Vi måste ställa oss frågan:
Vad kan man äga?
Under vilka former kan man äga?
Vilken motprestation till samhället ska ägandet ge så att det kommer alla till del och inte sliter itu samhället så att väldigt få blir ofantligt rika medan den stora massan trängs ned i sk Mac-jobs, alltså låglöneyrken, eller rent av blir utkastade från arbetsmarknaden?
Vi har också en global finanskris på väg. Vissa tror att kartan snart inte kommer att se likadan ut. Länder kan delaminera. Att sådana länder som Pakistan kan falla itu kanske vi räknar med, men USA? Det finns de som hävdar att det kan hända, och i Ryssland ser man med glädje på utvecklingen. Så frågan är, vad får vi för en värld framöver?
Hur ska vi möta dessa samtidiga hot; hotet från inte bara en stat, utan nästan alla västliga statet, som vill bevaka allt genom lagar som FRA, IPRED1, ACTA, Datalagringsdirektivet, och så vidare, men också hotet från en värld som riskerar att delaminera i finanskrisens spår.
Kansken måste nyliberaler och neoliberaler äntligen släppa greppet om Friedmans teser att ekonomisk frihet med automatik leder till politisk frihet. I Chile och i Ryssland där man testat hans idéer närmast fullt ut i samhället har det inte gått bra.
Kanske måste vi börja låna idéer ur båda lägren. Wigforss gjorde det med oerhört stor framgång:
Direkt ur Wikipedia:
“Wigforss höll ett berömt anförande vid 1932 års partikongress, där han angav att partiet hade sin grund i såväl marxism som liberalism, och att båda ideologierna skulle utbytas. Samma år förkastades den traditionella idén om socialisering av produktionsmedlen, mot folkhemstanken med staliga ingripanden i näringslivet, fördelningspolitik och växande offentlig sektor.”
Här någonstans finns goda idéer och en oerhörd kraft som vi åter kan ösa ur. För att tillsammans bygga det goda samhället med vettiga ägarstrukturer och lagar.
* * *
Inlägget kommer sig delvis av den diskussion vi för hos Sagor från livbåten
12 kommentarer:
"Vad kan man äga? Under vilka former kan man äga?"
Personligen tycker jag att de frågorna inte riktigt träffar kärnfrågan eftersom det är högst oklart vad ordet "kan" innebär. I någon mening går det naturligtvis att äga vad som helst om det bara är möjligt för staten att instifta lagar som skapar en marknad och förutsatt att det är möjligt att kontrollera hur dessa "ägodelar" utbyts. Det skulle tex. vara teoretiskt möjligt att avskaffa yttrandefriheten och låta staten skapa en marknad med ett begränsat antal yttrandefrihetslicenser. Av det faktum att någonting teoretiskt går att äga följer inte att marknaden för sådana ting skulle vara positiv för samhället.
I fallen patent och upphovsrätt är det ju rätt uppenbart att de båda syftar till goda ting, dvs. att skapa incitament för skapande av konstnärliga uttryck och tekniska lösningar som kan vara samhället till gagn. Frågan som bör ställas är "Är samhällspriset för lagarna rimligt, för högt eller rent av lågt i relation till vinsterna?".
Detta resonemang bygger på att man ser dessa lagar som nyttomaximerande - enligt mig det enda rimliga i detta fallet.
Det finns även de som ser på lagarna som ett sätt att uppnå något slags rättvisa, dvs. att de som har skapat någonting har rätt till ersättning. Jag har viss förståelse för det synsättet, men tyvärr ger det väldigt litet vägledning om hur systemet bör utformas. Bör upphovsmannens barn ärva rätten till verket? Är det rättvist? Är det rättvist att man fortfarande får ersättning när man inte längre är utövande konstnär? Om samhällspriset är större än samhällvinsterna är det ändå rimligt att ha kvar ett system som gynnar en speciell grupp i samhället? Om målet är att uppnå rättvis ersättning för utfört arbete skulle det då inte vara lika rättvist att sänka upphovsrättens skyddstid och samtidigt höja skatterna och ge högre lön till exempelvis undersköterskor?
På vilket sätt har man testat Friedmans teser i Ryssland menar du? Ofta har man ju också gjort försök att koppla Friedman till diktaturen i Chile, men det känns inte speciellt rättvist.
@ Tor (sitter på dagis o inskolar minstingen).
Jag hinner ta första ledet:
"Vad kan man äga? Under vilka former kan man äga?"
Jag ser detta som ett problem och att vi redan hamnat här. I USA får man ta patent på snart sagt allt.
Alla dataprogrammerare jag känner och träffar säger en sak, mjukvarupatent hämmar.
Ändå kan man ta patent.
Man kan även ta patent på exv knölvalens fenor, som visat sig vara hydro- och aerodynamiska...
Ett patent som knappast gynnar mänskligheten i stort.
Man får ta patent på mänskliga och andra genom.
Listan kan göras lång.
Jag väljer att ta upp frågeställningen något svepande och generellt - och glädjande nog väckte det ju saker i dig som fick dig att skriv här!
Nu åter till dagis! Kanske kan du själv fylla i lite av resonemang här, för jag följer din tanke:
"...I fallen patent och upphovsrätt är det ju rätt uppenbart att de båda syftar till goda ting, dvs. att skapa incitament för skapande av konstnärliga uttryck och tekniska lösningar som kan vara samhället till gagn. Frågan som bör ställas är "Är samhällspriset för lagarna rimligt, för högt eller rent av lågt i relation till vinsterna?".
Detta resonemang bygger på att man ser dessa lagar som nyttomaximerande - enligt mig det enda rimliga i detta fallet..."
Väl skrivet, utöver en petitess: Wikipedia, den fria encyklopedin som använder sig av wikitekniken, heter just Wikipedia, och inte Wiki. "Wiki" är en webbplatssort (ordet är ungefär på samma nivå som "sökmotor")/en teknik för webbplatser. Blanda inte ihop dem, då de allra flesta wikiwebbplatserna inte har något med Wikipedia att göra (mer än att de använder samma teknik; jämför Yahoo, som inte har något med Google att göra mer än att de använder samma teknik).
@ Calandrella.
Tack. Ändrat. Slarvig "spontanförkortning" av mig.
Mkt intressant, både av Anders och Tor. Hinner inte kommentera mkt just nu.
Men varken Chile el Ryssland känns som bra exempel på Milton Friedman i praktiken. Även om man (Pinochet) i viss mån hyllade honom i Chile.
En sak, som man dock oftast inte tänker på är denna. Ekonomisk frihet kallar du det, jag vill kalla det marknadsekonomi. Vilket enl grundläggande liberal teori innebär att det ska vara fri marknad (jfr frihandlarnas strid mot tullvännerna för drygt 100 år sedan) och KONKURRENS.
Eftersom marknadesekonomin i sig innebär att den vill ta död på sig själv genom att det uppstår monopol så måste dess vänner inse att STATEN måste bekämpa monopol/oligopol genom lagstiftning.
Just det, statens ingripande genom lagstiftning är en förutsättning för fri marknadsekonomi. Kan låta som en motsägelse, men så är det.
Mulits-direktörer vill inte ha konkurrenslagstiftning och dogmatiska socialister vill inte ha fri marknad, bara lagstiftning. Det är det tragiska.
Så ngt låg det i Wiggfors tankar. Han insåg liberalismens fördelar, men även att staten har en uppgift att se till att marknaden fungerar på ett för människorna och välfärden riktigt sätt.
Man kan ju se upphovsrätt och patent på två sätt. Dels som skydd för skapande, men dels också som skydd FÖR MONOPOL, och därmed skadliga för den välfärdsskapande fria marknaden.
Mycket intressant diskussion, men jag säger som Lars-Erick, efter ett långt inlägg om ACTA, IPRED och upphovsrätt känner jag mig rätt urblåst, men vi får nog anledning att tvinna på den här tråden igen.
@Lars-Erick och Farmorgun:
Den socialistiska kampen, kampen för den äkta socialismen -- det vill säga den som innebär solidaritet och socialt ansvar, och inte det som vulgärpropagandan påstår att socialismen betyder -- får aldrig glömmas bort.
Lika lite som kampen för demokratin och de mänskliga rättigheterna eftersom de alla tre är (eller rättare sagt borde vara) så intimt förkippade med varandra.
Björn Felten: Tycker mig ha alltför många erfarenheter av socialdemokrater, som låtit egenintresset ta över allmänintresset när de nått en maktposition, för att jag ska tro att just socialister ska kunna göra anspråk på att de bättre än andra kan göra vad som gynnar mänskligheten bäst.
@Farmorgun:
Absolut inga invändningar från mig på den punkten. Annat än att jag undrar varifrån du fått uppfattningen att dagens socialdemokrater skulle ha det allra minsta med socialism att göra.
De är ungefär lika socialistiska som dagens folkpartister är liberala eller Stalin var kommunistisk...
@Anders Widén: Mycket intressant och viktigt inlägg!
"I USA får man ta patent på snart sagt allt."
Min "favorit" bland i patentvansinnet är nog möjligheten att patentskydda skatteplaneringsmetoder. Det är något rejält som är vajsing i ett sådant samhälle...
@Lars-Erick Forsgren: "Eftersom marknadesekonomin i sig innebär att den vill ta död på sig själv genom att det uppstår monopol så måste dess vänner inse att STATEN måste bekämpa monopol/oligopol genom lagstiftning."
Exakt! Då frimarknaden inte per automatik leder till människans och samhällets fromma krävs en kraft som kan balansera det åt det hållet. Marknaden handlar om att generera vinst/profit för sina ägare och är en motor för samhället i övrigt. Statens uppgift borde vara att se till att resurserna fördelas någorlunda jämlikt och att profitintressena inte går överstyr.
Kanske lite OT men jag kommer att tänka på hur många inte verkar förstå dessa självklara grunder i vårt samhälle. Hittar inte referensen nu men Maud Olofsson gjorde i varje fall några märkliga utspel som bekräftade detta i samband med att ett privat kraftbolag i Norrland hotade att sluta leverera el (om jag inte minns fel) då en schism uppstod om priset. Olofsson ville då spela på att företaget hade något slags ansvar för de som riskerade stå utanför elförsörjning. Att som ansvarig politiker inte ha förstått marknadens villkor bättre än så blir ju bara pinsamt. Företag har sitt vinstintresse att bry sig om och inget annat. Staten har däremot ansvar att - som redan sagt - marknadens intresse ligger i linje med samhällets. Det är bl.a. mot denna bakgrund jag finner lättvändiga privatiseringar av vård, skola och omsorg som vansinniga. Just dessa områden är oumbärliga för ett väl fungerande samhälle och därför måste även en ansvarsutfästelse finnas med som inte är kopplat till om patienterna är lagom sjuka för att generera vinst till vårdgivaren eller att skolbarnen helst måste vara högpresterande och "göra som de ska" så att inte utbildningsgivarens vinst hotas. Det är bland annat mot nyss nämnda jag finner det mer och mer utbredda pengsystemet är märkligt då det inte är utformat efter utbildningsbehovet utan efter en strikt marknadssyn på områden där marknaden inte borde ha så mycket inflytande. Konkretiserat, är även skolpengen från barn med bokstavskombinationer och trassliga familjebakgrunder med social misär intressant för en utbildningsgivare?
Jösses Thomas!
Den där möjligheten att patentskydda skatteplaneringsmetoder har jag missat, men vilket vansinne!
Om inte det är skäl nog att totalt avveckla hela patentsystemet (på grund av långvarigt missbruk) så vet jag inte vad som skulle krävas.
Det kan ju idag inte finnas någon vettig människa som kan tycka att patentsystemet ger det minsta positiva tillbaka till samhällsmedborgarna?
Myten om den lilla uppfinnaren som sitter i sitt garage och uppfinner något revolutionerande, och som sedan blir rik på sin uppfinning, är ju inget annat än just det: en myt.
Jag har själv två gamla patent i bagaget, varav jag anser att ett var ganska revolutionerande, men jag väntar fortfarande på att miljonerna skall börja rulla in. :)
@ Alla. Tack och fortsätt gärna diskussionen.
Jag kommer tillbaka om någon dag eller så!
Skicka en kommentar