lördag, mars 14, 2009

En rulltrappa säger mer än tusen ord

Från Familj2009

Jag har fått fantastiska mejl efter mitt förra inlägg. En läsare skickade ett nykomponerat musikstycke, (vilket jag hoppas kunna lägga ut länk till senare). Han skrev att han bara ville göra så, även om det kanske kunde uppfattas som lite "off" eller så.

Jag tycker inte det.
Spontant vill vi ge, fast ibland vet vi inte hur, eller om det ens passar.

Trots att jag varit en sämre far än jag brukar vara ville min son en enda sak när jag i fredags kom för att hämta honom efter några inskolningstimmar på dagis.

Han sprang emot mig och kramade mig hårt och länge. Det knöt sig i magen på mig av lycka och sorg om vart annat.

Inte ens den enklaste av relationer är alltid enkel. Vi känner mer än vi kan prestera i uttryck med våra kroppar i den vanliga sinnevärlden.

* * *

Idag lördag. Vi åkte in till stan. Annars brukar jag stanna hemma för att slippa stan, men också för att hinna blogga. Idag valde jag stan och familjen.

Från Familj2009

Och ibland blir livet så där enkelt. Om jag inte alltid med kroppsåtbörder lyckas visa kärlek så går det ibland bättre med tekniska hjälpmedel. En del är bättre än andra.



Hustrun var till en början inte varse vad hennes man och barn höll på med, när hon blev det avlägsnade hon sig taktfullt. Strax kom andra vuxna som inte var fullt lika taktfulla, men det brydde vi oss inte om. Är man kung av rulltrappa så är man.




Medan jag stod där och lät mina barn åka och upptäcka rullade helt andra saker i huvudet. Jag tänkte på allt jag gått miste om alla de dagar jag inte varit närvarande i nuet med barnen.

* * *

Vem håller i mina tårar
när jag faller
ur det plundrade landet?

Om ni vill
kan jag uppträda lugnt
och belevat.

Om ni vill kan jag ducka
för sanningen
och låtsas befriad.

Men vad tjänar det till
när vackraste nerven
i ängeln brustit?

* * *

6 kommentarer:

Anders Nilsson sa...

Det är så snyggt att det alltid borde sägas, det som egentligen inte alls skulle behöva sägas - de här dagarmna flyr snabbt sin kos.

Anonym sa...

Hmm! Såg lite farligt ut med att sitta i rulltrappan bara. Har man otur fastnar man med kläderna och olyckan är ett faktum.

Peter Madison sa...

Till välmenande, hoppas jag, Anonym:
Känner jag min bror rätt, så är hans säkerhetsmedvetande påslaget mest hela tiden då han hoppat fallskärm i över två decennier och har 3000 fallskärmshopp. Det är en verksamhet som enbart går ut på en sak; säkerhet. Jag skulle tro att min bror filmar för att sen visa Odin att han INTE ska hålla händerna ned i rulltrappan när han stiger av. Kanske brorsan även sticker in en pappersservett eller liknande för att visa barnen hur den rivs sönder!? Skulle inte förvåna mig. För övrigt är jag säker på att min bror Anders har foten på nödstoppsknappen medan han filmar.
Jag skulle också tro att för varje åk barnen gör i trappan så åker de på ett allt med säkert sätt, just för att Anders leker fram säkerheten istället för att skälla fram eller förbjuda fram den.

Tur att min bror inte satte in en film där barnen rider. Jo, dom brukar rida och då sitter dom på djur som har 400 kilo muskler som ingen, vare sig förälder eller annan vuxen människa, kan kontrollera...

MvH
bloggarens lillebror

Farmorgun sa...

Underbara bilder!!! Jag är alldeles säker på att de har förlåtit dig - nu gäller det att du kan förlåta dig själv.

Lars-Erick Forsgren sa...

Det finns inget mera underbart än när ens barn ler lyckligt emot en, och dessutom säger, jag vill kramas!

Anders sa...

@ Anders N: Ja, dessa dagar flyr fort. Man har att vara där!

@ Bror Peter: Tack! Lite som FRA det här. Politikerna tror att de i all välmening ska skydda oss från ett ont som ibland inte finns. Eller också, vi vill leva med risken, hellre än att kvävas till döds själsligen och ibland även kroppsligen...

@ Farmorgun: Jag är förlåten, men ånger och lite "ångestånger" är sunt och bra! Utan den skulle vi inget lära!

@ Lars-Erick: Det tokiga är alltså att jag glömde bort det ett slag! men nu har jag vaknat tillbaka i livet igen.