Jag tappade lusten att skriva i bloggen för ett tag. Dessutom; livet har gått vidare i jäkt för att hinna med allt, trots sorg är det alltid så. Livet går vidare.
Jag förbereder mina föredrag inför turnéerna, förhandlar med förlag, även resa till Noels begravning. Samtidigt utför jag praktiska detaljstudier av mongolisk kringutrustning. Jag vill inte enbart tillverka utan även skjuta pilbåge med en tumring. Jag är van ca 28 tums draglängd. Så skjuter vi här i väst. Men när mongolerna använder sina tumringar, även i denna dag, drar de strängen på sin pilbåge långt bakom örat. Jag skulle tro att jag måste upp i minst 34 tums draglängd. Nu har jag handen vid mungipan när jag skjuter.
Tja. Jag vill att saker och ting ska stämma i mina böcker. Även om jag skriver något som närmast kan kallas ”historisk fiction”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar