Vid Bipolär sjukdom, eller mer vanligt kallad manodepresivitet, finns starkt stöd för att litium är den behandling som har bäst resultat.
Litium är receptbelagt och tas till när ingen annan antidepressiv medicinering räckt till. Trots att litium används sedan 50-talet vet man inte hur preparatet verkar.
Går man in på en hälsokostaffär och säger att man är lite hängig, att humöret svänger hit och dit, kan det mycket väl hända att expediten strålar upp och utropar; ”Jag vet! Det är magnesium du ska ha!!”
Medan den ena metallen slår hårt mot organismen vid intag kan du äta den andra som ett ofarligt kosttillskott helt obesvärat.
De två disciplinerna, de som förespråkar klinisk medicin och de som förordar hälsotillskott föraktar, nästan hatar varandra.
De första anser att de senare håller på med humbug. De senare anser att de tidigare använder ”onaturliga” medel medan kroppen bara villa ha och behöver organiska och naturliga saker.
Ändå, sett så här lite från sidan, vill båda parter gärna få oss att käka metall.
3 kommentarer:
Ja, nog snurrade min världsbild till lite när jag insåg att man har en strömkrets där inne i skallen och att mineraler, "metaller" och annat är en viktig del av oss. Inget psykologerna direkt pratar om. Framförallt blev jag så in i h-vete arg - vad f-n har ingen sagt nåt för??? Jag nästa tog livet av mig och så visar det sin att jag hade ett ämnesomsättningsproblem!!!
Nobelpristagaren Arvid Carlsson har forskat kring detta sedan 50-talet. Sverige är bland de världsledande länderna inom neurobilogisk forskning. Man vet ganska väl hur hjärnan funkar idag. Man kan t.o.m se in i den med röntgen. Ändå blev jag så sjuk att mitt liv inte längre kändes värt att leva, att det inte fanns nån mening med att vara mamma längre till mina 2 älskade barn. Psykologerna menade att jag skulle försöka "tänka positivt" när jag kände självmordstankar. De menade att det var "jobbigt" att vara mor till 2 små barn - i helsike heller, jag älskade/älskar hela den biten. När jag är frisk är jag Tigermamman! Alfa-tiken som har urmodern i min ryggmärg, hon som vet hur allt moderskap ska vara! Hon som sätter flocken framför allt i livet. Mina barn och min man är livet självt. Hade det visat sig att det var fel på min sköldkörtel eller att jag hade nån annan tekniskt mätbar åkomma så hade hjälpen blivit en annan. Nu fick jag sitta med en torr psykolog som trodde att hennes "såååja" var lösningen på allt. När jag sedan kom i psykiatrikernas grepp var det Mediciner som var enda lösningen. Inget av det viktiga "gråta utet" som är så förlösande efter alla jäkliga känslor. Inga råd kring maten, råvaran till psyket! Inte något över huvutaget för utom en medicinlista lång som Volvos årsrapport!
Tänk om de kunde samarbetat hela den där högen av kunniga så kanske man hade sluppit att stå där som en åsna mellan hötapparna...
Litium kapar topparna vid bipolär sjukdom. Förhindrar de där maniska skoven då man vill sälja isberg i Sahara. För mig som tydligen kan betäcknas som "light-bipolär" är det kanske inte så viktigt att kapa de topparna utan iställlet förhindra de djupa dalarna. Det händer alltså inte så mycket elände uppe på topparna som det gör när jag halkar ner i helvetesavgrunderna. Därför funkar den där epilepsimedicinen lamotrigin bra för mig. Återigen som du skriver, det handlar om i detta fallet natrium, jonkanaler och annat som tycks fela i min strömkrets. Ingen tycks dock veta var gränsen mellan ambitiös och manisk går och själv vill jag inte vara utan topparna. Om det är en gåva eller en förbannelse att visserligen nästan kunna dö men också nästan flyga, ja det vet jag ännu inte...
Det är tydligen också viktigt med rätt fetthalt i myelinskidorna eller hur det nu var - fick jag det när jag blev uppfödd från starten på välling och inte ammades alls, fick jag det då jag var idog viktväktare, då jag fruktbantade osv? Man kan undra...
Det är mycket man inte vet från början. Mycket man inte visste under många timmar hos samtalsstöd mm. Samtal då jag bla gav min stackars man hundhuvudet för det mesta. Säkert viktigt att prata ut, förmodligen kan sådana samtal leda till insikter som leder till mindre stressbelastning på ens redan överbelastade system...men ändå, borde det inte finnas nån samordning bland alla dessa åtgärder?
Fläskkotletter säger du...ja, onekligen smaskigt, förmodligen livsviktigt. Här blir det nog en ryggbiff medium med härlig, uråldrig köttsaft idag. Till det vitlökssmör och smörstekt broccoli. En halv kopp kaffe med en halv kopp grädde på det! Livet är ganska toppen! :-)
Och kanske är det så att det du behöver nu för att komma i stabil balans igen är en rejäl fett-fasta? Inte så mycket burkvitaminer utan en rikigt fet kost? Du kan väl de där bitarna? En optimal ketogen kost så du fyller på dina förråd av byggmaterial till hjärnan. Intressant är att Karolinska provar ketogen kost till epileptiska barn, detta med som det tycks god framgång. Hjärnfunktion & animaliskt fett - det verkar finnas ett samband? Min läkare såg skräckslagen ut när jag förde det på tal... :-)
Hälsn Pernilla
www.serotonin.nu
Jo, just det, det var ju en annan sak jag tänkte fråga dig om...
*Tog din doktor ämnesomsättningsprover på dig innan medicinen skrevs ut. Alltså ang. ev. sköldkörtelkrångel?
*Togs övrig blodstatus på dig?
*om blodstatus togs - kollade man då även homocysteinvärdet???
Just homocysteinvärdet visar nämligen om man har B-12 brist. Det gör inte vanliga blodprover och detta prov tas inte som rutin! Vilket det borde göra eftersom att blodvärdena kan se bra ut men ändå har du B-12 brist. Och B-12 brist är inte bra för ens förmåga att se ljust på tillvaron!
Läkemedelsjätten Pfizer har bra info om detta, både till allmänheten men även till läkarkåren. Och det är ju läkarkårens material som det är kul att läsa! Pfizer har bot för denna brist, både i tablettform och i intravenös form vid kraftiga besvär. Återigen - räcker det med spenat eller behövs kraftigare artilleri?
En kvinna vid namn Ulla skrev till mig om detta. Hon driver sajten www.patientskada.se. Kanske skulle ni 2 ha en hel del att diskutera.
Hälsn Pernilla
www.serotonin.nu
Pernilla: Doktorn tog prover, EKG, blodvärde, äggvita osv.
Allt ser alltid jättefint ut på mig, har även prövat mina värden när jag fått det jag kallar "fysiska" dippar, jag kan känna mig som om jag bara har tio % kvar av muskelmassan.
Angående samtalsterapi; SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering har äntligen slagit fast att samtalsterapi av arten psykodynamisk, inte har bevisat värde...
I say no more.
Min doktor vill också prata med mig, men det skiter jag i.
Jag gick till henne för att få RÄTT medicin som kunde fixa min balans. DEt blev galet.
Tyvärr hade jag inte skaffat tillräckligt med kunskap innan jag gick till henne.
Jag är inne i den fasen nu.
För jag kommer att få dippar igen.
Och som du säger, jag är också någon typ av bipolär light.
Jag kan uträtta fantastiska saker när jag är uppe i det där drivet!!
De svarta håler däremot är svårare att stå ut med. Eller rättare - man står inte ut...
Och då, när man är där, hjälper inte en enda positiv tanke, inte en enda promenad, som folk vill att man ska ta...
Skicka en kommentar