På nyheterna: Påven har hållit ett tal som upprör den muslimska världen. (Talet finns här) Jag har läst talet flera gånger och tänkt hela dagen.
För mig som aldrig bevistar teologiska seminarier var det mycket intressant och upplyftande. Han resonerar kring Kant, hellenismen och modern vetenskap – och knyter det på ett begripligt sätt till vår tro, och vår brist på tro.
Vad som förvånar är att han alldeles i början i ett citat nämner islam som om den religionen enbart tillvinner sig anhängare genom svärd, sedan inte ett ord mer om islam.
Detta citat är helt onödigt för de följande långa och intressanta resonemang påven för. Det behövs inte för argumenteringen. Sen, efter spaltmetrar av text som enbart rör vår kulturkrets knyter påven ihop det hela. Ja, i slutet bjuder han in andra kulturkretsar till diskussion, lite flott så där.
Kanske ska vi här hålla i minnet att han håller sitt tal i ett sammanhang som nästan känns privat för honom. Han är efter lång tid, närmare bestämt 47 år, tillbaka vid sitt eget universitet i Regensburg och står i talarpulpeten igen.
Men motfrågan infinner sig omedelbart, kan en slipad och klok man som lyckats att först bli kardinal, sedan påve, för ett enda ögonblick glömma att han inte talar inför en privat församling när TV och radio och press är närvarande?
Jag tror inte det.
Rent kontextuellt och semantiskt är talet inte värt klander. Ingen udd riktas öppet mot islam. Tvärt om, han för inom ramen för sitt tal resonemang om hur ofullkomliga vi i väst är, bland annat nämner han hur önskvärt det vore om vi lyfte vår förmåga att betrakta oss själva och insåg nödvändigheten i att ha en tro, för vad bottnar annars vår etiska värdering och moral i?
Dessa väl förda resonemang gör att det kryper desto mer i mig, för där finns en undertext som är hemskare, och med en oerhört mycket mer sublim udd riktad mot islam, än det lösryckta citatet i inledningen. Det citat som i detta nu får muslimer världen över att bränna kristna kors – och Marocko att kalla hem sin ambassadör från Vatikanen.
Att överhuvudtaget få idén att ta in ett sådant citat i början av en text som till 95% handlar om vår kristenhet och vårt filosofiska arv är makalöst.
Det bjuder inte in till diskussion. Det är ingen famn som öppnas, ingen hand som sträcks ut välkomnande och vänligt mot islam.
Att välja att lägga ett sådant citat i början av ett anförande för att sedan enbart vända sig inåt den egna (förträffliga) historien, filosofin och religionen är att först leverera en snabb och överraskande högerkrok, för att sedan mala på med en tung slagserie som sträcker sig över den timme det kanske tog den helige fadern att rapa ur sig all denna text.
Påven är ingen dumbom. Talet och texten i sig visar oss det.
Var han ändå bara naiv? Begick han bara en liten blunder?
Eller speglar själva kompositionen av denna text, måhända helt ofrivilligt, den helige faderns världsbild?
Jag är inte katolik, men påven är mot det stora flertalets vilja, en ytterst viktig representant för den kulturkrets vi alla tillhör.
Ingen så viktig person som representerar vår kulturkrets får någonsin vara så arrogant.
Vi är omkring en miljard kristna. Det finns lika många, möjligen fler, muslimer.
Påven har genom sitt tal skadat hela den kristna världens relation till sina bröder i islam.
Påven sätter i sitt tal dessutom ett sorts likhetstecken mellan den kristna världen och västvärlden, varför han väljer att bli ytterligare mer politisk i sitt utspel.
Nu har påven låtit några underhuggare be om ursäkt i det fall några muhammedaner till äventyrs råkat missförstå den helige fadern.
Denna urvattnade och illa formulerade ursäkt genom ombud är att vara arrogant ytterligare en gång.
All lärdom, all teologisk och filosofisk insikt påven uppvisar att han besitter enbart i detta tal är stor. Ändå väljer han att lägga upp sitt tal just och exakt på detta, inte inför vår kulturkrets, men inför andra kulturkretsar, särskilt den islamska, arroganta sätt. Varför?
Har inte världen nog av konflikter?
För att förstå påvens eventuella syfte med talet måste jag ställa en rad obehagliga frågor: Är vår nuvarande påve bara ett extremt exempel på att man visserligen kan vara sprängfull av lärdom samtidigt som man är totalt korkad?
Följden av ovan ställda fråga om den besvaras nekande är: Om påven inte är korkad måste han ha ett uppsåt. Rent logiskt blir han då en uppviglare.
Han stiftar inte fred som han säger sig vilja.
Han har just ställt en miljard kristna mot islam.
Och inte nog med det. Han har ställt hela västvärlden mot islam eftersom han valde att föra sina resonemang så.
Jag förstår dem i världen som just nu demonstrerar och bränner kors.
Hur hemskt är inte det?
10 kommentarer:
Som alla pyramidbyggare så sitter han högst upp på sitt. Han är slipad och sprängfull av lärdom och han sitter ju, naturligtvis inte, där i sin pulpet och chillar och skojsar lite. Allt han säger och gör bevakas ju i minsta stavelse av allierade och av "fienden". Han är ju trots allt det högsta hönset inom den katolska världen.... Korkat uttalande? Nope, utstuderat i minsta detalj vilket gör det så jävla trist att skåda spelet som förs. Nu har ju fundamentalisterna inom islam vatten på sina kvarnar å så var matchen igång igen..... Den kommer ju naturligtvis sluta oavgjort för det finns inga vinnare i dessa, på förhand redan dömda matcher.....
... hm rätta mig om jag har fel, men vagt inne i huvudet har jag för mig att vår nya påve har en del rötter i den tyska (icke nämnbara) rörelsen.... kan det ha någon ev influense i det hela.... jag kan ha fel förstås, men jag tror jag läste ngt sådant för ett bra tag sedan då det var tal om ny påve.. Hurrvas inför tanken......
kagemusha: Ingen, absolut ingen, har sagt att det bör vara förbjudet att framföra kritik eller tankar kring islam.
Men att uttala sig på ett sådant sätt som påven gjort i det spända världsläge som råder är djupt olyckligt.
Det får, avsiktligt eller oavsiktligt, stark koppling till det krig USA för i Irak, de sanktioner väst utsätter Iran för, osv...
Att på sådant sätt öka spänningarna i världen, som påven nu gjort, är djupt olyckligt.
Däremot får, och bör alla, diskutera islam.
peter: Katolska kyrkan och påvedömet är vår renaste pyramid. Den står där som en monolit mitt i vår sekulariserade västvärld.
En klokt utvald påve kan med kraften i sin hierarki uträtta storverk. En dåre har makt att ställa till stort elände.
Rene: Har faktiskt inte hört att han har sådana kopplingar, till det som du säger onämnbara.
Det är värt att kollas upp.
Hmm...finns det "rena" pyramider...egentligen? Har svårt att tro att de som varit med om att bygga dessa håller med....oavsett vilka pyramider vi talar om...
Peter: Med ren avser jag här att den katolska kyrkan är hierarkiskt uppbyggd utan att de hymlar med det. Strukturen har varit den samma, jag vet inte hur länge...
Våra börsnoterade aktiebolag är också hierarkier, men där hymlar man i strukturen. Den enda riktigt "rena" posten är att man faktiskt erkänner VD:ns makt och befogenheter. Sen finns styrelser, som är mer dålda, och aktieägare är vi alla genom AP-fonderna, men vad får vi säga till om? Vi som i själva verket äger och många gånger dessutom arbetar i börsbolagen???
Är nog benägen att hålla med kagemusha. (Vilket namn?) Det kommer alltid att finnas en massa saker som muslimer blir förbannade för. Eller alltid och alltid för resten, men det verkar ju ändå troligt att den ordningen består ett tag till.
Påvens uttalanden är så mycket mer laddade för både muslimer och protestanter, verkar det som. Båda grupperna har möjligen ett annat förhållningssätt till sina ledare än katolikerna ofta har.
För katolikerna är påven någon som talar om (för dem) hur det BÖR vara, och hur de BÖR leva, men sen vet ju alla att vi bara är människor.
Påven är viserligen toppen i en hierarkisk struktur, men underifrånstigande åsikter stiger så småningom till toppen. Den katolska kyrkan förändras, men mycket långsamt. Och den ÄR konservativ, inte tu tal om det och den ser det som sin uppgift att vara konservativ och att inte kasta ut barnet med badvattnet.
Den nya påven har jag svårt att ha en åsikt om. Då han höll något av sina första tal konstaterade jag och maken att vi kommer nog att få svårt att begripa en hel del framöver.
Han är inte, likt den förre påven, en medial man, utan snarare en lysande teolog, om jag fattat det hela rätt.
Jag TROR inte att han har något fuffens för sig i det förflutna, men han har ju det emot sig att han är tysk.
Och av tyskar har vi en benägenhet att begära mer än av alla andra, i form av ödmjukhet, skuldbärande och annat som inte är särskilt KUL.
Jag tror inte att den nye påven är en idiot, jag tror att han vet vad han gör och att han gör det av övertygelse.
Men jag tror att han lilkt Johannes Pauls II jobbar på lång sikt.
Perspektiven är inte nyhetsbrusets omedelbarhet.
Utan mycket mycket längre...
Är ändå glad att du gör dig omaket att läsa hans tal, jag måste erkänna att jag försökte (genom ditt inlägg) och att jag tröttnade.
Klandra mig gärna för det.
Kagemusha:
Jag förstår inte din inställning till muslimer. Niohundranittioniomiljoner 999 000 000 muslimer är fredliga. De går till sina arbeten, de tar hand om sina familjer. De är som du och jag och har det ungefär som du och jag.
En del av dem har det inte som du och jag. De bombas. De utsätts för handelsembargon. Av oss.
Orsak, de har en ledare som vi i väst anser dålig, eller osäker, eller inte tillser att vi får olja i den takt vi vill ha olja.
Ändå är majoriteten av muslimerna fredliga, vill bara fred. Fram för allt vill de leva fritt.
Vi hjälper dem INTE att leva fritt.
Vi bombar dem.
Och när vi inte bombar dem ger vi bort bitar av deras land. Till Israel, bland annat.
Först lovade Storbritannien palestinierna deras land, sen ändrade de sig och tyckte judarna skulle få det.
Därefter kom FN och sade samma sak.
Vem gav Storbritannien den rätten? Hur kan FN ge bort något som väldigt lång tid tillhört en arabisk folkgrupp till någon annan?
Från korstågstiden fram till idag har vi i väst betett oss oerhört illa mot islam. Mot muslimer och mot arabvärlden.
Ändå fortsätter niohundranittioniomiljoner muslimer att vara fredliga – och försöker bara sköta sina privatliv.
Sen finns naturligtvis en del extrema element bland muslimer, likväl som hos oss. Den extrema skaran växer. I Iran, västbanken, Gaza…
De extrema skarorna växer eftersom de utsätts för förtryck, handelsembargon och krig och tortyr av oss.
Det är vi i väst som har varit den felande parten mot den muslimska världen under flera hundra år.
Det är mot bakgrund av detta som det var olyckligt att påven valde sina ord på det sätt han gjorde.
Jag har varit i sju muslimska länder. Jag har aldrig träffat trevligare, mer gästfria människor. Därför bekymrar det mig att vi i väst ideligen spär på hatet och oförståelsen gentemot islam.
Karin, (och delvis kagemusha):
Jag klandrar dig inte. Jag fann talet lysande och intressant, du inte! Det är ett bra tal, läst med rena västerländska ögon. Men det kan läsas annorlunda och i det spända världsläge som råder visade det sig mycket olyckligt.
Bush den yngre är djupt kristen. Han för ett globalt krig mot terrorism. Han fäller fortfarande bomber i Afghanistan. Han krigar för fullt i Irak. Han hotar Iran.
Som muslim skulle jag vara rädd, förbittrad, arg, förödmjukad in i märgen av allt våld och hot om våld som riktades mot mig och mina bröder. I det läget kommer västvärldens störste andlige ledare in och smäller av sitt märkliga tal.
För oss är det två helt skilda saker. Jag förstår att det inte upplevs så för muslimer… Vi bekrigar dem redan hårt…
Det finns bedömare som tror att vi är på väg rakt in i ett heligt krig. Ett krig mellan religioner.
Den känslan är redan väldigt stark i de muslimska länderna – vi upphör ju aldrig att bekriga dem…
Vad gäller klander är det snarare jag som är värd klander. Jag gick i mitt inlägg hårt åt din andlige ledare. Kallade honom korkad.
Lika lite som den helige fadern hade för avsikt att fördjupa konflikterna i världen vill jag såra dig eller någon katolik. Jag var upprörd när jag skrev. Jag skrev mer för att försöka förstå än att förklara för andra hur det ligger till.
Det finns bra och dåliga passager i Bibeln. Likadant i Koranen. I Koranen står att judar och kristna ska behandlas väl, för även om de inte är rättrogna, alltså muslimer, så äger de tro och är på alla sätt aktningsvärda. På andra håll i Koranen står helt andra saker.
Påven sade i slutet av sitt tal att han vill bjuda in bla islam. Tänk om han valt ett sådant citat istället, en Sura ur Koranen som speglar den samsyn som finns mellan religionerna hade möjligen varit ett mer vinnande vägval. Både på kort och lång sikt.
Nå, jag blev inte sårad.
jag tycker att den hrä påven är svår att förstå.
Vad jag fattar var detta inte ett tal som vände sig till jordens befolkning, utan ett tal till teologer, med en jäkla massa citat.
Utan att på något vis säga emot dig vad gäller alla dessa freedliga muslimer, så finns det ju då en liten grupp som gärna söker orsaker att sätta eld på tillvaron. Extremister, som det ju finns överallt, och hur man ska förhålla sig till dem är ju en rätt svår fråga.
Påven har säkert en viktig roll att spela där, möjligen har han genom detta blivit än mer varse att så är fallet.
Han stod ju som fallen från skyarna och försöker klara upp missförstånden.
Det kan bli svårt.
Och nu vet jag inte heller om man ska sätta likhetstecken mellan påven och Bush, eller rättare sagt, det ska man nog inte.
För som jag uppfattar just amerikanerna så är de lika pigga på "heliga krig" som någonsin de mest aggressiva muslimerna.
Europa är inte USA.
Och jag tror faktiskt att man kan lita på även den här påven i internationella frågor, som man kunde med den förra. Att de sen håller på och har åsikter om hur italienarna och möjligen samtliga katoliker ska leva i DETALJ - det är inte ett stort problem.
Men det kan för all del komma att visa sig att jag har fel.
karin: Jag förstod av din hållning att du inte blev sårad.
Nå. Jag ville fortsätta att svara och diskutera här. Jag upptäckte att jag ville ta med bilder. Därför blev det ett nytt inlägg kallat "Påven och det heliga kriget".
Skicka en kommentar