av:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2779727.ab?service=print
http://www.fokus.se/2008/09/spelet-om-fra/

Påståenden om Leni Björklund stöds av:

http://anniejohansson.blogspot.com/2008/09/fra-iv-sossarnas-stora-fra-problem.html

(jag som kör webläsaren Chrome får varningar av denna websida, Firefox o IE får det inte)

 Påståenden om Thage G Pettersson stöds av:

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1175152&lid=puff_1175195&lpos=rubrik

* * *

Ni begriper vad?

FRA-frågan är helt partipolitiskt obunden. Det finns repressiva politiker i alla partier. Vi som vill frihet har att samarbeta för att mota bort dem. Just nu har de inte ens majoritet i kammaren, vad det verkar. Ändå har de tvingat igenom denna lag. 

Vi vill få in artikeln i gammelmedia. Om vi använder gammelmedia själva som källor för att bekräfta det vi skriver, kanske de blir mindre tjuriga!

Att tvinga världen efter repressiva lagar när världen gått vidare

Upphovsrätt, vad är det? Behöver vi denna rätt och har den hängt med den veritabla revolution som skett genom utvecklingen av såväl datorer, Internet, protokoll och programvaror som gör att vi idag kan kommunicera på ett så häpnadsfullt sätt att vi inte ens för tio år sen kunde ana att vi skulle stå här idag?

"Same same, but different" skriver ett nyanserat inlägg om våra "Höga tankar om upphosvrätten"  där han (bör rättas till hon men jag gör det inte, se uppdat) tar upp det faktum att gammelmediatidningen UNT på ett fantastiskt ödmjukt sätt tagit upp debatten och kommer fram till en viktig slutsats:

“Istället för att anpassa upphovsrätten till den förändrade världen vill man tvinga världen att anpassa sig till upphovsrätten.”

Ibland kan skeenden belysas klarare med humor och satir än genom allvar. Badlands hyena vet naturligtvis detta, men medarbetaren Alexandra på tankesmedjan Limbo väljer ändå att med knivskarp logik och analytisk förmåga belysa vad Jill Jonsson egentligen menade med att det inte är bra att ta kakor på bagerier utan att betala. Vi kan inte fort nog lagstifta om och bilda Antipiratkakbyrån .

Eftersom jag ser att morsespåret är det i särklass mest lästa och länkade i min blogg på senare tid, är det även här plats för ett tillrättaläggande. Precis som tankesmedjan Limbos medarbetare Alexandra är gravallvarlig när hon skriver om Antipiratkakbyrån, så är den FRA-medarbetare som gav mig information om morsespåret inte ute för att skoja. Det här är blodigt allvar. FRA skojar man inte om. Inte Ipred heller. 

* * *

Uppdat: Sofia klargjorde precis att hon är en HON. Nu förstår jag varför jag på gymnasiet fick sk dubbeletta i svenska, svenska var ju två ämnen på den tiden och jag fick betyg 1 i båda... Jag är helt enkelt stenkass på icke könsneutrala pronomen!

Varför sa fröken aldrig det! Hon skrev bara 1 i betyget.

All sörja som kastas över oss

Vi lever i en kusligt tid. Frihet och demokrati håller med FRA, Ipred, tillägg och telekompaket flyga helt åt fanders. Ibland vet jag inte hur jag ska attackera denna sörja av dålig politisk smak. Eller kanske rättare; okunskap.

Ska jag sätta mig ned och skriva bra texter? Jag gjorde det en gång, lade 14 timmar på en text, som jag hoppades skulle få plats i ett lite större forum än min blogg. Jag skickade debattartikeln till 6 tidningar, fyra har inte ens svarat, SvD och DN sade att de inte hade plats. Jag kallar inlägget: "Riksdagen, vårt största hot mot demokratin".

Texten håller god kvalitet. Ämnet är viktigt. Alltså är det något annat som gör att tidningarna väljer bort den.

Livet är så konstigt. När jag just debuterat med "Månskensligisten" ringde tidningarna upp mig. Jag var het. Man skrek i luren att man ville ha mina texter. Även SVT TV3 och TV4 ringde och drog i mig och ville få mig att sitta i morgonsoffor och fan vet vad.

Jag satt i två tre sådana där soffor, sen sa jag: Nu får det fan vara nog! Jag vill hoppa fallskärm!

...

Jag inser nu att min totala kallsinnighet då för 14 år sen var den dummaste attityd jag kunde ha anlagt. Jag missade mitt fönster att kliva in i kändisvärlden.

Å andra sidan hade jag inte stått ut med att vara där under dessa år, men nu har jag och mina nya vänner viktiga saker att framföra.

Nu hade jag haft nytta av att vara en av dem som med automatik får in sina grejer i gammelmedia.

Det är bedrövligt vilka dåliga och intetsägande texter en del av mina kollegor ibland rapar ur sig.

Jag hittar mycket bättre texter på en rad bloggar, bara för att nämna några och helt utan ordning Scabernestor Enligt min humla Erik Laakso Lars-erick som jag hellre läser än exempelvis Jan G. På sitt sätt är det en gåta att han får så mycket spaltutrymme numer, men för 35 år sen, den 3 maj 1973, var han vass. Riktigt vass.

För att blicka ut lite över Europa läs Scaber Nestor: Sverige håller på att säljas ut.

Jag vill skriva om telekompaketet, som liksom FRA på sitt sätt har en koppling till det Janne G skrev om då för 35 år sen, men har inte tid. Josef tar upp det och länkar till lämpliga källor på ett bra sätt, varför jag slarvar idag - och ägnar mer tid till barnen istället -

Telekompaketet - glasklart

och i en tidigare postning

Och nu över till något helt annat, men minst lika tragikomiskt

Den sk krisen i våra banker. Hur den kan komma sig.

En kul liten film

En del vill dela med sig av det de skapar och gör.

En del grejer är tiktigt roliga.

Att man lånat från Lucasfilm gör inte den här filmsnutten sämre.

En del hatar när man lånar från dem. 

Jag tror Lucas tar det här filmklippet med ro...

Ipred stinker och för övrigt anser jag att FRA bör rivas upp.

Gamla gubbar kan - even more, better, best

Som taget ur Monty Python.

Hos Mary X såg jag dem. Och sen såg jag dem hos Laakso. 

De bästa.

De härligaste. 

De har fattat att Ipred är skit och att "fildelning" är bra...

Förmodligen även för affärerna.

För sen vill man ju ha den riktiga rullen!

Kolla in och njut

Fria redan betalda nedladdningsrätter delas ut här!

Ok, så här är det. Jag är less. Jag är så förbannat less på lagstiftare som vill ge en redan obeskrivligt rik bransch inte bara mer pengar utan nu också obeskrivlig makt. Till förfång för konsumenter. Till förfång för kreativiteten. Till förfång för rättsmedvetandet. Till förfång för allt som är mänskligt och utvecklande.

Ipred är en så absurd tankekonstruktion att jag baxnar. Man vill ge laglig rätt till en multinationell miljardindustri att agera med liknande metoder som maffian. En industri som redan 1982 lyckades lura först politikerna, sedan alla med att artister och upphovsmän behövde kompenseras genom den då så kallade kassettskatten. 

(Det har visat sig att artister och upphovsmän får väldigt lite av de enorma summor som dras in denna skatteväg)

Den här skatten lever kvar men heter nu privatkopieringsersättning.

På mina nuvarande datorer och hårdiskar och CD, DVD skivor har jag betalt in inte mindre än 1075 kronor i sådan skatt eller avgift. 

Jag använder uteslutande mina lagringsmedia till bilder på mina barn och de böcker jag själv skriver, plus lite bloggande/surfande.

Skulle jag räkna med alla mina gamla datorer, videoband, floppys mm så har jag säkert betalt in några tusen till. Inte heller på den tiden kopierade jag andras material, på videokassetterna låg enbart mina kompisars fallskärmshopp som jag filmade. Men vi kan låta udda vara jämt eftersom jag inte kan göra någon bra skattning av hur många videoband och annan lagringsmedia jag använt upp sedan 1982.

* * * 

Här och nu vill jag starta ytterligare en (stoppa-ipred-)rörelse. Vi skickar och mejlar och bloggar och kopierar och skapar nya sådana bilder som den jag gjort ovan. Eller textsnuttar. Eller vad som helst. Tanken är att vi på detta sätt kan visa både bransch och politiker hur absurt det är att skapa lagförslag som Ipred. Branschen har redan helt orättfärdigt tvingat av mig 1075 kronor. Minst. 

Jag får för mig att vi borde skapa en samlingsplats för alla våra "Tvångsförbetalda andelar", eller vad vi ska kalla dem. 

Bara för att få en start lägger jag upp min här>

Saker på nätet brukar aldrig bli som man tänkt sig. Men skicka gärna din bild eller textsnutt till mig, så lägger jag upp den enligt ovan. När det börjar bli volym får vi flytta alltsammans till någon annan plats.  

Eller bara sprid idén om du tycker den är kul. 

Blogga om den. Gör något kul och absurt så att lagstiftarna sätter frukostflingorna i halsen, hostar till och äntligen får den där AHA-upplevelsen de aldrig haft.

 

Ni fattar tanken, eller hur! Precis som i Fri/Open Source-filosofin så sprid och förbättra. Till slut måste faktiskt även politiker förstå det absurda i att låta musik- och filmbransch agera som maffialika inkasserare när vi alla redan tvingats betala branschen flera gånger om utan att ens få någon produkt levererad!

Kort sagt. Känn er fria att förädla,  förbättra, sprida idén, men backtracka gärna så jag får vara med och kämpa skiten ur både lagstiftare och den snart döda bransch som antingen mutat eller lurat alla politiker allt sedan 1982.

Redan gällande lagstifning är svår att förklara utan mutor eller lurendrejeri.

Det är inte bara vi konsumenter och medborgare som är blåsta. Även artisterna och kreatörerna är blåsta. Inte bara i hänseende till privatkopieringsavgiften utan de är blåsta redan i första steget av en helt skrupelfri industri. Av en cd-skiva för ca 200:- får artisten mig veterligen max 4:-

Nog med text! Nu till verket!

* * * *

Läs gärna Lars-ericks utmärkta postning om att de redan fått betalt, siffrorna nedan är från honom.

"...Taxan för CD och DVD varierar från 1 kr till 5,88 kr per skiva beroende på lagringskapacitet. för större minnen (HD) är, om de är mindre än 58 GB, 35 öre per MB. För en HD/lagringsutrymme på 58–80 GB är taxan 200 kr, för 81 GB–250 GB är det 275 kr, och för större än 250 GB är avgiften 35o kr.

* * * *

Ps. detta är ett nattsudd finner ni faktafel, tipsa och rätta mig gärna! Det blir bättre om saker är rätt. 

Ett trevligt och mänskligt icke-svar

Lena Asplund (m)

I rättvisans namn måste jag erkänna att jag blivit både ledsen och besviken i denna process att få svar från våra riksdagsledamöter. Det har nog till och med hänt att jag svurit och fallit ut i otidigheter, främst mot moderaterna, men även det parti jag röstade på i valet, (s).

Nu har jag fått ytterligare ett, som jag kallar det, icke-svar från Lena Asplund (m).

Det är trots allt skillnad på icke-svaren. Lena Asplund avfärdade oss inte.(jag känner mig inte ensam i detta utan är en av oss som jobbar med riksdagssvar.se och en del moderater har kallat oss larviga och/eller att vi ställer tendensiösa frågor som om vi var ute efter att med list hitta sprickor i alliansens politik). 

I Lena Asplund mötte jag en rak och modig (som inte tog tillflykten att gömma sig bakom försvarsställningar som att vi var larviga/tendensiösa icke seriösa) människa med båda fötterna på jorden. Tvärt emot hennes kollegor som alltså på olika sätt avfärdat oss ville hon föra mer dialog, gärna träffa oss. 

Jag lyssnar gärna på hennes argument att "enkäter är lite fyrkantiga". 

Jag går med på det, särskilt om man håller en vardaglig mänsklig samtalston till mig. 

All respekt till Lena Asplund (m). 

Den som är intresserad att se hela vår dialog så ligger den på riksdagssvar.se exakt här. 

* * *

Tidigare har vi fått liknande positiva bemötanden från 

Sofia Arkelsten (m)

Berit Andnor (s)

som även de gav icke-svar, men ställde upp med tid och engagemang.

Ett icke-svar från Margareta Cederfelt

Margareta Cederfelt (m)

Igår postade vi som står bakom riksdagssvar.se iväg tredje omgången påminnelser till de riksdagsledamöter som ännu inte svarat. Mejlet innehöll återigen de 5 påståenden om FRA-lagen som vi vill gå besvarade på enklast möjliga sätt, med ett "Ja", ett "Nej", eller "jag vet inte."

Personligen skulle jag bli mycket glad om en riksdagsledamot kryssade i "Jag vet inte" och sen i kommentaren skrev något i stil med: "Tyvärr är jag inte helt insatt i FRA-frågan, men litar på den grupp/utskott som jobbar med det och röstar i förtroende efter dem. Jag jobbar som bekant stenhårt med att följa upp lissabonfördraget och vill skydda våra byggnadsarbetares intressen och se till att allt blir lagligt och riktigt för dem."

Till exempel. Det hade varit befriande att höra ett sådant mänskligt erkännande. På plats och ställe kan jag själv erkänna att jag inte satt mig in i vad exv lissabonfördraget kan få för verkningar på svenska snickares löner, semesestervillkor eller arbetssituation i övrigt. Jag är helt aningslös men förstår att saker är på gång även på den kanten. 

Nå. Igår när jag mejlade iväg min pott av 28 mejl till till de riksdagsledamöter som ännu inte svarat (11 av mina har svarat, från början hade jag 39 att mejla) fick jag raskt svar från Margareta Cederfelt (m).

Tyvärr skrev hon helt kort detta:

Avstår från att besvara den aktuella enkäten eftersom jag uppfattar frågorna som vinklade och svårtolkade. Återkom gärna med andra frågor eller enkäter i framtiden.  

Med vänlig hälsning

Margareta Cederfelt

Så fort jag kunde skickade jag henne detta svar

(Jag hade mycket svårt att hålla en god ton och var hela tiden rädd att min ilska skulle bubbla fram, men jag tog risken för jag tänkte att en snabb korrespondens ändå kanske kunde få igång en diskussion)

Hej Margareta!

Det är ingen enkät. Det är oroliga frågor ställda av medborgare som röstat på ditt parti. Just jag har inte röstat på m, men den här gången råkade det bli min tur att mejla just dig. 

Vi har inte mejlbombat er riksdagsmän i frågan. Vi har däremot vaskat fram dessa fem frågor ur en frågebank på flera hundra oroliga frågor från oroliga medborgare i den sk bloggosfären. 

Vi gjorde så för att hjälpa er. Vi utförde en sorts medborgerlig service. Istället för att bli totalt nedbombade med mejl samlade vi ihop frågor och krympte ned antalet till fem stycken. 

Att du nekar att svara oss, eller att öppna en ärlig dialog, innebär att du gör tvärt emot vad som står på er hemsida: Att ni lyssnar. 

Vi som driver riksdagssvar.se är vanliga medborgare. Det som fört oss samman är en djupt känd oro över att ni riksdagsmän inte verkar veta vad FRA, detta totalt oöverskådliga lagrum, faktiskt kan få för konsekvenser ur flera aspekter, dels rättssäkerhetsmässigt men även frihetligt demokratiskt. 

Du representerar ett parti som värnar värden som frihet. Därför ser vi det som extra intressant att få svar från dig som representant för m.

Du säger att du finner frågorna vinklade och svårtolkade.

Jag kan berätta för dig att vänsterpartiet har haft en svarsfrekvens på 86%.

Miljöpartiet har svarsfrekvensen 68%

Moderaterna har svarat 0% eller som du, avböjt. 

SAP är nästan lika dåliga på att svara som ni, 5%.

Kan du förklara för mig varför det ser ut så här?

Vi bloggar naturligtvis om detta Och vi kommer med tiden att fylla på själva hemsidan med all den korrespondens vi för med er riksdagsmän. 

Vänlig hälsning

Anders Widén, Författare

* * * *

Detta mejl sände jag till Margareta 16.33 igår måndage den 17 november 2008 . Exakt 19 minuter efter det att jag mottagit hennes icke-svar. 

Genom att vara snabb och ha henne så att säga på tråden hoppades jag på en reaktion. Den uteblev. 

Just nu går jag och repar inte mod utan "trevligt röstläge" för att skicka henne ytterligare ett mejl. Men kruxet är att jag har svårt att hålla god ton just nu. Jag måste lugna mig någon dag till. 

Vad värre är, är att det just damp in ytterligare ett icke-svar från en moderat i min mejlbox...

Från Lena Asplund.

Jag får se när jag orkar ta tag i henne. Eller om jag ska be någon av de andra samurajerna att ta över henne? Det kanske är det bästa.

 

Riksdagens totala arrogans i lagstiftningsprocessen

Drygt en måndad har gått. Hur ska vi tyda riksdagens ovilja att svara?

Hur ska vi tyda de svar vi fått? 

Vi har nu hållt på i en månad och åtta dagar att skicka mejl med 5 frågor till riksdagens ledamöter. Totalt har vi skickat 1087 mejl. Den förstas frågan lyder:

1. Den information som staten får tillgång till genom FRA-lagen kan användas för att bedriva åsiktsregistrering.

En del har svarat JA - det stämmer. Andra har svarat NEJ - det stämmer inte. 

Många som svarat på våra mejl har valt att inte besvara vara sig denna eller någon av de andra frågorna. Lars Elindersson (m) skrev så här i sin kommentar:

Skruvade frågeställningar. (Jag har inte slutat att slå min fru, för jag har aldrig slagit henne). Dessutom vill jag påpeka att din domän är (medvetet) vilseledande, vilket gör att jag inte ser er undersökning som seriös. 

FAKTA:

Från moderaterna, det nu statsbärande partiet, har vi  fått noll svar och de som trots allt bemödat sig om att inte bara negligera oss har tackat nej genom att säga: "Vi svarar inte på enkäter", i bästa fall.

När vi i vänliga mejl, i telefon, eller till och med i ett lunchmöte, säger att det inte rör sig om en enkät utan om 5 frågor som vi vaskat fram bland flera 100 frågor i bloggosfären, frågor från oroliga medborgare. Då väljer de moderata riksdagsledamöterna att säga: "Jag svarar inte på enkäter".

Moderaterna säger på sin hemsida att de är lyssnande, men jag börjar undra. 

Det hela blir så mycket mer tragiskt eftersom vi i "samurajgruppen" valde att de som röstat på moederaterna tog kontakt med det partiet. Det är alltså sina egna väljare de moderata riksdagsledamöterna vägrar att diskutera med.

Själv röstade jag på SAP. Således har jag mest jagat sossar med mejl och telefonsamtal. SAP är det största partiet och det finns 130 sossar i riksdagen. Tio av dessa har svarat oss, 4 av dem tackade så att säga nej att svara på enkäten. 

Jag är till och med medlem i SAP. Det utnyttjade jag genom att mejla och ringa folk jag kände inom partiet som medlem. Jag talade om för mitt lokala kansli i Jämtland, men även partikansliet i Stockholm att SAP hade allt att vinna på att svara, att det hjälpte dem i opposition, att det rent av skulle se illa ut om de inte svarade. 

Det hjälpte inte. Då tog jag kontakt med ytterligare personer jag känner som är sossar och som skulle in och prata med viktiga nyckelpersoner som mediaansvariga, IT-strateger och så vidare.

Inte heller det har hjälpt. 

Jag vågar påstå att SAP är det parti som blivit mest bearbetat. För det är inte bara jag som bearbetat dem utan fler "samurajer" har varit inne och rotat, bland andra Opassande, som ringde Mona Sahlins sekreterare för att få svar direkt från the Boss Mona. 

Ingenting hände. 

Den bild av våra två största partier som börjar växa fram är dyster. 

Det finns för mig personligen ett undantag bland sossarna och det är Marie Nordén.

Det tog visserligen 2 direkta mejl till henne, plus ett mejl till jämtlands partidistrikt, plus ett direkt samtal till henne innan jag fick svar. Men när jag väl fått svaret har hon och jag börjat en dialog, även om andra saker, exv svårigheten att som småföretagare få del av trygghetssystemen.

Mellanskiktet kd, c, och fp är ungefär som moderaterna i attityd, det finns dock undantag, men jag kan inte svara för dem utan det får ni troligen läsa hos andra samurajer. 

Jag måste erkänna, det bekymrar mig att svaren, när vi väl får dem, är så disparata. Detta faktum leder till en ny frågeställning: Vet riksdagen vad den röstar om i fråga om FRA?

En annan sak som bekymrar mig djupt. Varför svarar inte de två mäktigaste partierna?

Allt medan vänstern och miljöpartiet svarar?

Min spontana gissning är att riksdagsledamöter från v och mp sitter med i lika många utskott, har samma arbetsbelastning och får säkert lika många mejl. 

Varför lyckas vänsterpartiet ha en svarsfrekvens på 86% medan moderaterna har 0%?

Och varför lyckas det näst bästa partiet, miljöpartiet ha en svarsfrekvens på 68% medan det näst sämsta, sossarna, har en svarsfrekvens på endast 5%?

Varför blir vi medborgare så olika bemött beroende på vilket parti vi ställer frågor till?

"Samurajernas" måndagspostning om hur det står till i den svenska demokratin kring FRA. 

Samuraj Josef tar upp historik kring fråga 1. Om vi haft åsiktsregistrering tidigare i Sverige i ett gediget arbete med länkar som han refererar till.

Opassande undrar hur vi ska kunna veta vilka vi kan rösta på i nästa val i sin postning.

Olof reder ut varför vi har varit ytterst noga med att använda distinktionen kan när vi frågar om FRA kan användas för åsiktsregistrering

FRA - en miljardindustri

Regegeringar vill ha FRA-liknande teknologi. Egypten. Kina, Pakistan, Saudiarabien,  Libyen...

Och så Sverige naturligtvis.

Alltså finns det pengar att tjäna. Smarta tekniktunga företag skjuter nu fram sina positioner. 

Jag jobbade en gång i tiden på Ericsson som datakonsult och kom i samtal med en säljare/installatör av AXE-stationer. Han hade just varit i Saudi och kört igång nya stationer där. Jag frågade:

"Eftersom AXE är en datorstyrd telefonväxel kan du säkert få ur den mer än automatiska faktureringsunderlag. Vad vill de egentligen ha, dina kunder i Saudi och Chile? Varför säljer vi så många enheter just dit? Vill de veta vem som ringer ofta till kända regeringskritiker?"

Min vän bara log och sa: "No comments".

Företag som Siemens, Ericsson och för mig okända som jag måste kolla upp mer med namn som Verint och Narus håller på med affärer i miljardklassen för att vadå? Jo just det - skapa inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. 

Bara Siemens har redan sålt sitt system till fler än 60 länder redan. 

Ericsson är på gång att skapa ett system som kan hantera långt mer och större datamängder än någonsin FRA-ivrarna någonsin kunnat drömma om. 

Jag har börjat samla tidningsklipp i ämnet här>

Fortsättning lär följa.

Frihet och allting växer

Jag har alltid drömt om en värld där kulturer möts.

En värld där vi är olika men ser på varandra i glädje och respekt.

En värld som är givmild och generös.

En kreativ värld fylld av nya roliga saker.

Det har varit min dröm sedan tonåren. 

Och jag drömmer fortfarande. Jag drömmer om en öppen värld som tar vara på det fantastiska verktyg vi äntligen fått i våra händer: Internet.

Det är därför företeelser som FRA är sådana stora svarta bakslag. Det är därför jag upplever IPRED som ett rytande och plötsligt uppvaknande monster från en annan tid. Från en annan värld där man inte vet skillnad på rätt och fel.

Som väl är finns det intelligenta och bildade människor som länge kämpat för att upplysa världen. En är juridikprofessor Lawrence Lessig som grundade Creative Commons och därför ofta associeras med rörelsen Fri kultur.

Det är Lessig som gjort definitionen för ordet fri: ”not free as in beer but free as in free speech, free markets, free trade, free enterprise, free will, and free elections. Detta kan fritt översättas till fri som i frihet, inte gratis.

Ja, jag är mer anarkist än sosse, men min tonårsanarkism, som jag burit med mig i mitt hjärta genom hela mitt vuxenliv, börjar ta nya former. På nätet kan man läsa om företeelser som:

Fri kunskap

Fri programvara

Open Source

Infoanarkism

Jag säger inte att anarkismen ännu fångat den nya tidens strömningar på ett absolut sättt, men nog framgår det med pinsam tydligen att våra etablerade partier och  mer etablerade ismer, som exempelvis liberalismen (som ju visat sig vara helt korrupt i vår tid, så som den vantolkas av alliansregeringen) är akterseglade. Våra riksdagspartier vet längre inte hur de ska tolka världen. De är helt vilse - och väljer att lyssna på starkaste möjliga särintressen för att skräddarsy lagstiftningen åt dem.

Nu är ingen tid att skämmas om man råkar ha anarkistisk läggning. Kanske kan äntligen denna frihetliga strömning, den anarkistiska, bidra med tankegods och idéer som bryter ny väg för våra tankar och vår frihet.

Lawrence Lessig är inte anarkist. Han är professor i juridik som tänker i fantastiskt fruktsamma banor.

Varje lagstiftare. Varje modern regering. Alla parlamentariker i EU borde läsa boken: ”The Future of Ideas”

Den finns att ladda ned i mängder av format, helt öppet och fritt:

http://www.free-culture.cc/freecontent/

Och kanske bör vi alla börja tänka i dessa termer istället för att låta vår märkliga majoritet i riksdagen genomföra lagar som FRA och nu kanske även IPRED:

http://creativecommons.org/license/

Till sisst. En snutt ny sorts kultur som experimenterar sig fram. Man prövar, förkastar, blandar och leker. Så sprider man sig och umgås över världen med hjälp av Internet. Gränser suddas ut. Det jag drömt om ett helt liv är verklighet för våra ungdomar. Jag tycker det är fantastiskt vackert och kul. Men jag frågar mig; är det detta som är hotet? För inte kan det vara fildelningen som man säger, för både Harvard och KTH har visat i seriös och obunden forskning att fildelning genererar mer pengar till "köpekulturen" eftersom den helt enkelt tjänar som gratis reklam. Fildelarna visar sig också ofta vara stora konsumenter av vanliga biobiljetter och musik.