Enligt hans föräldrar somnade han fridfullt in utan ångest och utan smärtor.
(Noels Blogg)
Noel och Naya i vattenpöl, för ett år sedan.Noels 2006 var inte ett bra år. Han opererades på sin födelsedag för att överleva. Det följdes av cellgifter och strålbehandlingar. Men cancern var hela tiden steget före läkarna och forskningen. Han har kämpat så hårt. Vi känner ingen så envis som Noel men inte ens det hjälpte. Cancern vann och Noel har nu fått somna in. Men han är saknad, så otroligt saknad! Våra tankar är förstås hos Stina och Fredrik som har utsatts för den värsta mardröm man kan tänka sig.
Vi försöker tänka på sommaren 2005 då vi träffades på Kolmården, där bilden också är tagen. Noel och Naya lekte i vattenpölarna och njöt av regnet medan vi vuxna tyckte vi hade otur med vädret. Noel älskade bilar och rattar i alla dess former och åkte runt med bilbanan. Hans leende i bilen, men också hans händer som ständigt utforskade precis allt. Det är så vi minns honom. Vi har en stark tro att han har det bra nu utan den fruktansvärda cancern i sin kropp, var han nu är…
Annika, Anders, Naya, Tula och Odin
3 kommentarer:
Tårarna rinner. Sånt här borde inte få ske men det gör det ju tyvärr.
Hittade till Noels sida genom din blogg.
Har sen följt honom de senaste två veckorna och blivit oerhört fäst vid honom.
Tårarna bara rann när jag för en stund sedan kikade in på hans sida.
Att någon man aldrig träffat kan beröra så...
Trösten är att han har det bra där han är nu!
Tack för att du visade mig vägen till en underbar liten kille!
Susanne
Det finns inte ord. *gråter*
Skicka en kommentar