lördag, september 08, 2007

Köttigt ansikte och trötthet

Visaulisering: utan och med Mirtazapin Krka. Huden i ansiktet känns köttigare än vanligt, samt dras nedåt med en kraft av ca 4g...


Hade inte tänkt skriva mer om medicinering.
Men det är av allmänintresse, har jag märkt.
Andra därute tar också mediciner.

Jag har efter 23 dagars intag inte kommit fram till om medicinen är bra eller inte.
Eller rättare; medicinen hjälper mot nedstämdheten, depressionen, men har i mitt fall svåra biverkningar.
Här följer en så kortfattad, och förhoppningsvis adekvat, beskrivning som möjligt hur preparatet verkar på just mig:

Intar tablett 2000 på kvällen, somnar direkt vid sänggående ca 2100.
Sover hela natten. (Här fungerar prep. utmärkt, som sömnmedel).
Vaknar av barnen eller att hustrun lämnar hemmet.
Är vid uppvaknandet bakis och tröttare än trött. Så fortsätter det fram till kl 1200-1300 på dagen. Lägger jag mig ned somnar jag direkt. Det går helt enkelt inte att hålla sig vaken om jag lägger mig.
(Detta trots att jag sovit mer än 10 timmar på natten.)

Sen börjar det vända och jag blir nästan normalpigg efter ca kl 1500.Jag mår alltså ganska bra mellan 1500-2000 varje dag.
Så här långt har Mirtazapin Krka gett mig fem timmar vaket, normalt, skönt liv per dygn…

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Min läkare - samma eftersom jag tillhör en liten vårdcentral - rådde mig att fortsätta ta pillret för 8 dagar sedan: Då var jag närmast skräckslagen för biverkningarna var otäcka.Jag läser på http://www.fass.se/ ser att halveringstiden i kroppen är 20-40 timmar för min medicin.

Den senaste veckan har jag stadigt mått som bäst strax innan jag ska ta nästa tablett på kvällen. Detta får mig att tro att en lägre dos skulle kunna vara bättre.

Jag beslutar att göra experimentet att endast ta halva tablett nr 24.

http://www.fass.se/ framgår även att underhållsdos kan vara lägre. Om inte funderar jag ändå på att fasa ur denna medicin. Jag står inte ut med tröttheten längre.

Jag anser för övrigt att den enda expert som finns vad gäller min kropp, mitt sinne, mitt liv – det är jag.

Det intelligentaste jag kommer på just nu är att minska dosen.

6 kommentarer:

Åsa Mitt i Världen sa...

Du, mediciners effekt är så ruskigt individuellt. Jag har nästan hamnat i komaläge av en medicin jag testade som förebyggande mot migrän - trots att den förskrivande läkaren aldrig sett någon få någon som helst bieverkning av medicinen och SÄRSKILT inte i så löjligt låg dos som jag fick…

Å andra sidan hade just den läkaren en fru som inte kunde ta en Alvedon utan att somna. Alvedon? Det är ju som att dricka vatten!!! (För mig alltså)

Anders sa...

Åsa: Jag har förtstått att dessa mediciner tar skruv väldigt individuellt...
Och att Alvedon inte biter på din migrän förstår jag, men som sagt, någon enstaka annan, somnar till och med på det!

Anonym sa...

Har själv sett mig som en trasa och var tvungen att vila efter varje gång jag annsträngde mig, men det var efter mer än 1 år av antideprisivtablettsintag.
Och efter 1.5 år fick jag nog och min dåvarande läkare ansåg mig vara klok i min inställning att avsluta medicineringen. Sagt och gjort jag avbröt med att inta halv dos i 3 dagar sedan ingenting!
Så här efteråt inser jag att jag hamnat i en sorts tillåten misbrukscykel som sanktionerades av min "sjuka" psykdoktor. (Ej samma som ansåg att jag kunde sluta medicineringen.)Därför tycker jag såhär;-nu har du provat och nu vet du mer om medicinen och dess verkningar, och som skrivet alla är vi individuella. Trappa ned och kontrollera verkningen för du kan ju inte leva som en zoombie.
Skriv, ta hand om barnen, lev!!
Hälsar UiU.

Anders sa...

UiU: Tack du! jag ska leva!
Har nu trappat ned i två dagar, känns mycket bättre, nästan som vanligt innan depression.

Såvitt medicinien inte busar till det för mig igen, ska jag testa att ligga på dessa 15 mg istället för ordinerade 30 mg i några dagar.

Sen får vi se!
Men troligt är att det kan vara bra för mig att medicinera någon tid, eftersom jag varit nere i depp så länge...

Farligt att hamna i sådant där sällskap som din första "dokdoktor"
Men samtidigt, svårt att vara läkare också, att göra avvägningar...

Anonym sa...

ujuj.. låter som jag det där... sova men ändå vara trött.. man vaknar till liv då man ska sova igen.. mmm kram nenne

Anders sa...

Nenne: Nej, inget vidare - och att det kan bli så när man höjer serotonin och noradrenalinhalten i synapserna!?

Å andra sidan: Har man för lite dopamin får man Parkinsons sjukdom och har man för mycket blir man väldigt kreativ...