söndag, januari 04, 2009

Varför dog Lama?

Från Familjen 2008


Ibland kommer världen så brutalt emot mig att jag inte hinner fälla ned mitt mentala visir.

Jag satt vid min dator och pillade med familjealbumet ovan. Jag lägger ut bilder på nätet eftersom jag vet att släkt och vänner som är spridda över världen tycker det är kul att se dem. De vill se att barnen är friska och växer.

Ett musklick för att läsa nyheter och jag hamnade i en annan värld. Ett inferno. Första bilden var på något sätt förföriskt vacker, en svart rökstrimma som bildade en effektfull diagonal över bilden.
Jag bläddrade vidare.
Stridsvagnar.
Blod.
Folk som ber.
En apachehelikopter som avfyrar en raket.
Rök.
Sönderbombade hus...

...Jag kan inte låta bli att tänka att detta händer medan jag leker och har roligt med mina barn. Medan jag har det så inrättat som livet borde vara för alla.
Fritt.
Utan hot.
Utan fruktan.

...Plötsligt kommer en stillsam bild. Bild nr 35. Den knäcker mig. Den slår sönder mig. Ett barn, Lama, syns inlindat i en fana. Barnet är fyra år. I torsdags åkte Lama åsnekärra med sin syster då en israelisk raket slog ned i närheten.
På bilden gravsätter två män Lama och jag tittar in i Lamas ansikte, som ser så fridfullt ut, precis som när mina barn sover. Skillnaden är att Lama aldrig kommer att vakna mer.

Varför dog Lama?
Kan någon svara mig?

Bildserie från Gaza och Israel

17 kommentarer:

Åsa Kullgren sa...

Hänsynlöst av israeliska staten att kallt offra civila för den egna säkerheten. Det som händer i Gaza är skamligt. Tack för din länk. Vi får inte blunda för vad som händer i Mellanösten, hur fruktansvärt det än är./Åsa Kullgren

Farmorgun sa...

Som du tänker jag hur det skulle vara om mina barnbarn vistades på en plats där vuxna inte kunde skydda dem. Som du tycker jag att det är förfärligt att världen saknar ledare med kraft att stoppa detta. Ingen kan ha rätt att utsätta barn för detta!!! Tyvärr lever vi i en tid då man genom att välja sida anser sig kunna försvara det som sker på ömse sidor och under tiden tvingas barn möta död och fasa.

Hanna sa...

Det vore så lätt att bara stänga ögonen, sluta läsa tidningen, stänga av tv nyheterna, strunta i att surfa runt på sidor med nyheter.
Det vore så lätt att dra täcket över huvudet och tänka, det är inte mitt krig, det är inte mina barn, det är inte jag som blir ensam kvar efter att min man dött i krig.
Det är inte mina söner som kastar sten på soldaterna...

Och det är det ju inte heller. Jag sitter i en varm lägenhet, mina barn är hos mig och har det varmt och tryggt..

Men om jag hade fötts i en annan del av världen så kunde det varit jag...

det kunde varit mitt barn...

Och i vårt land finns det människor som säger att de som lyckas fly hit ska hem igen...

Anders sa...

Åsa: Rent militärt har jag varit djupt imponerad av Tsahal, den Israeliska krigsmakten: Suezkrisen 1956, Sexdagarskriget 1967, oktoberkriget 1973...

Tsahal har vid de uppräknade tillfällen uppträtt modigt, ofta mot en förkrossande övermakt, men även juste. (Sen har det funnits andra grupper som inte gjort det)

Det här är inte bra. Det som sker nu handlar inte om säkerhet.
Det handlar om att det är val snart och Israels sittande regering trodde att de hade opinionen emot sig för att de var för milda. Alltså trappade man upp med ordentligt våld.

Nå, militanta delar av Hamas skjuter ju också raketer in i Israel. Vad ska Israel svara med?

* * *
Kanske är jag naiv, men se gärna min postning innan:
http://djingis.blogspot.com/2009/01/att-vilja-riva-alla-murar-eller-d.html

Susanne sa...

huvva....

*klappar på magen och torkar tårarna*

Anders sa...

Farmorgun: Båda sidornas agerande är oförsvarbart.
Men i denna stund anser jag nog att Israel får bära ett större hundhuvud.
Israel är en fungerande demokrati.

Israel har även en ytterst modern, vältränad och effektiv krigsmakt.

Frågan är bara hur man använder en sådan kolossal eldkraft och styrka mot enstaka fiender som skjuter hemgjorda raketer mitt inifrån egen bebyggelse och befolkning.

Jag hänvisar återigen till min förra postning.
Skulle det vara en mer hoppfull väg att lägga motsvarande summor pengar på vattenförsörjing och skolgång istället för på sofistikerade vapensystem?

Samtidigt. Israel är omringat av länder som inte ens erkänt landet som stat...

Anders sa...

Hanna: Och ja. I vårt land finns det människor som vill skicka hem folk igen.

Min mormor flydde med min då 4-åriga mamma från Estland under andra världskriget.
Min mors berättelse om bomber, hur flygplan låter när de kommer för att släppa bomber. Och det enda de hade att ha som skydd var att krypa under köksbordet...

Och så finns det folk som vill stoppa dem. Stoppa dem som behöver hjälp.

Anders sa...

Susanne: *kram*

Peter Madison sa...

Därför att ingen av sidorna tar ansvar för sitt eget tänkande, om de gjorde det skulle Lama lekt med sin syster idag.

Vem tar ansvar för sitt eget tänkande idag?
Kommer Obama göra det? Påven? Morgan & Sachs?
Ehud Barak? FN?

Världen är en besynnerlig plats att vara på. Samtidigt som så mycket fint och gott görs så raseras det i ett enda ögonblick av illasinnade som styrs av något helt annat...

Anders sa...

Peter: Svår fråga, detta med tänkandet.
När man har makt, vilket Israels nuvarande regering har... Då tänker man givetvis rätt mycket.

Man har jävligt många parametrar att ta ställning till innan man agerar.

1) Inhemsk opinion.
2) Världsopinion.
3) Vid militär insats vad vinner vi a) kortsiktigt, b) långsiktigt.
4) Vid militär insats vad förlorar vi?
5) Vid lyckat militär insats vad vinner fienden i form av nya martyrer?

* * *
Varje gång Israel agerar tar de fram sin bedömningsmall. De är trots allt veteraner i krig. Och i att få ta stryk av en världsopinion som gör att vapenleveranser från USA plötsligt stryps.

* * *
Trots övandet i att kolla igenom sin väl nötta bedömningsmall gör man detta klavertramp.

* * *
Felet är kanske att vi människor tror vi kan klara oss med intelligenta bedömningsmallar?

Felet är kanske att vi bortser från våra egna hjärtan.

Lama dog för att den israeliska regeringen vill sitta kvar. För att de vill ha makt.

Makt till vad?
Förstöra liv?

Peter Madison sa...

Vad jag menar med ansvar för det egna tänkandet är att det innefattar även hur andra påverkas i själva tänket. Tar man fram "bedömningsmallar" så tänker man inte anser jag, utan handlar på instinkter som bara kan sluta på ett enda sätt, katastrof. För dom själva och "bedömningsmallen" mot de som blir drabbade.

Världen är sjuk. Genuint sjuk.

Lars-Erick Forsgren sa...

Det är så ruskigt att för ögonblicket saknar jag ord.

Ja, Israel är en demokrati. Den enda inom området. Men liksom andra demokratier krackelerar även den alltmer.

Jag gråter.

Anders sa...

Peter: Det tokiga är att bedömningsmallen trots allt innefattar hur andra påverkas.

Bland annat förstår och vet Israels ledning vid det här laget att det är totalt kontraproduktivt att skapa fler martyrer.
För varje martyr som skapas hos motståndaren får motståndaren 10 nya villiga självmordsbombare.

* * *
Vi behöver inte tro på Jesus. Vi kan se honom som en rent litterär gestalt.En gestalt som presenterar en ny filosofisk idé.

Jesus vände på Mose lag.
Mose lag sa: "Öga för öga, tand för tand, fot för fot, blånad för blånad, slav för slav..."

Jesus gick lika långt, men åt andra hållet. Han sa: "Om någon slår dig på ena kinden, vänd den andra till. Om någon ber om din skjorta, ge ock din mantel. Om någon ber dig att gå en mil i hans sold. Gå två mil."

Översatt till modernt språk skulle det innebära. Lägg inte en enda krona till på vapen. Ge istället Gazaborna det vatten vi snor av dem. Ge dem skolor. Ge dem jobb.

* * *
Så, ja. Bedömningsmallen har fel. Den räknar med att våldet kan trappas upp. Men just nu tycker Israels ledning att det är OK. Man betalar det priset för att få sitta kvar vid makten.

Något mer cyniskt kan jag inte tänka mig.

Det finns en liten glädje mitt i allt. jag har hört att det för första gången har uppstått demonstrationer mot kriget inne i Israel.
Det brukar aldrig ske under krig.

Det är den enda strimma av hopp jag kan se.

Måtte fler av Israels folk vakna. Måtte fler demonstrera.

Anders sa...

Lars-Erick:
Jag gråter också. Mina barn undrade varför jag satt vid datorn och grät.
Bilderna träffade mig så hårt att jag bara grät. Våldsamt.

Och nu kommer tårarna igen.

Peter Madison sa...

Well, det är ju det jag menar att de inte tar ansvar för sitt eget tänkande om de vet om att "bedömningsmallarna" enbart är cyniska...

Detta kommer aldrig sluta bra. Nånstans.

Farmorgun sa...

Då jag länkat till dig från bloggen i NT ger jag dig här en länk
http://www.norrteljetidning.se/lasare/bloggar/3/comment/id/5146
Skönt att inte vara ensam om att känna med dessa barn och ha vänner som har kloka argument som gör att jag förstår varför jag blivit så förbannad på den polarisering som sker vilket skymmer sikten för en sannare bild av det som sker. Kulturradions program "Att bomba Irak - vilken hit" som gick i repris idag gav mig flera pusselbitar.

Anders sa...

Farmorgun: Det är härligt att se dig arbeta på. Tack för länken till NT.

Nu ska jag försöka skriva ett inlägg om mitt möte idag. Jag åkte hem till mina närmaste riksdagsman och pratade FRA och IPRED...