Tystnar vi blir världen totalitär

Så ringde TV och ville komma hem till mig. Jag tillät det. Jag lät återigen detta vansinne, inte TV i sig, men denna galopperande och felaktiga lagstiftning tränga in i min allra privataste krets: Till min familj som försökte få en lugn söndag i sitt hem efter en fullständigt sönderslitande vecka.

Jag försöker också förbereda de föredrag jag ska hålla på måndag och tisdag.

* * *

De två i TV-teamet var trevliga. Intervjuandet gick fort och bra. Hon ställde en fråga inte bara en gång utan ett otal gånger. Jag har tappat räkningen:

- Vad ska/eller kan man göra åt den här lagen?

Första tagningen blev ljudet inte bra, dessutom svarade jag lite grötigt.
Andra gången ringde någon form av varningsklocka i mitt eget huvud; jag bad att få ta om.
Tredje gången sade jag som det är att vi medborgare bara kan göra en sak när en bransch har fått lagstiftaren med sig i något som för hela demokratin ut på ett sluttande plan.

Jag sade:
- Vad kan vi göra? När lagstiftaren stiftar felaktiga lagar som till slut knäcker demokratin, då måste medborgaren för att försvara demokratin fortsätta dialogen med nya medel. Till slut rinner det ned till antingen en totalitär stat, eller om medborgarna tar sitt ansvar: Civil olydnad.

I andra delar av intervjun talade vi mer fritt med ljud men utan kamera. Jag berättade om Ipredia att jag lagt upp mina böcker som fria PDF:er på min hemsida och att försäljningen därmed ökat, att folk kontaktar mig via mejl i två glädjande ärenden; att de läst PDF:er och tackar mig, men inte vill köpa boken, samt att andra skummat lite i filerna och därefter entusiastiskt vill berätta att de av den anledningen beställt böckerna.

På det hela taget blev det ett bra samtal och jag gav massor med nyanserad information under en hel timme. Läs vilken blogg som helst så vet ni vad jag menar. Alla är ur någon aspekt relevant. Här är det folket som talar vad de anser om det som händer i vår enda kammare:

Opassande om att lägga ned ifpi och antipiratbyrån
Copyriot om artistrasets historia
Calandrella om att vi inte längre är en demokrati.
otyg om fildelning och CDON
Farmorgun om effekterna som rullar på efter IPRED1, dvs ACTA mfl.
Isobel om att Ipred är en kontrarevolution
Jacob Dexe som skriver att ett helt nytt parti kör valkampanjstart i Malmö
Lars-Erick summerar och säger att IPRED förhindrar mänsklig kommunikation

Så här oroliga och arga och ledsna är vi medborgare. Vi startar nya partier. Vi hittar på IPREDIA. Vi skriver blogginlägg efter blogginlägg efter blogginlägg, inte för att det är kul, utan för att vi tillsammans vill skapa en opinion som till sist hörs in i den där kammaren.

Och nu kom jag i TV igen. Och jag är livrädd. Livrädd för att det jag säger ska bli kontraproduktivt för oss som vill att demokratin ska bli levande igen. Livrädd för att jag sade för mycket eller sade saker som får motståndarsidan att endast styvna än mer.

Jag är livrädd för att göra fel. Jag ser ju och har en så vacker vision om vad Internet rätt använt och omgärdat med en upphovsrätt och andra bra lagar kan göra för mänskligheten, oavsett om man betraktar det ur ett vänster- eller högerperspektiv.

Långsamt smyger sig ännu en rädsla över mig. En rädsla jag aldrig trodde jag skulle uppleva i Sverige.

Efter den här intevjun med TV är jag rädd att mina uttalanden kan drabba mig. Jag är rädd för staten och jag är rädd för branschen.

I något av uttalandena nämner jag civil olydnad. Ja, man kan säkert tolka det som att jag uppmuntrar till det. Att jag inte ser någon annan väg när lagstiftaren är i färd med att demontera demokratin.

Vi har snart inga demokratiska verktyg kvar. Demokrati förutsätter samtal.
Det går inte att samtala med vår lagstiftande kammare. Att det är så går lätt att se om man tar en titt på riksdgagssvar.se

Jag trodde att jag var ganska modig, eller åtminstone orädd. Under tävling och vanlig fallskärmshoppning har jag även uppövat en viss stresstålighet.

Ändå är jag rädd nu. Jag inser att fler kommer att bli rädda, skrämda av vår stat och antipiratbyrån och ifpi, kanske rentav Stim. Warner.

Det är de otäcka ansiktena. De vill oss inte väl.

Vi kommer att bli rädda och det är djävligt obehagligt att vara rädd. Men det finns bara ett medel. Hur rädda vi än blir får vi inte tystna.

Tystnar vi blir världen totalitär.
Då går demokratin under.

Jag är rädd nu.
Det ligger utom min kontroll vad jag snart säger i TV.
Samtidigt står jag för varje ord och jag sade dem med den bästa intention och vilja för ögonen.
Jag vill öppenhet och demokrati och frihet. Inte den "lagliga" laglöshet lagstiftaren nu infört.

Sändning på SVT Mittnytt kl 18.10 och 19.55.
Det lär läggas ut på nätet.

Edit: Länk till SVT Mittnytts inslag som tyvärr är klippt på sådant sätt att jag låter helt onyanserad. Under intervjun framförde jag uttalanden som ledde fram till de slutsatser som redovisas i denna postning. Så presenteras jag INTE i STV.

Och "Pufflänk" där det även ligger lite text i ämnet: Länkt till puff

Någon som kan youtuba det får gärna göra det, jag har inte hunnit lära mig och måste nu förbereda en föredragsturné. Sist försvann SVT:s inslag redan efter 9 dagar när de filmat mig om FRA.

Jag börjar kunna det här, dags för vitbalans och jag håller självmant upp ett vitt papper.

Edit månd 6/4
Vi vet inte ännu, men SvD:s dragna slutsats, att Antipiratbyrån har begått brott för att få fram "bevis" verkar trolig. Fast egentligen håller jag det för ointressant om Antipiratbyrån på uppdrag av bland andra min forne förläggare, Bonniers, har gjort sig skyldiga till brott eller inte.
Det tragiska är att de verkar i kraft av en lag som inte kan ses som annat än ett brott mot den mänskliga rättigheten att som medborgare känna sig trygg under sitt lands och statens goda och rättskipande rättsapparat.

All trygghet är nu borta.