Det bor fler demoner i de små pillren än jag trodde var möjligt. Orkar inte uppdatera biverkningar längre. Jag koncentrerar mig på barnen. De ska inte behöva ha en kass farsa.
24 kommentarer:
Anonym
sa...
Du är inte kass, du är sjuk. Det är en annan sak det. Hur gick det med läkarkontakten, fick du inte byta medicin? Jag fick Mirtazapin mot ångesten, inte mot depressionen men kanske den duger till det också. Visst är det otäckt hur många demoner det finns i pillren och hur de ställer till det med en... reaktioner man inte trodde fanns. Riktigt otäckt är det. Jag hoppas du snart får känna av de positiva verkningarna, att du orkar hålla ut tills det vänder.
Aj aj .. har varit upptagen och inte tittat in här på ett tag. Säger bara kram och jag hoppas det vänder. Har du någon som tar hand om barnen? du behöver lugn och ro, detta är inget som går över i en handvändning. Vila och bara vara .. det måste få ha sin egen tid och takt ingen press och inga krav. Tänker på er.. kram nenne
jag tog remeron/mirtazapin ett tag for ett par ar sen (ar alltsa i ecuador nu och har inte aa, ae och oe, bara ifall du undrar) men bytte tillbaka till efexor (venlafaxin) nastan direkt p.g.a. att jag blev som en totalklubbad oxe (i vanliga fall ar jag bara oxe (astrologi alltsa) men da blev jag verkligen klubbad, som sagt). na, av alla lyckopiller jag provat (ett antal...) var nog remeron varst. dock slapp man sexuella biverkningar om jag inte minns fel? men hur mycket sex vill/kan man ha nar man ligger "nedklubbad"?
BYT!!!
rekommenderar efexor/venlafaxin! (fast jag vet ju att alla reagerar olika pa olika substanser forstas)
Nenne: Jag tar det så lungt det går med tre barn;) Nej, vi har ingen annan som kan ta hand om dem, men 3 dgra i veckan är de två stora på dagis, då softar jag med den lille!
xxsara: Kul att höra ifrån dig! För någon månad sedan skrev jag till dig på de två tre olika mejladr jag hade. Vet inte om någon av dem funkar längre. Ha det så gott - och nu börjar jag må bättre på Mirtazapinen.
Verkar rätt tungt att byta, så om trenden håller i sig fortsätter jag med den jag har.
hmm... vad ska jag svara... det har berott pa till vilket liksom. seroxat fick jag en massa jattekonstiga biverkningar av - gaspade stooort och var sen tvungen att bita ihop kakarna HART medan jag fick svindel. forsok sla den biverkningen om du kan! :)
just att BYTA vet jag inte... men det tar ju en himla tid att forst satta ut den forsta medicinen, vara vit ett tag, och sen komma igang med nasta. star du ut med remeron sa ar det forstas bra om du kan fortsatta.
jo, jag fick ett mejl forresten! adressen som galler ar sarafloden@gmail.com.
xxsara: OK, jag fortsätter med Mirtazapin. Är fortfarande gräsligt trött, men det blir mindre och mindre av tröttheten. Sen hoppas jag att den "kickar in" lika bra som den gjorde en liten stund efter exakt 19 timmar. Så bra har jag aldrig mått i hela mitt liv!!!
Utsättningsbesvären kan vara lika illa som när man först började med medicinen och man ska minska långsamt säger min läkare. Så har man samma visa igen när man börjar med den nya... så att fortsätta med samma om den nu visar sig fungera tror jag är bra. Jag har ätit samma dos av Citalopram i en månad nu och börjar må sämre igen... fasar för ännu en doshöjning som får mig att tappa fotfästet och viljan att leva. Det vore dessutom enklare om man fick träffa samma läkare varje gång men det verkar omöjligt i Östersund.
Jag hoppas du får fortsätta må bra, att det fortsätter åt rätt håll... Det är en fin familj du har :)
anonym: Vet inte om jag kan säga att jag mår värst bra?!
Jag tar min tablett 2000 på kvällen, jag vaknar bakis och tröttare än trött. Så fortstätter det fram till kl 1200-1300 på dagen, då brukar jag somna. Det går helt enkelt inte att hålla sig vaken längre. Jag laddar videon med film till de äldsta barnen, tar en nappflaska till yngstingen och lägger mig bredvid honom. När han knoppar in gör jag det också ca 15 minuter. Sen börjar det vända och jag blir pigg efter kl 1500.
Jag mår alltså ganska bra mellan 1500-2000 varje dag. Jag har fem timmar liv per dygn...
Min läkare - samma eftersom jag tillhör en liten vårdcentral; LIT, rådde mig att fortsätta före förra helgen.
Nu har jag haft lust att avbryta på egen hand, men bör kanske inte göra det, med tanke på vad du säger med att det kan vara lika svårt att sluta en kur...
Det kan ju går bra men de råd jag fått är att man ska ta det långsamt och absolut inte sluta tvärt för då kan man må väldigt mycket sämre. Jag hör också till Lit men fick träffa en arrogant och otrevlig läkare där, fick ingen hjälp alls. Hon krävde, för att sjukskriva mig i två veckor, att jag lovade henne att jag inte skulle gå hem och ta mitt liv och vägrade skriva ut någon medicin alls. Jag skulle höra av mig efter två veckor... behöver jag tala om att jag inte hört av mig dit. Jag fick lov att kontakta psykakuten när jag kände att jag knappt kunde hålla det löftet till henne... och fick hjälp där. Nu är jag tillbaka till Lit igen och måste ta kontakt med läkare där... det känns inte så bra.
Jag tycker att du ska prata med din läkare igen, det är ju meningen att medicinen ska hjälpa. Visst tar det tid innan man märker något positivt men inte ska man ha det så svårt som du verkar ha det, inte så länge. Två - tre veckor säger de att det brukar ta, de på psyket alltså... på vårdcentralen... vet jag inte om de har någon aning om någonting när det gäller "sånt här".
Prata med din läkare om du har förtroende för den... annars tycker jag du ska kontakta någon läkare i stan. På psykmottagningen har de ett särskilt "team" som är duktiga på nedstämdhet som de kallar det. Det finns ju mediciner som är bra men kanske vårdcentralerna inte är så bra på just dessa problem... halsfluss och sånt är de nog bättre på... tror jag som har väldigt dålig erfarenhet av i alla fall Lit och en av läkarna där.
Hej, Googlade på Mirtazapin och landade på din sida. Ser att detta är tre år gamla inlägg men jag är väldigt nyfiken på hur det gick för dig med den här medicinen. Har nämligen precis börjat äta den själv och har erfarit precis samma biverkningar och effekter som du...
@ Mariann: hej! Det visade sig att Mirtazapin var helt fel. Nu, tre år senare, har jag träffat riktiga experter på affektiva avdelningen, Östersunds sjukhus. Vi har gjort sk screentester, vi har pratat länge och vägt många möjligheter. Kring årsskiftet satte vi in Ergenyl, egentligen en medicin för att lindra epilepsi, men den har även visat sig ha verkan i det fall man lider av Bipolär sjukdom.
Ergenylen hade god korttidsvekan ensam på mig, men efter ett tag sjönk jag ned i depression igen, även om jag blev av med humörsvängningarna eftersom ergenyl stabiliserar. Är man bipolär är det alldeles fel och galet att ta antidepressiv ensamt, såsom Mirtazapin, andra SSRI-preparat osv. Man tar först något stabiliserande, Litium/ergenyl osv. sen kompletterar man med någon form av antidepressiv. I mitt fall Voxra.
Jag är nu stabil och bättre än jag varit på flera år, men jag är ännu inte framme. Det handlar om dosering, det handlar även om att bryta dåliga mönster i mitt tänkande. Så fort jag blir nedstämd börjar jag grubbla och älta. Fastnar i det. Detta går att komma bort ifrån.
jag vill tipsa om Proffesorn och Författaren Sonja Lyubomirsky, som skrivit boken "Lyckans verktyg". Googla henne så hittar du massor.
Dessa och många fler, Robert Emmons, osv som har öppnat en ny forskningsgren inom psykologin, lyckans psykologi har hjälpt mig att komma tillbaka i väsentlig grad.
All psykoanalys jag gått har varit skit och fel, de nya rönen inom forskningen säger dessutom att psykoanalys saknar all evidens. Så har jag själv alltid upplevt det.
____ För att återkomma till Mirtazapin. Generellt ger man den gärna till spröda äldre damer som är oroliga och deprimerade. Där brukar träffbilden vara rätt stor. Givetvis träffar den rätt även i andra grupper.
För mig var Mirtazapin galet fel, så hade ju den allmänpraktiserande doktorn som skrev ut det åt mig heller ingen expertis....
Tilläggas bör att Voxran också gav mig en rätt stormig resa i säg 6 veckor innan den landade och började hjälpa mig. Dock var det på ett helt annat sätt. Jag blev hjälpt upp ur depressionen tämligen omedelbart, men den gav mig svår ångest innan det hela stabiliserade sig - en riktig nagelbitare. Jag stöttade under värsta ångestperioden med Atarax, som egentligen är en antihistamin, alltså en allergimedicin, men den dämpar så att säga som biverkning även ångest.
Hej igen och tack för ett tämligen utförligt svar.
Tänk så olika det kan vara. Jag har testat Ergenyl innan Lithium, och den gjorde ingenting för mig (hade en relativt lång testperiod) - endast extremt avtrubbad och frigid. Blir inte du det? Voxra testade jag precis innan Mirtazapinet här och den gav mig inget annat än väldigt väldigt svår ångest. Den bröt ned mig så hårt att jag var på väg att åka in akut till psyket - jag ville inte leva. Jag höll ut så en vecka men sen fixade jag det inte. Åt den i drygt 2,5 vecka. Hur länge åt du den innan den gav effekt?
Jag tror att läkarna har ingen chans att veta hur det kommer till att verka innan de provat, hur stora experter de än är. Jag har en bekant som är bipolär, hon är av samma kön och ungefär samma ålder. Hon gav mig två tips på mediciner som hade funkat fantastiskt bra på henne; Ergenyl och Klomipramin. Båda dessa gav mig noll effekt och extrema biverkningar. Det som slår mig som ytterst anmärkningsvärt är dock att en medicin kan verka avtrubbande på en människa men inte på en annan. Min egna teori är att man känner av de avtrubbande biverkningarna mer om medicinen inte verkar ordentligt på en. En annan faktor är såklart att man kanske inte tänker på de negativa biverkningarna lika mycket om de kommer ihop med en positiv effekt. Jag tror dock att den största orsaken är fysiologiskt betingad.
Hur länge åt du Mirtazapin och gav den dig någon effekt alls? Vilka biverkningar fick du och höll de i sig hela behandlingsperioden?
Tack för boktipsen förresten, skall kolla upp dem. De jag har läst tidigare har varit väldigt banala och något av ett hån mot någon som lider av en psykisk sjukdom (det visste jag inte då iofs men upplevde det så likförbannat). Tror dock absolut att det spelar roll vad man själv gör i skedet när du försöker ta dig ur en depression - dock inte hur du hamnar i dem till lika hög grad. Jag har fallit pladask i väldigt allvarlig depression över en natt alla gånger. Dessa har oftsat kommit i stunden då jag slappnat av efter en hektisk period. Har aldrig förstått varför jag alltid stressat så (eller snarare sen min första depression). Har gått på kognitiv terapi för att lära mig att inte stressa men det har känts helt lönlöst. Jag har upplevt det som att det varit utom min kontroll vilket ingen velat tro på eller förstått. Nu äntligen vet jag att jag hade rätt. Även fast det är väldigt tråkigt att få en psyksjuk stämpel på sig... Vanlig psykoterapi tycker jag ändå hjälpte mig initialt, när jag var yngre, efter min första depression eftersom denna ändå hade föranletts av väldigt mycket obearbetade svåra händelser. Men efter det har de ju bara förtsatt komma som brev på posten och då har det inte hjälpt så mycket. Finns det någon som är medveten om sina spöken så är det ju jag - har inte gjort annat än bearbetat och bearbetat mitt vuxna liv igenom. Nu vill man ju bara leva - inte tänka - bara leva. :)
Hej! Ergenyl hade redan efter 2 dygn positiv effekt på mig. Den trog upp mig ur en djup depression jag varit i under mer än ett år. (Denna effekt blev min läkare förvånad över, eftersom ergenyl ska verka stabiliserande, inte humörshöjande). Ergenylen gjorde mig i början lite skakig, darrhänt, torr i mun som fan, men allt detta har gått bort. Efter en månad blev jag tvungen att höja dosen till det dubbla för att bibehålla någon effekt.
Ytterligare en månad senare var jag nere i depression igen. Faktiskt i panikartat tillstånd. Man lade till voxra. Jag tror man gärna börjar med voxra eftersom den oftast har mindre biverkningar än många andra mediciner.
Voxran hade långsamt en positiv effekt på mig. Men jag kom aldrig upp riktigt. Efter 3 månader dubblade vi dosen Voxra (eg Welbutrin som är en generiskt likadan medicin, men lite billigare). Depressionen lättate lite, men jag fick svår ångest, även panikångestattacker. Denna svåra ångest varade i ca 6 veckor. Jag stöttade med Atarax.
Det var med nöd och näppe jag orkade stå ut dessa 6 veckor, men jag gjorde det troligen tack vara att jag även kände en lyftande positiv effekt bort ur depressionen. Kanske har jag lärt mig att hantera oro/ångest genom att hoppa mycket fallskärm?
Som du skriver vet inte läkarna vilken medicin som kommer att fungera. Som min läkare säger: "Tyvärr är våra medicinerna väldigt trubbiga, de slår brett och effekten kan därför bli både bra, oväntad, men även direkt fel".
Jag minns inte riktigt hur länge jag åt mirtazapin, och jag hinner inte nu kolla här i bloggen, men jag förde ju dagbok så man ska kunna läsa från första inlägget till sista hur lång tid jag höll på. Minns jag rätt höll jag på i 2-3månader. Den lättade min depression, men jag blev helt orkeslös och sov 16 timmar om dygnet. Jag kände mig som en valnöt, liksom innesluten i ett hårt ogenomträngligt skal. Jag kände mig full och hade svårt att köra bil. Allt detta höll i sig hela perioden jag försökte vänja kroppen med Mirtazapin. Förutom egen djup klinisk depression är biverkningarna av Mirtazapin bland det värsta jag varit med om.
Vad gäller boktipsen vill jag säga: Man kan uppleva även detta som klämkäckt och idiotiskt. Men grejen är att jag tar dem på allvar eftersom man äntligen har gjort kliniska laborationer. Man har verkligen testat hur olika strategier funkar, om de gör människor lyckligare eller olyckligare. Detta har man aldrig tidigare gjort i världshistorien. Man beskriver strategier för att hålla sig lycklig. Alltså att skapa mer lycka åt sig i livet. Eller kalla det kanske hellre välmående.
Det du beskriver att du faller ihop efter en hektisk period passar även in på mig. Kanske är det att vara bipolär. För att slippa rasa ned i depression måste jag lära mig - och påminna mig varje glad och lycklig dag - att inte dra på för mycket. Jag måste hitta ett mer lagom tempo. annars rasar jag igenom, ned i depression.
väl nere i depression blir mina tankar dumma, idiotiska och mal och mal i samma spår; att liver är värdelöst och att det är lika bra att skjuta sig.
Väl nere i en djup depression är jag hjälplös. då kan jag inte ta till de här strategierna som jag nu läser om i böckerna jag tipsat om.
Just nu stöttas jag av medicin upp ur den depression som annars verkar vara grundtillståndet i mitt liv. väl uppe kan jag med de nya strategierna jag håller på att lära mig, sakta men säkert fixa mitt liv så att det blir roligare, trivsammare, mer skratt.
Det handlar om att jag absolut inte får hamna i grubbel, då dyker jag direkt. Även med medicin.
Har redan provat mirtazapin,tolvon och ett annat hemskt preparat som gjorde att det kändes som magen var i brand samt elstötar i huvudet! BRR! La av med alltihopa,tar Atarax emellanåt! Inget att rekommendera för en? Det bestämmer man själv ingen annan!
Jag borde inte säga något vid det här laget! Efexor,Mirtazapin,Tolvon! Det är väl bäst man inte säger något om det! Jag är paj i ryggen pga felträning! Arbetslös,och allmänt nere! Jag gillar inte Fas 3 och kommer aldrig att göra det heller!
Det är över 3 år sedan jag testade mirtazapin, som visade sig vara fel för mig.
Sedan dess har det ställts bättre diagnsos och jag och mina läkare har fått en bättre träffbild vad gäller medicin. Just nu tar jag Sertralin i låg dos, vilket stabiliserar mig. jag har har levt med en kronisk trötthet och depression. Detta ordnas för tillfället upp bra med sertralin. men dosen ska för min del vara låg, annars får jag biverkningar som huvudvärk och att min sexuella lust och förmåga trubbas av.
Hej.. jag har ätit Mirtazapine i 5 månader nu.. Hur stor dos tar du? från början då jag tog 15 mg var jag sååååtrött kunde sova 16 timmar. Nu tar jag 45 mg och det är bättre med tröttheten. Tydligen ska man bli mindre sötsugen och mindre trött av en högre dos. tyvärr har jag fått svårare och svårare att få orgasm. Och nu är det i princip omöjligt. Inget fel på lusten med på orgasamförmågan.. Tyvärr
Hej. Detta inlägg skrevs på bloggen 2007. nu är det 2012, så det är väldigt länge sedan jag åt mirtazapin, en medicin som visade sig vara helt felaktig för mitt vidkommande. För drygt två år sedan kom jag i kontakt med affektiva avdelningen, medicinska psykologer istället för terapeuter och allmänläkare. Vi har under två års tid utrett mig, samt även testat olika mediciner som jag svarat olika på. Jag äter nu medicin mot bipoläritet, (googla) samma medicin som en del epileptiker äter, fast vi bipolära tar den i lägre dos. Till detta tar jag en låg dos sertralin, förut hette den zoloft. sertralin har samma trista biverkning som mirtazapin har för dig, man får svårt att få orgasm. man kan även tappa lust. Dock tar jag den nu i så låg dos att jag har sexlust kvar, den är något dämpad men det är jag bara glad över för min sexdrift har alltid varit nästan jobbigt hög. jag har lite svårare att få orgasm än vanligt men inget som är störande.
Så, jag har inga råd att ge kring mirtazapin, när jag första gången testade psykofarmaka överhuvudtaget skrev jag dessa inlägg för att bara dokumentera hur det var för just mej. Syftet var mest att avdramatisera detta med att ta sådan medicin.
Du skriver inget mer om mirtazapinet i övrigt hjälper dig, jag hoppas så är fallet. Det enda råd jag kan ge är annars att försöka få kontakt med duktiga läkare, vilket brukar ta tid. Det andra, som jag har gjort, är att jag surfat som en galning på allt som rör psykologi depression, borderline, bipolär.
Jag söker även i FASS, för att studera olika mediciners förväntade effekter, samt Wikipedia, särskilt den engelska, kan ge goda trådar och uppslag bara man söker på exv signalsubstanser som serotonin, noradrenalin, dopamin, även stresshormonet kortisol och vad det kan ställa till. Vart efter hittar man fler och fler vettiga länkar och man bygger upp en kunskapsbas som hjälper en vidare att skapa en mer pricksäker diagnos på sig själv. Därmed kan man också börja snäva in vilka mediciner som troligen kan ha bäst verkan.
Hej... såg nu att de var 2007 du skrev om mirtazapine. Äter Lamictal & Mirtazapine mot bipolär sjukdom. Ska begära att få Mirtazpinen mot någon annan. Har börjat må sämre och går runt med självmords tankar hela dagarna.. Vill bara bli av med denna sjukdom och bli som jag var förrut.. Är så stress känslig och känslig att ag gråter för minsta lilla kritik. Vill att allt ska bli som förrut och att jag kan börja jobba igen..Det står ingen i bipacksedeln om orgasmoförmåga. Men då man googlar verkar många ha det problemet. Sexet för mig har varit en tröst då jag haft ångest och liknande. Har känts som att de vart min enda glädje då jag haft mkt ångest. Nu har jag inte det kvar heller! Känns väldigt hopplöst. Mvh E
Anonym, låter som du är nere i depression trots lamiktal + mirtazapin. Det enda råd jag kan ge är att ta kontakt med rätt sorts vård. Jag vet ju inte vad du har för kontakter, här i Östersund kallas avdelningen för "Affektiva enheten" inom psykiatrin. Där tar man bla hand om bipolära, där finns läkare som kan det här någorlunda.
Någon av dina mediciner verkar inte hjälpa längre, eller ha fel dos.
jag vet hur det är att gråta för minsta lilla (när jag är nere kan jag sitta på ett tåg och tåget åker förbi ett i mina ögon fult hust (Tomteboda postterminal) så faller jag i konvulsatorisk gråt som jag inte kan hejda. Stresskänslig har jag också blivit på fel medicin, tyckte inte att jag var det innan sjukdomen bröt ut ordentligt, men nu är jag hyfsat stresstålig när jag fått bättre doserad medicin. Även jag står på Lamiktal, plus svag dos Sertralin.
Precis som för dig har sex varit en tröst i mitt liv, länge levde jag i en eskalerande seriemonogami, gränsande till sexmissbruk.
Nå. Tag hjälp det fortaste du kan. Det är ingen bra idé att vara nere, det är slöseri med ditt liv. Det finns goda chanser att det går att förbättra läget.
När jag fått hjälp att komma upp till ytan, men den hjälpen måste komma först, så hjälper det mig sedan att hålla ordning på sömn, att träna regelbundet, ha projekt jag vill genomföra som är lagom koncentrationskrävande.
Jag hoppas att jag inte låter flåshurtig, för det hatar jag när folk gör mot mig.
24 kommentarer:
Du är inte kass, du är sjuk. Det är en annan sak det. Hur gick det med läkarkontakten, fick du inte byta medicin? Jag fick Mirtazapin mot ångesten, inte mot depressionen men kanske den duger till det också. Visst är det otäckt hur många demoner det finns i pillren och hur de ställer till det med en... reaktioner man inte trodde fanns. Riktigt otäckt är det. Jag hoppas du snart får känna av de positiva verkningarna, att du orkar hålla ut tills det vänder.
Aj aj .. har varit upptagen och inte tittat in här på ett tag. Säger bara kram och jag hoppas det vänder. Har du någon som tar hand om barnen? du behöver lugn och ro, detta är inget som går över i en handvändning. Vila och bara vara .. det måste få ha sin egen tid och takt ingen press och inga krav. Tänker på er.. kram nenne
jag tog remeron/mirtazapin ett tag for ett par ar sen (ar alltsa i ecuador nu och har inte aa, ae och oe, bara ifall du undrar) men bytte tillbaka till efexor (venlafaxin) nastan direkt p.g.a. att jag blev som en totalklubbad oxe (i vanliga fall ar jag bara oxe (astrologi alltsa) men da blev jag verkligen klubbad, som sagt).
na, av alla lyckopiller jag provat (ett antal...) var nog remeron varst. dock slapp man sexuella biverkningar om jag inte minns fel? men hur mycket sex vill/kan man ha nar man ligger "nedklubbad"?
BYT!!!
rekommenderar efexor/venlafaxin!
(fast jag vet ju att alla reagerar olika pa olika substanser forstas)
/sara/xxara
anonym: Ska försöka lägga upp ett nytt inlägg snart.
Läkarkontakt tagen, mår bättre nu.
Nenne: Jag tar det så lungt det går med tre barn;)
Nej, vi har ingen annan som kan ta hand om dem, men 3 dgra i veckan är de två stora på dagis, då softar jag med den lille!
xxsara: Kul att höra ifrån dig!
För någon månad sedan skrev jag till dig på de två tre olika mejladr jag hade. Vet inte om någon av dem funkar längre.
Ha det så gott - och nu börjar jag må bättre på Mirtazapinen.
Verkar rätt tungt att byta, så om trenden håller i sig fortsätter jag med den jag har.
Hur jobbigt är det att byta preparat???
hmm...
vad ska jag svara... det har berott pa till vilket liksom. seroxat fick jag en massa jattekonstiga biverkningar av - gaspade stooort och var sen tvungen att bita ihop kakarna HART medan jag fick svindel.
forsok sla den biverkningen om du kan! :)
just att BYTA vet jag inte... men det tar ju en himla tid att forst satta ut den forsta medicinen, vara vit ett tag, och sen komma igang med nasta.
star du ut med remeron sa ar det forstas bra om du kan fortsatta.
jo, jag fick ett mejl forresten!
adressen som galler ar
sarafloden@gmail.com.
hej!
xxsara: OK, jag fortsätter med Mirtazapin. Är fortfarande gräsligt trött, men det blir mindre och mindre av tröttheten.
Sen hoppas jag att den "kickar in" lika bra som den gjorde en liten stund efter exakt 19 timmar. Så bra har jag aldrig mått i hela mitt liv!!!
Utsättningsbesvären kan vara lika illa som när man först började med medicinen och man ska minska långsamt säger min läkare. Så har man samma visa igen när man börjar med den nya... så att fortsätta med samma om den nu visar sig fungera tror jag är bra. Jag har ätit samma dos av Citalopram i en månad nu och börjar må sämre igen... fasar för ännu en doshöjning som får mig att tappa fotfästet och viljan att leva. Det vore dessutom enklare om man fick träffa samma läkare varje gång men det verkar omöjligt i Östersund.
Jag hoppas du får fortsätta må bra, att det fortsätter åt rätt håll... Det är en fin familj du har :)
anonym:
Vet inte om jag kan säga att jag mår värst bra?!
Jag tar min tablett 2000 på kvällen, jag vaknar bakis och tröttare än trött. Så fortstätter det fram till kl 1200-1300 på dagen, då brukar jag somna.
Det går helt enkelt inte att hålla sig vaken längre.
Jag laddar videon med film till de äldsta barnen, tar en nappflaska till yngstingen och lägger mig bredvid honom. När han knoppar in gör jag det också ca 15 minuter.
Sen börjar det vända och jag blir pigg efter kl 1500.
Jag mår alltså ganska bra mellan 1500-2000 varje dag. Jag har fem timmar liv per dygn...
Min läkare - samma eftersom jag tillhör en liten vårdcentral; LIT, rådde mig att fortsätta före förra helgen.
Nu har jag haft lust att avbryta på egen hand, men bör kanske inte göra det, med tanke på vad du säger med att det kan vara lika svårt att sluta en kur...
Det kan ju går bra men de råd jag fått är att man ska ta det långsamt och absolut inte sluta tvärt för då kan man må väldigt mycket sämre. Jag hör också till Lit men fick träffa en arrogant och otrevlig läkare där, fick ingen hjälp alls. Hon krävde, för att sjukskriva mig i två veckor, att jag lovade henne att jag inte skulle gå hem och ta mitt liv och vägrade skriva ut någon medicin alls. Jag skulle höra av mig efter två veckor... behöver jag tala om att jag inte hört av mig dit. Jag fick lov att kontakta psykakuten när jag kände att jag knappt kunde hålla det löftet till henne... och fick hjälp där. Nu är jag tillbaka till Lit igen och måste ta kontakt med läkare där... det känns inte så bra.
Jag tycker att du ska prata med din läkare igen, det är ju meningen att medicinen ska hjälpa. Visst tar det tid innan man märker något positivt men inte ska man ha det så svårt som du verkar ha det, inte så länge. Två - tre veckor säger de att det brukar ta, de på psyket alltså... på vårdcentralen... vet jag inte om de har någon aning om någonting när det gäller "sånt här".
Prata med din läkare om du har förtroende för den... annars tycker jag du ska kontakta någon läkare i stan. På psykmottagningen har de ett särskilt "team" som är duktiga på nedstämdhet som de kallar det. Det finns ju mediciner som är bra men kanske vårdcentralerna inte är så bra på just dessa problem... halsfluss och sånt är de nog bättre på... tror jag som har väldigt dålig erfarenhet av i alla fall Lit och en av läkarna där.
Hej,
Googlade på Mirtazapin och landade på din sida. Ser att detta är tre år gamla inlägg men jag är väldigt nyfiken på hur det gick för dig med den här medicinen. Har nämligen precis börjat äta den själv och har erfarit precis samma biverkningar och effekter som du...
Mvh
Mariann
@ Mariann: hej!
Det visade sig att Mirtazapin var helt fel.
Nu, tre år senare, har jag träffat riktiga experter på affektiva avdelningen, Östersunds sjukhus.
Vi har gjort sk screentester, vi har pratat länge och vägt många möjligheter.
Kring årsskiftet satte vi in Ergenyl, egentligen en medicin för att lindra epilepsi, men den har även visat sig ha verkan i det fall man lider av Bipolär sjukdom.
Ergenylen hade god korttidsvekan ensam på mig, men efter ett tag sjönk jag ned i depression igen, även om jag blev av med humörsvängningarna eftersom ergenyl stabiliserar.
Är man bipolär är det alldeles fel och galet att ta antidepressiv ensamt, såsom Mirtazapin, andra SSRI-preparat osv.
Man tar först något stabiliserande, Litium/ergenyl osv. sen kompletterar man med någon form av antidepressiv. I mitt fall Voxra.
Jag är nu stabil och bättre än jag varit på flera år, men jag är ännu inte framme. Det handlar om dosering, det handlar även om att bryta dåliga mönster i mitt tänkande. Så fort jag blir nedstämd börjar jag grubbla och älta. Fastnar i det. Detta går att komma bort ifrån.
jag vill tipsa om Proffesorn och Författaren Sonja Lyubomirsky, som skrivit boken "Lyckans verktyg". Googla henne så hittar du massor.
bakgrundsinfo om sonja
Googla även prof. Martin Seligman, han finns även på
TED som föredragshållare
Dessa och många fler, Robert Emmons, osv som har öppnat en ny forskningsgren inom psykologin, lyckans psykologi har hjälpt mig att komma tillbaka i väsentlig grad.
All psykoanalys jag gått har varit skit och fel, de nya rönen inom forskningen säger dessutom att psykoanalys saknar all evidens. Så har jag själv alltid upplevt det.
____
För att återkomma till Mirtazapin. Generellt ger man den gärna till spröda äldre damer som är oroliga och deprimerade. Där brukar träffbilden vara rätt stor.
Givetvis träffar den rätt även i andra grupper.
För mig var Mirtazapin galet fel, så hade ju den allmänpraktiserande doktorn som skrev ut det åt mig heller ingen expertis....
Tilläggas bör att Voxran också gav mig en rätt stormig resa i säg 6 veckor innan den landade och började hjälpa mig. Dock var det på ett helt annat sätt.
Jag blev hjälpt upp ur depressionen tämligen omedelbart, men den gav mig svår ångest innan det hela stabiliserade sig - en riktig nagelbitare. Jag stöttade under värsta ångestperioden med Atarax, som egentligen är en antihistamin, alltså en allergimedicin, men den dämpar så att säga som biverkning även ångest.
Hej igen och tack för ett tämligen utförligt svar.
Tänk så olika det kan vara. Jag har testat Ergenyl innan Lithium, och den gjorde ingenting för mig (hade en relativt lång testperiod) - endast extremt avtrubbad och frigid. Blir inte du det? Voxra testade jag precis innan Mirtazapinet här och den gav mig inget annat än väldigt väldigt svår ångest. Den bröt ned mig så hårt att jag var på väg att åka in akut till psyket - jag ville inte leva. Jag höll ut så en vecka men sen fixade jag det inte. Åt den i drygt 2,5 vecka. Hur länge åt du den innan den gav effekt?
Jag tror att läkarna har ingen chans att veta hur det kommer till att verka innan de provat, hur stora experter de än är. Jag har en bekant som är bipolär, hon är av samma kön och ungefär samma ålder. Hon gav mig två tips på mediciner som hade funkat fantastiskt bra på henne; Ergenyl och Klomipramin. Båda dessa gav mig noll effekt och extrema biverkningar. Det som slår mig som ytterst anmärkningsvärt är dock att en medicin kan verka avtrubbande på en människa men inte på en annan. Min egna teori är att man känner av de avtrubbande biverkningarna mer om medicinen inte verkar ordentligt på en. En annan faktor är såklart att man kanske inte tänker på de negativa biverkningarna lika mycket om de kommer ihop med en positiv effekt. Jag tror dock att den största orsaken är fysiologiskt betingad.
Hur länge åt du Mirtazapin och gav den dig någon effekt alls? Vilka biverkningar fick du och höll de i sig hela behandlingsperioden?
Tack för boktipsen förresten, skall kolla upp dem. De jag har läst tidigare har varit väldigt banala och något av ett hån mot någon som lider av en psykisk sjukdom (det visste jag inte då iofs men upplevde det så likförbannat). Tror dock absolut att det spelar roll vad man själv gör i skedet när du försöker ta dig ur en depression - dock inte hur du hamnar i dem till lika hög grad. Jag har fallit pladask i väldigt allvarlig depression över en natt alla gånger. Dessa har oftsat kommit i stunden då jag slappnat av efter en hektisk period. Har aldrig förstått varför jag alltid stressat så (eller snarare sen min första depression). Har gått på kognitiv terapi för att lära mig att inte stressa men det har känts helt lönlöst. Jag har upplevt det som att det varit utom min kontroll vilket ingen velat tro på eller förstått. Nu äntligen vet jag att jag hade rätt. Även fast det är väldigt tråkigt att få en psyksjuk stämpel på sig... Vanlig psykoterapi tycker jag ändå hjälpte mig initialt, när jag var yngre, efter min första depression eftersom denna ändå hade föranletts av väldigt mycket obearbetade svåra händelser. Men efter det har de ju bara förtsatt komma som brev på posten och då har det inte hjälpt så mycket. Finns det någon som är medveten om sina spöken så är det ju jag - har inte gjort annat än bearbetat och bearbetat mitt vuxna liv igenom. Nu vill man ju bara leva - inte tänka - bara leva. :)
Hej!
Ergenyl hade redan efter 2 dygn positiv effekt på mig. Den trog upp mig ur en djup depression jag varit i under mer än ett år. (Denna effekt blev min läkare förvånad över, eftersom ergenyl ska verka stabiliserande, inte humörshöjande).
Ergenylen gjorde mig i början lite skakig, darrhänt, torr i mun som fan, men allt detta har gått bort.
Efter en månad blev jag tvungen att höja dosen till det dubbla för att bibehålla någon effekt.
Ytterligare en månad senare var jag nere i depression igen. Faktiskt i panikartat tillstånd. Man lade till voxra. Jag tror man gärna börjar med voxra eftersom den oftast har mindre biverkningar än många andra mediciner.
Voxran hade långsamt en positiv effekt på mig. Men jag kom aldrig upp riktigt. Efter 3 månader dubblade vi dosen Voxra (eg Welbutrin som är en generiskt likadan medicin, men lite billigare). Depressionen lättate lite, men jag fick svår ångest, även panikångestattacker. Denna svåra ångest varade i ca 6 veckor. Jag stöttade med Atarax.
Det var med nöd och näppe jag orkade stå ut dessa 6 veckor, men jag gjorde det troligen tack vara att jag även kände en lyftande positiv effekt bort ur depressionen. Kanske har jag lärt mig att hantera oro/ångest genom att hoppa mycket fallskärm?
Som du skriver vet inte läkarna vilken medicin som kommer att fungera. Som min läkare säger: "Tyvärr är våra medicinerna väldigt trubbiga, de slår brett och effekten kan därför bli både bra, oväntad, men även direkt fel".
Jag minns inte riktigt hur länge jag åt mirtazapin, och jag hinner inte nu kolla här i bloggen, men jag förde ju dagbok så man ska kunna läsa från första inlägget till sista hur lång tid jag höll på.
Minns jag rätt höll jag på i 2-3månader. Den lättade min depression, men jag blev helt orkeslös och sov 16 timmar om dygnet. Jag kände mig som en valnöt, liksom innesluten i ett hårt ogenomträngligt skal. Jag kände mig full och hade svårt att köra bil. Allt detta höll i sig hela perioden jag försökte vänja kroppen med Mirtazapin.
Förutom egen djup klinisk depression är biverkningarna av Mirtazapin bland det värsta jag varit med om.
Vad gäller boktipsen vill jag säga: Man kan uppleva även detta som klämkäckt och idiotiskt. Men grejen är att jag tar dem på allvar eftersom man äntligen har gjort kliniska laborationer. Man har verkligen testat hur olika strategier funkar, om de gör människor lyckligare eller olyckligare. Detta har man aldrig tidigare gjort i världshistorien.
Man beskriver strategier för att hålla sig lycklig. Alltså att skapa mer lycka åt sig i livet. Eller kalla det kanske hellre välmående.
Det du beskriver att du faller ihop efter en hektisk period passar även in på mig. Kanske är det att vara bipolär.
För att slippa rasa ned i depression måste jag lära mig - och påminna mig varje glad och lycklig dag - att inte dra på för mycket. Jag måste hitta ett mer lagom tempo. annars rasar jag igenom, ned i depression.
väl nere i depression blir mina tankar dumma, idiotiska och mal och mal i samma spår; att liver är värdelöst och att det är lika bra att skjuta sig.
Väl nere i en djup depression är jag hjälplös. då kan jag inte ta till de här strategierna som jag nu läser om i böckerna jag tipsat om.
Just nu stöttas jag av medicin upp ur den depression som annars verkar vara grundtillståndet i mitt liv. väl uppe kan jag med de nya strategierna jag håller på att lära mig, sakta men säkert fixa mitt liv så att det blir roligare, trivsammare, mer skratt.
Det handlar om att jag absolut inte får hamna i grubbel, då dyker jag direkt. Även med medicin.
Har redan provat mirtazapin,tolvon och ett annat hemskt preparat som gjorde att det kändes som magen var i brand samt elstötar i huvudet! BRR! La av med alltihopa,tar Atarax emellanåt! Inget att rekommendera för en? Det bestämmer man själv ingen annan!
Jag borde inte säga något vid det här laget! Efexor,Mirtazapin,Tolvon! Det är väl bäst man inte säger något om det! Jag är paj i ryggen pga felträning! Arbetslös,och allmänt nere! Jag gillar inte Fas 3 och kommer aldrig att göra det heller!
Hej Anonym 27 juli 2011 kl 2:11 och 2:22.
Det är över 3 år sedan jag testade mirtazapin, som visade sig vara fel för mig.
Sedan dess har det ställts bättre diagnsos och jag och mina läkare har fått en bättre träffbild vad gäller medicin.
Just nu tar jag Sertralin i låg dos, vilket stabiliserar mig.
jag har har levt med en kronisk trötthet och depression. Detta ordnas för tillfället upp bra med sertralin. men dosen ska för min del vara låg, annars får jag biverkningar som huvudvärk och att min sexuella lust och förmåga trubbas av.
BYT PREPARAT . DU VERKAR INTE DEPRIMERAD- UTAN MANISK -MAN ÄR INTE SÅ KLAR O PIGG PÅ ATT BLOGGA OM MAN ÄR DEPPIG, sic !
Hej.. jag har ätit Mirtazapine i 5 månader nu.. Hur stor dos tar du? från början då jag tog 15 mg var jag sååååtrött kunde sova 16 timmar. Nu tar jag 45 mg och det är bättre med tröttheten. Tydligen ska man bli mindre sötsugen och mindre trött av en högre dos. tyvärr har jag fått svårare och svårare att få orgasm. Och nu är det i princip omöjligt. Inget fel på lusten med på orgasamförmågan.. Tyvärr
Hej. Detta inlägg skrevs på bloggen 2007. nu är det 2012, så det är väldigt länge sedan jag åt mirtazapin, en medicin som visade sig vara helt felaktig för mitt vidkommande.
För drygt två år sedan kom jag i kontakt med affektiva avdelningen, medicinska psykologer istället för terapeuter och allmänläkare. Vi har under två års tid utrett mig, samt även testat olika mediciner som jag svarat olika på.
Jag äter nu medicin mot bipoläritet, (googla) samma medicin som en del epileptiker äter, fast vi bipolära tar den i lägre dos. Till detta tar jag en låg dos sertralin, förut hette den zoloft. sertralin har samma trista biverkning som mirtazapin har för dig, man får svårt att få orgasm. man kan även tappa lust. Dock tar jag den nu i så låg dos att jag har sexlust kvar, den är något dämpad men det är jag bara glad över för min sexdrift har alltid varit nästan jobbigt hög. jag har lite svårare att få orgasm än vanligt men inget som är störande.
Så, jag har inga råd att ge kring mirtazapin, när jag första gången testade psykofarmaka överhuvudtaget skrev jag dessa inlägg för att bara dokumentera hur det var för just mej. Syftet var mest att avdramatisera detta med att ta sådan medicin.
Du skriver inget mer om mirtazapinet i övrigt hjälper dig, jag hoppas så är fallet. Det enda råd jag kan ge är annars att försöka få kontakt med duktiga läkare, vilket brukar ta tid.
Det andra, som jag har gjort, är att jag surfat som en galning på allt som rör psykologi depression, borderline, bipolär.
Jag söker även i FASS, för att studera olika mediciners förväntade effekter, samt Wikipedia, särskilt den engelska, kan ge goda trådar och uppslag bara man söker på exv signalsubstanser som serotonin, noradrenalin, dopamin, även stresshormonet kortisol och vad det kan ställa till. Vart efter hittar man fler och fler vettiga länkar och man bygger upp en kunskapsbas som hjälper en vidare att skapa en mer pricksäker diagnos på sig själv. Därmed kan man också börja snäva in vilka mediciner som troligen kan ha bäst verkan.
mvh
Anders
Hej... såg nu att de var 2007 du skrev om mirtazapine. Äter Lamictal & Mirtazapine mot bipolär sjukdom. Ska begära att få Mirtazpinen mot någon annan. Har börjat må sämre och går runt med självmords tankar hela dagarna.. Vill bara bli av med denna sjukdom och bli som jag var förrut.. Är så stress känslig och känslig att ag gråter för minsta lilla kritik. Vill att allt ska bli som förrut och att jag kan börja jobba igen..Det står ingen i bipacksedeln om orgasmoförmåga. Men då man googlar verkar många ha det problemet. Sexet för mig har varit en tröst då jag haft ångest och liknande. Har känts som att de vart min enda glädje då jag haft mkt ångest. Nu har jag inte det kvar heller! Känns väldigt hopplöst. Mvh E
Anonym, låter som du är nere i depression trots lamiktal + mirtazapin. Det enda råd jag kan ge är att ta kontakt med rätt sorts vård. Jag vet ju inte vad du har för kontakter, här i Östersund kallas avdelningen för "Affektiva enheten" inom psykiatrin. Där tar man bla hand om bipolära, där finns läkare som kan det här någorlunda.
Någon av dina mediciner verkar inte hjälpa längre, eller ha fel dos.
jag vet hur det är att gråta för minsta lilla (när jag är nere kan jag sitta på ett tåg och tåget åker förbi ett i mina ögon fult hust (Tomteboda postterminal) så faller jag i konvulsatorisk gråt som jag inte kan hejda. Stresskänslig har jag också blivit på fel medicin, tyckte inte att jag var det innan sjukdomen bröt ut ordentligt, men nu är jag hyfsat stresstålig när jag fått bättre doserad medicin. Även jag står på Lamiktal, plus svag dos Sertralin.
Precis som för dig har sex varit en tröst i mitt liv, länge levde jag i en eskalerande seriemonogami, gränsande till sexmissbruk.
Nå. Tag hjälp det fortaste du kan. Det är ingen bra idé att vara nere, det är slöseri med ditt liv. Det finns goda chanser att det går att förbättra läget.
När jag fått hjälp att komma upp till ytan, men den hjälpen måste komma först, så hjälper det mig sedan att hålla ordning på sömn, att träna regelbundet, ha projekt jag vill genomföra som är lagom koncentrationskrävande.
Jag hoppas att jag inte låter flåshurtig, för det hatar jag när folk gör mot mig.
Mvh
Anders
Skicka en kommentar