Vi har nu skickat 1067 mejl till riksdagen, samtliga partier, partiexpeditioner, mediaansvariga, men framför allt till riksdagsledamöterna.
Alliansen har gått ut och sagt att man vill höja kunskapen i våra skolor, införa betyg och kontroller lägre ned i åldrarna, samt även beivra fusk i skolan.
Efter valförlusten har även socialdemokraterna börjat följa efter skolminister Jan Björklund i denna fråga. Trots att flera professorer numer hävdar att det inte alls är en sådan kris i svensk skola som skolministern påstått.
Vårt läxförhör av riksdagsledamöterna visar att våra riksdagsmän inte föregår med gott exempel. Deras kunskaper verkar mer basera sig på fritt gissande eller tro. Annars hade svaren varit mer lika.
De som är med i alliansen svarar på ett sätt, medan de i opposition svarar annorlunda. I riksdagen ser man alltså inte objektivt på dessa signalspaningslagar. Man kan i riksdagen tydligen inte svara obejktivt på frågan om en lag kan komma att medföra åsiktsregistrering eller inte.
Jag tvingas nu redovisa följande för allmänhet och väljare att vår lilla läxförhör med 5 ynka frågor kan brytas ned till följande:
1) Total brist på kunskap om lagar som stiftas råder.
2) Benägenheten till skolk är stor, i skrivande stund skolkar 85% från att svara medborgarna.
Kampen om demokratin har tydligen bara börjat.
4 kommentarer:
Hej Anders. Strångt av er att fortsätta med "läxförhöret".
Just när det kommer till läxförhör, får nog Janne Björklund skärpa sig, när även han tydligen både fuskar och slirar på sanningen.
Oj, du anar inte...
Hur dom slirar just nu.
Sossarna slirar genom att ha färre svar än alla andra, fast de är flest...
fp slirar genom, att tja...
Jag måste erkänna att jag och Jan B står på var sin sida alla axlar som finns.
Jag är inte liberal, men omhuldar den liberala frihetliga tanken, samt integritet.
Försvann alla sådana tankar med Bengt Westerberg eller vad?
Hemskt att se.
ska kolla länken du gav!
"Jo, jag tänkte försöka ta reda på vad Sverige gör i rådet.
Det är två saker som jag undrar över. Det ena är om Franska
ordförandeskapet har gett upp planerna på "an early second reading
agreement" - alltså att Harbour, Sarkozy och Reding kokar ihop nåt till
julskinkan - det andra är om svenska delegationen i rådsarbetsgruppen
tänker lyfta 166:an eller inte. Frågorna är inte helt oberoende av
varandra såtillvida att en direkt effekt av att lyfta 166:an blir
konflikt med Frankrike, och därmed potentiellt en B-punkt som
ministrarna måste rösta om på telekomministermötet 27 November:
Conseil TTE Telecoms.
Så jag började ringa runt. Först till EP eftersom jag kan mest om hur
dom gör. Ingen där verkar kunna säga säkert om det blir en fullständig
andrabehandling eller inte, även om dom tror det. När jag frågar om
varför rådsdokumenten som läckt inte säger "political agreement on a
common position" som dom borde göra så får jag inga bra svar utan
hänvisningar: fråga nån på svenska reppen eller i Stockholm.
Så då gör jag det. Det visare sig vara Jörgen Samuelsson på reppen som
varit på förhandlingarna (han var också på Fjellners seminarium och
frågade var 3-strikes fanns i packen (som han inte verkade kunna se
själv)), men enligt hans assistent Stina Stenlund har han semester till
10 November. Hon kan inte svara på mina frågor utan hänvisar mig till
Katarina Jonsson (tror jag, min handstil är inte bra på efternamn, kan
ha varit Johansson) på regeringskansliet).
Om jag fattar rätt så är det Katarina Jonsson och Jörgen Samuelsson som
sitter i rådsarbetsgruppen ("WORKING PARTY ON TELECOMMUNICATIONS AND
INFORMATION SOCIETY").
Katarina Jonsson förstod vad jag sa och frågade efter men hon kunde inte
svara annat är att typ 'Sverige har ingen klar ståndpunkt vad gäller
166'. Ju mer jag frågade desto tystare blev hon och sa tillslut att jag
skulle prata med Henrik Hansson:
Henrik Hansson, Politiskt sakkunnig hos Åsa Torstensson
Telefon work 08-405 16 53
http://www.regeringen.se/sb/d/1684
Efter en timma får jag tag på honom (under vilken jag försökt få tag på
Stefan Johansson och Anders Olin för att höra om dom är inblandade på
Judep, och det verkade dom inte vara särskilt).
Det var ett av dom konstigaste samtalen jag haft hittills. Henrik
Hansson verkade vara ca 23 år gammal och totalt okunnig om den
grundläggande situationen. Han sa typ 'jag har daglig kontakt med min
förhandlare i Bryssel', 'det här är en politisk process så vi får se hur
utfallet blir' när jag frågade mina frågor.
Han kände till 166:an, 'och det andra ändringsförslaget'. "138:an"
fyllde jag i. Just det, sa han. - Jamen det är ju ett annat direktiv,
Trautmannrapporten, sa jag.
Det var då det gick upp för mig att killen jag pratade med inte hade en
aning om vad han pratade om. Han visste inte ens var 166 och 138 hörde
hemma, utan hade bara nåtts av att det har bråkats om de här två
ändringsförslagen. Han verkar också tro att det är ordförandeskapet som
bestämmer och att Sverige inte kan göra annat än vänta och se hur
utfallet i den politiska processen blir. Han fattar inte att när vi får
se att protokollet från morgondagens rådsarbetsgruppsmöte inte
innehåller 166 så är det hans fel.
//Erik"
Citerar det mail jag vick av Erik Josefsson (v), vilket onekligen ger en inblick i hur det inte fungerar.
Blir bara mer och mer förskrämd, när det tydligen är inkompetensen vilket får styra.
jens O, i och med riksdagssvar.se pratade jag nyligen med en sosse, mycket trevligt samtal.
Men han var helt inne i vad Lissabonfördraget skulle ställa till för hans specialområde, byggnadsarbetare, så när jag frågade om FRA gick det inte in riktigt.
Vi hade ett mycket långt och trevligt samtal, men hans hjärna var så fokuserad på att intellektuellt förstå Lissabongrejen (som jag ärligt talat inte själv har en susning om) så att han inte begrep mig när jag talade om FRA...
För tio år sen hade man inom EU producerat över 40.000 sidor regler, förordningar, fördrag.
Hört historien om kolossen på lerfötter förut?
Till slut sa denna sosse som jag pratade med lite uppgivet, att han instinktivt inte tyckte om FRA, och att det var skönt att sitta i opposition så att han oreflekterat bara kunde trycka NEJ....
* * *
Grejen är att jag troligen inte heller skulle klara av jobbet som riksdagsman.
Frågan är om någon enda människa egentligen ens på en övergripande nivå kan sätta sig in i alla lagförslag och regler som produceras i Sverige och numer även i EU....
* * *
Därför måste vi fortsätta att hacka på våra politiker, tills de inser att systemet måste göras om.
Skicka en kommentar