Huset är dekorerat som med konfetti av trosor och tröjor och ridhjälmar och blöjor och papperstussar och söndertrampade aluminiumskålar från halvbrunna värmeljus och fjärrkontrollen är borta så Odin står naken i soffan och ropar med stämband som klarar att släppa iväg ljud långt över smärtgränsen: BOOOOOMPAAAAAAAAAAAAAA! och jag hittar inte fjärrkontrollen snabbare för det och plötsligt trampar jag i något kletigt och förmodligen är det halvintorkad glass som jag av pur bussighet bjöd barnen på, men mest för att hinna administrera och se efter de riksdagsmän som ändå faktiskt svarat och äntligen lyfta in dem på riksdagssvar.se eftersom jag har ansvar att ha hand om en del av det.
Av en nyck som är lika god som någon annan går jag ut till bilen för att leta fjärrkontrollen och då vill Tula gå med för hon älskar att gå med när jag går ut och då får jag klä på henne för det är ganska kallt och när jag kommer ut i bilen har jag glömt att det var en fjärrkontroll jag letar efter för i bilen syns spår av min turné och jag vet inte hur jag lyckas röra till det, men i bilen är bokkartonger med restböcker i salig blandning med bananskal och kartblad med fartkameror inritade och en dator som inte ville funka på hotellet och grus, massor av grus. Var kommer allt grus ifrån och fyra pilbågar, varför har jag fyra pilbågar i bilen?
När jag kommer in vrålar Odin: "BOOOOOMPAAAAAAAA! och jag minns, fjärrkontrollen. Plötsligt liksom resignerar jag och sätter mig vid datorn för att skriva ett vettigt blogginlägg om alla hemska lagar som ska beskära vår frihet. Det är en ny på väg, om den inte redan är beslutad och jag tänkter på samurajgänget:
Emma Marie Andersson, grafisk formgivare, Stockholm
Thomas Hallgren, mjukvaruarkitekt, Täby
Olof Bjarnason, programmerare, Mölndal
Jan Garefelt, programmerare och projektledare, Åkersberga
Josef Andersson, ingenjör/programmerare, Enskede
Viktor Lidholt, mjukvarudesigner, Uppsala
Gun Svensson, pensionär, Norrtälje
Anders Widén, författare, Östersund
Mattias Johansson, nätverkstekniker, Bengtsfors
Till höger någonstans ska man hitta länkar till "De 10 Samurajerna", men just nu fick jag oss bara till nio. Jag har inte ordning på någonting och jag är trött. Det är inte bara grus i bilen utan i ögonen också. Men samtidigt är jag glad. Jag mejlar och ringer riksdagsmän.
Jag vacklar mellan hopp och förtvivlan. Mitt i all skit bygger jag också långsamt upp förtroenden.
Jag, en anarkist, skapar bryggor av förtoenden, mitt i all egen och andras misstro till "dom där politikerna" skapas också förtroenden. Sköra som ägg. Sköra som nya kärlekar - och brister de vet jag att jag kommer att bli våldsamt besviken.
men också det motsatta gäller. Det finns riksdagsmän som kan bli svikna av mig.
Jag älskar livet och vill ha fler vakna timmar, jag vill vara med barnen 12 timmar, jag vill skriva 8 timmar, jag vill skjuta pilbåge 4 timmar, jag vill sköta om och kämpa för demokratin 12 timmar och jag vill sova 8 timmar. Jag måste också jobba några timmar för att få lite nödtorft på bordet och nya saker till barnen så de har grejer att i rask takt destruera till oigenkännlighet. Det nya är att ta ur bläckpatronerna ur alla mina pennor eftersom de är roligare än barnpennorna och det går fortare att måla varandras kroppar med bläck som sprutar ur sönderklippta patroner, eller hur de nu tänker.
I vart fall råder stor brist på pennor i huset, numer.
På något sätt funkar inte mitt liv, eller det håller på att glida mig lite ur händerna, och enda tricket att klara sig är att inte låtsas om det en del förbipasserande betecknar som kaos. Och allt jag kan göra är att dra ner sömnen till sex timmar, men grejen är att jag mår piss av det, och ändå hinner jag inte det jag vill.
Städa har jag aldrig prioriterat och sen jag blev samuraj finns det inte heller med på listan över livets nödvändigheter.
Och författarfirman ligger 86.000:- back. Jag lyckas glömma det hela dagarna men det kommer till mig om natten. Då tänker jag; så bra, den ekonomiska krisen kan inte komma åt mig.
Bara man har pengar till glass åt barnen är allt under kontroll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar