tisdag, februari 10, 2009

Njuta av någonting fullt ut förrän allt blev förbjudet


Ikväll har jag svårt att blogga vettigt.
Hela dagen har jag försökt få min lokala tidning att förstå att vi gör viktiga saker här på nätet.

Vi i vår virtuella lilla sossegrupp har också påbörjat ett fantastiskt arbete för att bereda mark inåt i partiet för vår motion. Planen är att vi ska peppra in den. Mer om det imorgon, hoppas jag.

Det är vad som upptar min tid, i övrigt är min hjärna i fritt fall och utan fokus och nu häller jag ut lite av det här:

Jag har läst recensionen i SvD om Piraterna som vägrar gå på plankan och noterar att det äntligen skrivs i gammelmedia om att det inte handlar om att tanka hem saker gratis.

Det handlar om stora och omvälvande frågor. Vi befinner oss i en filosofisk brytningstid.

Frågan om upphovsrätt är en fråga om vilka rättsregler som både är moraliskt försvarbara och samhällsnyttiga att vidmakthålla.

Eller:

Ska kunskaper få låsas in av dem som har mycket kapital eller ska kunskapen vara fri?

Ett svar på den frågan ger Sundberg och Rydell när de konstaterar att det finns en passion för fri informationspridning och kultur. Inte gratis, nota bene, utan fri – som i öppen eller utan kontroll. Inget är gratis.

Inget är gratis.

Frasen får mig att tänka på Bruno K Öijer som vid ett tillfälle vann en massa pengar. Jag vet inte hur han vann dem eller varför, men han växlade hela vinsten i småpengar, gick in på en tunnelbanestation, ställde sig itrappen och hällde ut pengarna så de skvalade ut över hela perrongen nedanför.

Bruno K Öijer är poet.
Jag antar att han inte har det värst fett.
När han så överaskande fick pengar valde han bort dem.

Ska vi ge oss in på att förstå det beteendet? Spekulera om det?
Jag skiter i det. Jag ser honom hellre framför mig. Oförklarad.
Ratandes mammons försök att få grepp om sig.

Idealet är inte pengar.

Jag kommer att tänka på Stallman, grundare av Gnu och i fri programvaru-kretsar ofta omnämnd med sina initialer RMS. Vid något tillfälle fick han frågan varför han inte tog det där fina jobbet med bra betalt för att göra propertiär programvara. Han hade ju sådan begåvning. Varför inte använda den?

Stallman svarade stilla att han hellre lät bli att använde sin begåvning och jobbade som servitör än att använda den fel.

Man kan använda sin begåvning fel. Många använder sin begåvning fel. Det är därför världen ser ut som den gör.

Den skarpaste hjärnan i min klass när jag gick ut nian. Han sitter inte och tänker ut vackra saker. Han tänker styrsystem till vapen. Det har han gjort i hela sitt vuxna liv och när jag vid en klassträff påpekade det absurda i detta förhållande sade han:

- Jag gör mitt jobb. Politikerna får ansvara för att sytemen jag är med att konstruera används av och säljs till rätt mottagare.

Hur många skarpa hjärnor är nu inte igång för att hjälpa Ifpi att övertyga våra folkvalda, som vi förväntar ska kunna en massa olika ämnen, men nu träffar de skarpa, välavlönade enfrågeexperter som år efter år nöter in sitt budskap: Nöjesbranschen dör om ni inte hjälper oss med justa lagar.

Man kan använda sin begåvning fel.
Gör man det kan man tjäna stora pengar.

Bruno K Öijer hällde ut en hel säck med pengar.

Vi kan alla göra val.

* * *

Scaber Nestor skriver att vi ska hänga på nu när gammelmedia faktiskt fått upp ögonen för vår bojkott av nöjesindustrin i 3 veckor.

Han tipsar även om var vi kan finna baskunskaper och argument, att det finns 4 rapporter, framtagna oberoende av varandra som man kan ta upp.

The Dutch Finance Department report.
The Harvard Study
The KTH-Report
The Gothenburg University report.

* * *

I min osorterade hjärna, en dikt som blommar upp här och nu, kanske för att jag just läst om Leos lilla litterära tävling där han uppmanar att vi ska skriva om hur vi känner oss. Men det är inget bidrag. Se det mer som en ensam vilsen häxpipa mot en svart outgrundlig natthimmel:



De belamrade tankarna
fokuserade på seger
den gnagande oron
kanske den blåser ut

deras planer utanför rummet
och arbetarna där omkring
samlade ihop uttjänta delar
som om de inte kunde njuta
av någonting fullt ut förrän

allt blev förbjudet

8 kommentarer:

Kålan sa...

Tack för att du håller oss uppdaterade om att något händer med motionen. Jag hoppas att det blir något bra, och att partiet lyssnar på er. Jag är så spänd på att se vad som kommer ut av det här.

Anders sa...

@ Kålan:
Jag vill hålla er bättre uppdaterade än så, men det är svårt att få tiden att räcka.

just nu gör jag mest nytta på helt andra ställen än här!

Så ni får ursäkta mig:)

Farmorgun sa...

Det var en dikt som verkligen fångar skeendet. Har nyss läst en kommentar hos Hax skriven av Minata som i ett nötskal visar vilken oerhört stor uppgift du och andra i er grupp tagit på er. Där hyllas Thomas Bodström som den nye Olof Palme och där slås det fast att S kommer att rösta Ja till IPRED mot bakgrund av alla organisationer som de håller om ryggen.

Lars-Erick Forsgren sa...

1) Nog innehåll den bloggtexten mycket av vettighet.

2) Tiden räcker aldrig till. Nu måste jag göra middag. Frugan stampar strax på bron.

Leo sa...

Vacker dikt!

Självklart ska du skicka in den. Som det ser ut nu kan du inte göra sämre än en andraplats! ;)

Anders sa...

@ Lars-Erick
Tack! Ibland funkar tydligen förlängda märgen bättre än hjärnan!
Jag tyckte jag var helt mosig i skallen när jag skrev - och tänkte att det här blir nog ett inlägg att ångra.

Men som du säger, det blev ju ganska bra.

Anders sa...

@ Leo:
Det verkar vara en tävling i min smak!
Som sämst kan jag bli tvåa!
Utmärkt! :)

annars hade jag tänkt skicka in en längre dystopisk text jag hade som inlägg för ett tag sen.
"Helgläsning" eller vad det hette.
Men den är för lång.

Farmorgun sa...

Det finns ytterligare en intressant postning hos Nicklas Lundblad på bloggen kommenterat - Gratismyten.
http://myothernotes.com/kommenterat/