onsdag, september 13, 2006

Trött och förbannad

Ingen kolik, inget skrikande från barnen. Istället jobbar de i skift för att hålla föräldrarna vaken.
Går upp till den sorts arbete jag hatar mest, planera resor.

Inom loppet av 24 timmar ska jag hålla föredrag i Fristad, Stockholm och Härnösand.
Det gäller att få det att klaffa. Arton timmar av tiden kommer jag att sitta på tåg. Jag försöker boka det SJ kallar PC-plats, men då trillar det inte ut några biljetter. Jag får konstiga meddelanden. Efter en stund svär jag så mycket vid datorn att hustrun kommer och hjälper mig.

Jag hade planerat att börja skriva nästa bok nu. Det går inte. För mycket resor. För mycket föredrag. Och tokmycket ringande och dividerande om de böcker jag skrivit klart för länge sedan men förlagen inte förstått att de borde antagit för över ett år sedan…

Jag sitter i en guldsits. Böcker ska bli utgivna. Arrangörerna står som spön i backen och vill ha föredrag. Pengar rullar för en gångs skull in i strid ström – och jag blir bara less, arg och sur.

Jag vill skriva! Jag vill inte administrera böcker, resor och föredrag.

Förklara för mig hur jag kan bli grinig när jag äntligen har guldläge!

Så klart. En sak till gör mig missmodig. Den röda står delvis isärplockad i garaget. Dessa eviga reparationer.

Fan. Man ska inte äga på gränsen museala bilar. Med ordet Bil förstås en mekanisk tingest stadd i accelererande svårdiagnostiserat sönderfall.

Någon som vill köpa en Toyota Corolla 4wd 1989 års modell? Hårt körd och mekad av förbannad författare?

8 kommentarer:

Christel sa...

Jag tänker totalt ignorera att du är lite less och pipig ;-), och istället säga att jag blir jätteglad åt att snart få plöja ner näsan i trean!
Hälsa frugan å de små underverken, vår lilla tös blev en Tuva!

Anders sa...

Så bra att du ignorerar mitt gnäll!
Grattis till tösen Tuva!!!
Vad kul!
Jag hälsar frugan!!

Anonym sa...

Du är sur för att du tappar kontrollen. När du inte kan planera dina dagar efter dina egna initiativ, utan det hela tiden är någon annan som ”ringer och stör” så stressar det. Om du blir ännu mer framgångsrik är det kanske idé att skaffa en agent som löser en del av det här?

Ett tips redan idag är att ringa en resebyrå som bokar affärsresor och be att de syr ihop din resa. Det brukar inte kosta så värst mycket extra - det är bara de som får provisionen istället. Däremot så vinner du massor av tid och slipper irritation. Det är mycket bättre att de trasslar sig in i datorsystemen än att man gör det själv i många fall. Jag ringde i panik en resebyrå när jag just fastnade i flygbokningstekniken - systemet påstod att mitt VISA-kort var något annat. Resebyrån löste alla problem på nolltid och ordnade som nr 2 den lilla detaljen med att göra mig till kund.

Åsa Mitt i Världen som bytt till nya Blogger och inte kan logga in för att kommentera...

mattias berlin sa...

Var ska du föreläsa någonstans i Sthlm och vilken tid?

Anders sa...

Åsa:
Jag har i 3 dagar försökt kommentera på din blogg om det där med moms. Inte lyckats...
Du har alldeles rätt! Det handlar om att jag tappar kollen! Att jag inte tänkt på att en resebyrå kan fixa resetrasslet åt mig!!!
Den här gången blev det hustrun som fick ta över. Hon hjälpte mig ur SJ:s obegripliga snaror. Förmodligen blev jag allt efter så upphetsad o frustrerad att jag inte ens kunde läsa innantill vad jag fick för information på skärmen. Och inte hjälper det att koppla ned och försöka ringa SJ heller... Det blir bara värre...

Att jag inte tänkt RESEBYRÅ på alla dessa år!? Fast jag brukar vara lite illful mot en del av mina arrangörer o fråga: "Ni har en resedetalj inom er kommun, va?"
Är det en kommun som är uppdragsgivare brukar de faktiskt lösa det hela åt mig...

Mattias:
Föredraget i Stockholm handlar om Klimatförändringar och hålls internt inför Naturvårdsverkets H-avdelning. H-avdelningen har hand om "samhällsutveckling".
Tyvärr tror jag inte allmänhet är välkommen in på det här.
Och ärligt, jag vågar inte fråga just denna kund om jag kan få tillstånd att släppa in exv dig.
Annars brukar det kunna gå bra ibland.

sweet sa...

Vilka lyxproblem. Jag gillar sättet du skriver på, så jag tänkte ställa de där frågorna som jag antar att alla andra också ställer(jag orkar inte leta upp svaren själv): hur lär man sig att skriva och hur blev du författare.

och du, lycka till med lyxproblemen!

Anders sa...

sweet:
Jag hade 1:a i svenska.
Jag ville blir författare för att visa att jag inte var dum.
Det var första drivkraften.
Nu är skrivandet en av många saker jag verkligen njuter av.

Hur man blir författare? För egen del kan jag sammanfatta det i ett enda ord: Övning.

Att jag kallar mig författare här i bloggen beror helt och hållet på att det har blivit mitt levebröd.

sweet sa...

okej. tack för svaren.

och vilken tur att du fick en etta i betyg så det lockade fram både skrivkraften och revanchlustan.