torsdag, januari 08, 2009

Är någon orolig? Ändras beteenden?

Jag skrev för ett tag sedan och undrade om jag själv skulle börja självcensurera mig när FRA fick laglig rätt att läsa, samla och dessutom pussla ihop sociogram kring allt jag gör på nätet.

Jag vet inte om jag är speciellt nojig. Men faktum är att jag redan vid två tillfällen hejdat mig. Jag har inte skickat mejlen alls.

Två mejl i mitt liv har inte blivit skrivna för att FRA-lagen finns.

Jag har inget att dölja, ändå kände jag mig som personerna i Milan Kunderas bok "Varats olidliga lätthet". Huvudpersonen Thomas är läkare och skriver en enda politisk artikel under sitt liv, men denna enda artikel förstör hans liv. Makten sätter honom inte i fängelse, men använder det han skrivit som andlig utpressning mot honom. Han mister sitt jobb som hjärnkirurg, han blir fönsterputsare.

Allt Thomas skrev var att makten efter ryssarnas intåg i Prag hade Oidipuskomplex.
Det enda ordet förstörde Thomas liv. Boken är en roman, men känns autentisk eftersom Kundera flydde sitt Tjeckoslovakien och blev landsflyktig i Frankrike.

Igår hände det otroliga. Jag pratade med en person i verkliga livet. Denne uttryckte oro, strax efter fick jag följande mejl. Jag tänkte givetvis först svara direkt, men sen höll jag det inne. Nu har jag funderat under natten. Jag väljer att lägga upp den oroliga mejlfrågan här. Vad ska vi svara P J? Vad kan vi svara honom? (Jag har förkortat/ändrat namnet.)

"Hej Anders

Jag är P J från bloggvärlden. Jag tänkte först göra ett inlägg i din blogg, men väljer att sända ett mail i stället…

Jag har upptäckt en del saker på nätet som gör mig mycket orolig.

Jag vill börja med att fråga dig: Hur ÄR det egentligenmed FRA? Är FRA denna stund, verkligen igång med att pejla av mailkommunikation mellan folk inom landet (dig och mig t ex)?

Samtidigt som bloggar också filtreras på ”känslig” information?

Jag börjar med den frågan så länge.

P J"


3 kommentarer:

Gun Svensson sa...

Anders! Du måste kolla in detta inslag om FRA i gårdagens SVT Mittnytt där bl a sossekvinnan Susanne Eberstein (som valts in i Signalspaningsnämnden = tillståndsgivare) yttrar sig om oss kritiker på ett fullkomligt upprörande sätt. Länk här
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?a=1363986&d=60966

Anonym sa...

Följde Farmorguns länk ovan och kollade inslaget. Anders, varför anser sig sig s-damen sig tvungen att förolämpa oss som anser FRA-lagen vara integritetskränkande? Ska denna fullfjädrade representant för Sveriges elit (Obs - ironi!) verkligen tilltros uppdraget att få bestämma vad FRA ska få lyssna på eller inte? Vad är det egentligen för intellektuell höjd i Riksdag och Regering? Herredjävlar vad denna kärring gjort mig förbannad!

Anonym sa...

Anders Widén: Jag tror nog att du kan svara att FRA antagligen inte gör det. Jag, personligen, tror inte att FRA lyssnar på bloggare och filtrerar. Kalla mig gärna godtrogen, men jag är av tron att staten fortfarande är (hyfsat) god. Det är framförallt vad som kan hända i framtiden som jag oroar mig för. Däremot: FRA skulle kunna komma att läsa information om en incident på FRA som en källa mail:ar en journalist. Jag tror att FRA-anställda som läser sådant skulel ha svårt att inte berätta för chefen vem källan var (vilket skulle leda till att chefen avskedade källan, måhända)... Eller tänk om någon som har makt att avskeda folk inom FRA råkar läsa något sådant... Ens om personen skulle försöka glömma det skulle det hela tiden ligga källan ifråga till last.