torsdag, mars 19, 2009

Att ta ansvar, är det att hävda en högre rätt än lagen?


Låt mig skriva ett enkelt påstående:

Förutsättningen för demokrati är samtal, dialog.

Om påståendet är riktigt inställer sig obönhörligen en viktig fråga: Vad händer när de personer som vi valt till parlamentariker inte vill vare sig prata, svara eller diskutera med oss väljare? Som de flesta vet som följer den här bloggen har vi i Riksdagssvar.se skickat över 1000 vänliga mejl med några frågor till samtliga riksdagsledamöter.
De flesta har valt att ignorera oss, att inte föra dialog, att inte svara alls.
De två minsta oppositionspartierna utgör undantag. De har tagit sitt demokratiska uppdrag på allvar.

Nyligen skrev jag i ett inlägg, INSPIRErad Djävul,: "Är det total inkompetens, eller rör det sig om ignorans för alla folken i Europa när man på EU-nivå manglar ut alla dessa direktiv över våra huvuden?"

David kommenterade detta med ett förslag, att vi kanske hellre borde påbörja en brevkampanj om personlig integritet till EU, istället för att ta till ord som "Inkompetent".
Idén är utmärkt, och vad jag förstår håller Farmorgun redan på med en egen variant av en sådan. David tänker sig en utbildningsinsats.

David har rätt och jag anser att det är vår plikt att fortsätta arbeta via de gängse demokratiska kanalerna. Samtidigt, varför påstod jag att politikerna är inkompetenta?

Mitt skäl: Inkompetensen består i att de inte ser konsekvensen av sitt handlande - och gör de det handlar de i berott mod och med avsikt att sänka demokratin i graven.
Därför:

1) Vi måste lära oss förstå motståndaren och dennes motiv.

2) Vi måste vidga dialogen att röra fler.


Jag börjar se nödvändigheten av nya arenor för dialog: Vi måste vidga samtalet. Brev räcker inte. Mejl räcker inte. Utbildning räcker inte.

Våra huvudmotsåndare har en annan agenda. Dom är starka, dom är många (lobbyisterna) - och vill det rakt motsatta mot oss. Dom vill fördubbla upphovsrättstider, inte sänka dem. Dom vill ha FRA 3.8. Och dom är förtjusta i hemlighetsmakeri och ser fram emot att köra flera nya ACTA-lika vändor.

Det här är företeelser det inte går att utbilda bort.

Vi har att göra med motståndare som är antingen avlönade delar av staten, så som FRA, eller oerhört kapitalstarka multinationella företag - och de vill vår raka motsats.
De gör det inte av elakhet. Det ligger ingen konspiration bakom.

De handlar i ren och skär egennytta, men de handlar också för att de tror på det de gör.

I detta spel blir våra lekmannapolitiker alltför små - de varken vågar eller vill lyssna på oss. De lyssnar på den andra, mycket starkare parten; experterna de som "kan" signalspaning, de som kan underhållsbranschen.

Demokratin fungerar inte. Våra valda ombud kämpar inte längre för oss, de skriver lagar åt andra krafter.

Vi måste hitta nya vägar.

Det var så jag återupptäckte och återvände till en nästan glömd författarkollega. Henry David Thoreau, skrev år 1849, fritt översatt ungefär följande:

'...det allvarligaste hindret för förändring är de människor som fastän de i åsikt är motståndare till regeringen skänker den sin lydnad.'

Thoreau var en originell tänkare som med sitt glasklara intellekt såg hur man genom "civilt motstånd" kunde skapa förändring. Det sker främst genom att man genomför en olaglig handling och därpå tar sitt straff. Då startar man dialoger på alla plan i samhället. Man drabbar kärnan såväl som alla delar av demokratin simultant, bland annat det vi brukar kalla "de goda institutionerna"; sådana som rättsapparaten, media, politikerna, men även den ekonomiska sidan av samhället, företagen, opinionen, folket.

Man kan säga att han är fader till den gren av aktivitet som idag ägnar sig åt det vi kallar "Civil olydnad", sådana som plogbillrörelsen.

Enligt Thoreau är det vår lydnad som ger makt till "staten" eller den felande part som driver staten framför sig. Problemet är att de flesta av oss är lydiga.

Vi behöver träda fram, precis som de i The Pirate Bay, och vara villiga att ta konsekvenser. (Exemplet är egentligen galet eftersom jag inte kan se att de gjort något olagligt, utan det är staten, pådriven av en girig underhållningsindustri som begått och begår rättsövergrepp).

Genom att ta konsekvenserna av olydnaden utmanas fler att bryta mot de orättvisa lagarna. Med viss beräknad "smärta" urholkar man till sist lagen. Man gör det genom att underförstått "vädja" till hela samhället att se vad som är rätt.

Det orättfärdiga går inte längre att ignorera. Man tvingar demokratin och lagstiftaren tillbaka till det rätta, att välja det rätta.

Thoreau var noga med att poängtera att civil olydnad är en helhet där straffet, att man tar straffet, är en minst lika viktig del.

För hans del gällde det hans kända avsky inför slaveriet, förtrycket mot Indianerna och USA:s angrepp på Mexico.

Thoreau vägrade att betala krigsskatt. Detta var igen ny idé i sig, men Thoreau envisades med att samhället skulle ingripa mot honom, ställa till rättegång och fängsla honom.

Vi har att lära av Thoreau: Han hävdade en högre rätt än lagen.
Den handling som utgår från denna rätt är i grunden revolutionär.

En hel rörelse med många förgreningar har växt ur hans tankar. Dessa tankar är "civila" alltså i hög grad civiliserade och det rör sig om att få makten på knä med strikt icke-våld.

Martin Luther King fick bort vanvettiga segregationslagar. Gandhi ett helt imperium på fall.

* *

Thoreau, massor att googla, bara 2 exempel i mängden här och här.

* * *

28 kommentarer:

Olof Bjarnason sa...

Civil olydnad - varför inte betala in precis så mycket mindre i skatt som det uppskattas att de nya lagarna kommer att kosta per person? Det florerade ju någon uträkning häromveckan, med ett par tusenlappar i engångskostnad och årlig avgift på några hundra. Man kan till och med ange detta som anledning: "Jag vägrar betala för att staten ska övervaka mig".

Det är ett enkelt och tydligt sätt att lyfta frågorna. Byrokrater som läser kommer ju att se; med lite tur blir det en mediegrej av det hela.

Vad tror du/ni andra?

Lars-Erick Forsgren sa...

Olof Bj, ack om det vore så enkelt. Den ende som läser en motivering - som du måste skicka in i samband med att du överklagar en taxering gissar jag - det är en tax-tjman.
Sådana läser bara prejudikatsammanställningar, letar fram ett fall som syns dem likartat, vilket det inte behöver vara annat än i deras ögon.

De bryr sig inte om vad du skrivit. De ser bara det utvalda prejudikatet. Hur motivera ett avdrag som inte är avdragsgillt enl lag?
Men i princip håller jag med dig.
---
Anders. Jag glider alltmer över till detta oerhörda att lagtrots är demokratiskt. I vart fall i viss mån, i viktiga demokratiska frågor.

Egentligen har det tidigare bara varit i en fråga jag kunnat försvara lagtrots, då folk (ofta äldre tanter) gömmer flyktingar som hotas av utvisning och som för varje normal människa inte har gjort ngt annat ont än att de fötts i fel land med odemokratisk regim.

Men demokratin måste försvaras även INOM Sverige!
Om nödvändigt genom lagtrots, då lagar numera stiftas genom beställningar från olika lobbygrupper emot folkviljan.

Anders sa...

@ Olof, Lars-Erick:
Olof: Jag skulle gärna protestera över skattsedeln, men det är som Lars-Erick säger.
Möjligen om vi kan få till en enormt stor och massiv sådan "protest".

I nuläget vill jag börja väcka tanken, sprida kunskap om en lugn och sansad "Gandhi-väg".
Sprida etiken kring civil olydnad. Det får absolut inte övergå i bråk och våld.

Att börja sprida denna etik föder med tiden idéer hur och vilka aktioner som kan och bör genomföras.
Tex att börja stödja företag som Bahnhof som säger sig vilja genomföra civil olydnad eftersom de inte tänker ge ut några uppgifter.

Mejlade just med en pirat. De håller på och funderar ut och planerar fildelarförsäkring. Jag tänker också på din medborgartuta, Olof.

Vänligen
Anders

Olof Bjarnason sa...

OK visst är det "bara en tjänsteman" man kommer åt.

Men det kan bli mediauppmärksamhet, det är en lockelse.

Är inte att tillfälligt låta bli att betala för att bli övervakad just en sådan här Ghandi-way aktion? Det är ju en "milt lagbrott", eller hur? Det handlar bara om att betala lite extra ränta/böter. Vad jag undrar är hur mycket böter det handlar om. Nån som har pejl?

Medborgartutan har legat på is ett tag nu - men jag tycker fortfarande att det är något som är värt att få igång. Fast jag lutar åt "helt neutral service" dvs. inte bromsa bidrag/idéer från "fel" grupper. Jag vill inte syssla med censur - och dessutom är det dyrt/komplicerat att komma överrens om det är två-tre st. som driver siten.

Att det är vanliga internetbanktranskationer som gäller står dock klart..

Anders sa...

@ Olof.
Jag tycker absolut vi ska vidmakthålla din idé om skattevägran. Penetrera den, se vad den kan ge för effekt.

Vi ska skärskåda alla idéer. Samt själv vill jag fördjupa mig i etiken och hur andra historiskt har lyckats.

civil olydnad har hjälpt samhället framåt i många stycken tidigare!

slaveri, apartheid osv. Och vi får inte glömma att denna metod befriade hela Indien från Storbritannien...

Anders sa...

@ Olof, tillägg.
Redan Thoreau skattevägrade. Men hans idé av det hela var att verkligen tänja ut brottet till dess yttersta konsekvens.
Han ansåg inte att det täckte med att en eller flera tjänstemän på skattemyndigheten såg hans vägran, ändrade lite och sedan bötfällde honom...

Han närmast uppmanade, nästan tvingade, staten att fängsla honom för brottet.

Hövligt, vänligt, hela tiden lyssnandes på motståndarens argument hävdade Thoreau en högre rätt.

I vårt fall med FRA är det möjligt att vi möjligen kan hävda FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.


Men det viktiga är att man inte "sätter sig över lagen".
Man går ju med på lagen. Man går med på att ta sitt straff, sättas i fängelse.

Med detta vill man uppnå en filosofisk fråga som riktar sig till hela samhället:

"Är denna lag rimlig?"...
eller bör vi skriva om lagen.

Thoreau vill få till stånd en dialog. Inte bara en markering som endast träffar en tjänsteman.

* * *
Hur vi ska uppnå detta med vårt mycket mer komplexa skattesystem vet jag inte.
Det kanske går, det kanske är bättre att skjut in sig någon annan stans i systemet.

Jag vet inte ännu.
Jag vill hålla allt öppet!

Olof Bjarnason sa...

@Anders;

Skulle Thoreau (jobbig stavning!) alltså

1. Skita i att betala (del av) skatten
2. Skita i att betala påminnelsen+avgiften

?

Min modifikation är alltså
1. Skita i att betala Lex Orwell-delen av skatten + meddela anledning på deklarationen
2. Betala vid påminnelse

Anders sa...

@ Olof. Civil olydnad är att ta konsekvensen av sin olydnad.

Jag är 3-barnsfar. Jag vill inte det här. Jag vill inte ägna en enda sekund av mitt liv åt denna kamp.

Samtidigt kommer jag inte undan mitt eget samvete. Det finns ett "måste" inom mig.

Olof. Det är en djup skillnad mellan att protestera och att göra motstånd.

Det du föreslår är en protest, sen går du i själva verket med på lagen genom att betala...

Motstånd kräver något mycket djupare av oss människor. Vi måste möta vår egen rädsla.
Vår innersta verkliga rädsla.
Ja, kampen mot rädslan är riktad mot oss själva.

När vi lämnar lydnaden, lämnar vi flocken, samhället.
Även om vi gör det för en god sak ställs vi inför oss själva, totalt ensamma. Man måste fråga sig om man orkar och är villig att ta konsekvenserna.

Olydnad, rätt tolkad, är motstånd.
Protest, det du föreslår är en helt annan sak.

Protester kan visst vara befogade och ge effekt, men då talar vi inte längre om olydnad.

* * *
För övrigt sitter jag just i detta nu och deklarerar mitt företag!
Jag gör massor av avdrag för resor, datorer osv.

Jag sitter just och funderar över hur ett avdrag för FRA skulle se ut i min företagsdeklaration.

Sanningen är att jag inte orkar.
Jag orkar just nu inte genomföra den grejen.
För jag kan inte överblicka konsekvenserna.

Jag har inte hunnit tänka igenom om jag klarar av att gå hela vägen.

* * *
Jag har precis börjat den mentala kampen med mig själv. Igår diskuterade jag det med min hustru, men vi hann inte så långt.
Hon stöder mig i allt, hon litar på mig, men hon vill inte att jag hamnar i fängelse.

Vad vill jag själv?
Vad klarar jag?
Jag vet inte.

Thomas Tvivlaren sa...

Bravo Anders! Du tänker precis i mina banor.

Vi har ägnat alldeles för mycket bortkastad tid och energi på att försöka påverka/utbilda de som inte vill/är mottagliga för påverkan/utbildning.

Det är hög tid att överge vår blinda tro på våra folkvaldas goda vilja eller insikt som faktiska ledare. I det här fallet är det ju faktiskt folket som leder och våra politiska ledare som blundar och bär skygglappar för säkerhets skull.

Vi måste absolut tänka bortom detta naiva och naturligt "snälla" agerandet.

Kort och gott, vi bör lägga allt krut på att sluta lägga våra förhoppningar på våra folkvalda och istället inrikta vår energi och våra resurser på att organisera oss och själva agera makthavare i den mån det går. Vi är förhållandevis många varför en organiserad kraftansamling bör få effekt så länge vi gör rätt saker.

Olof Bjarnason sa...

En sak jag kommer att tänka på är att det är lättare att stå flera än ensam.

Om vi kan bli ett gäng som verkligen följer någon olydnadsidé, är det lättare att hålla glöden uppe.

1. Kom på en bra lagom civil-olydnad grej, som typ tio st. kan acceptera
2. De tio kollar med sina familjer, bollar med de andra osv.
3. Genomför!
4. Sov bättre
5. Förhoppningsvis: bidragit till ett friare och öppnare samhälle..

Thomas Tvivlaren sa...

@Olof Bjarnarson: Jag har några idéer som legat och grott alldeles för länge som jag hoppas kunna dela med mig av så snart jag kan. "Livet" vill dock annorlunda varför tiden är en extrem bristvara för stunden...

Tycker om att du strukturerar upp det i punkter. Allt sådant är av värde då det förenklar övergången från tanke till handling.

David sa...

Jag vill visa dig mitt svar på Thomas Tvivlarens kommentar i min blogg:

Jag förstår din frustration.
Dina erfarenheter är säkerligen äkta, vi har hela tiden kämpat i uppförsbacke. Men det känns likväl fånigt att ge upp när det fortfarande finns så många infallsvinklar vi ännu inte berört. Jag tror att vi måste gå direkt på de argument som jag tror övertygat de flesta som röstar för saker sim FRA, ACTA, IPRED med mera, argumenten som motståndet mot dessa aldrig berört. Nämligen marknadsekonomi och konceptet tillväxt.

Vi har sett hur Open source-mjukvara börjat bli allt mer populär. På Internet har det sprungit upp en dela-med-sig-kultur som av sin natur inte är en del av det traditionella ekonomiska systemet.

Vad händer om konceptet Open source skulle sprida sig vidare, bortom mjukvaran. Om vetenskapsmän och uppfinnare skulle lägga ut innovationer, formler och ritningar på nätet under en Creative commons-licens, som dessutom ger vem som helst möjlighet att producera och tjäna pengar, eller vidareutveckla? Det finns inget som tyder på att det inte är på väg att ske. Och jag tror att man har sett detta och är livrädda för att det ekonomiska systemet ska bli så negligerat att ekonomisk tillväxt blir omöjlig.

Jag har sett många argumentera för att det inte behöver betyda att marknaden kollapsar, men alla dessa argument har handlat om fildelning och nya aktörer som får en chans, samt att nyskapande underhållning får en bättre chans. Det är därför vår nya argumentation måste handla om annat. Den måste negligera att nämna fildelning och beskriva koncepten open source och creative commons i ett bredare sammanhang, bortom mjukvara.

Thomas Tvivlaren sa...

@David: Vi fortsätter här av praktiska skäl så blir det enklare att följa diskussionen.

Jag tror att du har missförstått mig lite när du skriver så här: "Men det känns likväl fånigt att ge upp när det fortfarande finns så många infallsvinklar vi ännu inte berört. Jag tror att vi måste gå direkt på de argument som jag tror övertygat de flesta som röstar för saker sim FRA, ACTA, IPRED med mera, argumenten som motståndet mot dessa aldrig berört."

Jag menade inte att vi skulle ge upp. Tvärtom så menar jag att vi dels måste definiera vår riktiga fiende och dels börja lägga våra begränsade resurser på aktiviteter som ger resultat istället för vädjar till våra förtroendevaldas fromma (då dessa ändå inte lyssnar/förstår).

Det vårt bloggande, våra insändare, våra demonstrationer och vårt väckande av riktigt gammal media [tack för inspirationen Guillou!] har resulterat i är främst folkbildning. Vi har fått flera ögon att öppnas och flera att känna sig delaktiga i piratrörelsen och äntra den konceptuella piratskutan. Jag skulle t.o.m. drista mig till att hävda att piratrörelsen blivit mainstream. De som i dessa tider öppnar munnen och fortfarande mässar "kopiering är stöld" betraktas som stofiler som inte förstått något. Där har vi alltså lyckats.

Däremot så har de senaste åren, på politisk nivå, bjudit på TPB-razzia, FRA-övervakning, Ipred, datalagring, ACTA, Inspire etc, etc in absurdum. Det finns helt enkelt ingen hejd på det och våra stendöva och blinda politiker jobbar på åt samma håll som ett gäng ekorrar som överdoserat på koffeinpiller. Våra försök att påverka dem genom argumentation, insändare, bloggar har sett till resultaten inte bara varit fruktlösa utan rena rama fiaskot. Det har blivit etter värre! Av detta bör vi lära oss att det är bortkastat att fråga den blinde efter vägen. Den som i dessa tider fortfarande bedriver opinionsbildning riktad mot politikerna bör fås att förstå att det är slöseri med energi. Den som inte vill lyssna kommer helt enkelt inte att lyssna förrän vederbörande tvingas till det.

Och på detta sätt kommer vi in på makt. Vi måste analysera den makt vi har och hur vi kan nyttja den. Som redan tidigare nämnt så måste vi också definiera vår verkliga fiende istället för att slåss i blindo. Här har vi enormt mycket att göra och det kräver bl.a. rejäla insatser från bloggosfäriska deltagare som är rejält duktiga på att gräva och hitta kopplingar. Jag kan inte utveckla detta mera nu och här men någon jämrans gång framöver hoppas jag få en lucka att göra det.

Operation Res Non Verba coming up... :)

Vad gäller spridning av fri mjukvara så har den redan fått fäste bland allmänheten. Fler och fler får upp ögonen för varför Mickysofts dominans inte är bra. Fler och fler får också upp ögonen för att de fria alternativen i många fall inte bara är bättre utan överlägsna de proprietära dito. Den här utvecklingen kommer att eskalera fortsatt. Därmed inte sagt att vi ska sluta prata fri mjukvara så klart men vill vi verkligen åstadkomma politisk förändring måste vi nå (läs: tvinga) den politiska makten genom våra aktiviteter.

Jag förstår att det jag skriver inte är helt lätt att förstå men jag kommer skriva mer utvecklande och konkretiserat om det framöver.

Anonym sa...

Här är det Michael Gajditza som lämnar in ett bidrag till olydnadsdebatten

http://blogg.aftonbladet.se/21909/perma/1161917/

Anders sa...

@ David, Thomas, jag hoppas hinna återkomma till er inom kort (helg och familj).

@ Michael Gajditza.
Jag trodde aldrig att en fd Moderat skulle kasta sig ut i civil olydnad.
Jag har inte ord.

Det är stort. (Nu familj)

@ Alla.
Jag hinner nog läsa, men kanske inte svara så bra under helgen.
Familjen har haft en tuff period...

David sa...

Thomas:
Jag är ledsen att göra dig besviken. Men det du säger är inte så svårt att förstå som du vill påskina. Jag kan se att du försöker att manipulera bort folk från min infallsvinkel, för att du anser att den är meningslös, redan prövad, bevisad att den inte fungerar.

Men, av det jag sett av resultat av det vi har försökt göra hittills tror jag inte hade kommit till om det inte vore därför att olika individer valt olika sätt att kämpa. Det har funnits en enighet mellan individer som försöker utbilda och uppmuntra och en uppsjö av människor som försöker påverka genom brandtal och aktivism. Den kombinationen är långt mera kraftfull än endera ensam.

Det är tydligt för mig att du och jag försöker göra samma sak, det vill säga att hitta nya infallsvinklar i kampen. Men, för motsatta metoder.

Jag skulle kunna hävda att den metod du förespråkar redan prövats, och att den är meningslös att utveckla. Jag skulle ha lika mycket rätt som du har när du säger att utbildningsmetoder prövats. Och jag skulle ha lika fel som du har när du påstår att det är meningslöst att vidareutveckla och försöka utbilda med nya metoder och infallsvinklar.

Du kämpar på ditt sätt och jag på mitt. Låt de som vi lyckas värva till den här kampen välja den infallsvinkel de själva är bäst på.

Thomas Tvivlaren sa...

@Michael Gajditza: Som jag skrev på din egen blog: Bravo!

@David: För det första så är jag fullt medveten om att du och jag egentligen vill samma saker. Personligen är jag mer ute efter reella politiska result än vad de senaste årens kamp levererat och det kanske är där vi skiljer oss mest åt då det är bristen på resultat som gjort att jag själv tvingats öppna ögonen och inse faktum.

"Jag kan se att du försöker att manipulera bort folk från min infallsvinkel, för att du anser att den är meningslös, redan prövad, bevisad att den inte fungerar."

Jag vill inte manipulera någon utan säger bara det jag själv tror och genom erfarenhet tagit till mig. Det som du uttrycker som "din" infallsvinkel har mig veterligen varit de flesta Piratpartisters infallsvinkel åtminstone sedan 2006. Så även min. Med brasklappen att jag kanske inte fullt förstått din metod så är det i varje fall därför jag övergett tanken på att vädja till politiker och försöka utbilda dem. Självklart så tycker jag det är bättre att människor inom piratrörelsen gör något än att de inte gör något men då de allra flesta av oss har "livet" att brottas med också så kanske det är läge att optimera de insatser vi gör på ett så resultatfrämjande vis som möjligt? Jag vill inte heller framstå som att jag sitter på någon sanning och vet hur den här kampen bör/måste fortsätta. Däremot vet jag att så som vi hittills jobbat har vi fått väldigt lite tillbaka vad gäller hur vi lyckats påverka den politiska makten.

"Jag skulle kunna hävda att den metod du förespråkar redan prövats, och att den är meningslös att utveckla."

Fast vad är det då för metod du avser då jag, som tidigare nämnts, inte konkretiserat vad jag menar? Tro mig, sitter du på något som redan nu omkullkastar det jag fnulat på länge nog så är jag idel öra. Jag är som sagt numera mest driven av resultat och är det något som redan prövats så vill jag inte slösa tid och energi på det.

"Jag skulle ha lika mycket rätt som du har när du säger att utbildningsmetoder prövats."

Du får gärna konkretisera hur du tänkt dig detta och på vilket sätt det skiljer sig från det som redan beprövats. Jag gillar allt som funkar.

"Och jag skulle ha lika fel som du har när du påstår att det är meningslöst att vidareutveckla och försöka utbilda med nya metoder och infallsvinklar."

Som sagt, allt som funkar är bra. Jag är intresserad av allt som kan leda framåt men jag ser också problemet i att - i mina ögon - kasta pärlor för svin. Den som inte vill förstå kommer aldrig att förstå. Utvecklingen mot övervakningssamhället är ett bevis på att våra folkvalda inte verkar vilja förstå eller har en agenda de inte vill dela med sig av till oss undersåtar.

"Du kämpar på ditt sätt och jag på mitt. Låt de som vi lyckas värva till den här kampen välja den infallsvinkel de själva är bäst på."

Absolut.

David sa...

Thomas:
Om man säger såhär då; Det är brandtalarna och aktivisterna som skaffar uppmärksamheten och rör om. Men det är utbildarna och pedagogerna som arbetat parallellt som ingjuter trovärdighet i kampens sak och gör det mycket svårare för brandtalarna och manipulatörerna på andra sidan att rasera sakens trovärdighet. Kompromisslös aktivism och fiendeskapsförklaringar är extremt lätt att vifta bort som manipulativt.

Därför måste man uppmuntra även den sakliga, undersökande och pedagogiska, närmast akademiska, retoriken vid sidan av. En brevkampanj som den jag beskrivit gör det alltså svårare att vifta bort motståndet när den väl fått uppmärksamhet.

Och, jag tror att den dystra sanningen är att den pedagogiska infallsvinkeln inte testats så vitt och brett som du antyder. Jag använde mig av Opassandes förskrivna brev till riksdagen under mailkampanjen mot FRA-lagen. Det var en utbildande text, men den var också anklagande. Den enda som faktiskt prövat att utbilda med den attityd jag förespråkar är den här bloggens skapare, Anders Widén. Se här för ett ypperligt exempel från Anders på den utbildningsattityd jag förespråkar. Och jag själv då, med mitt handboksprojekt som dock verkar vara en nitlott eftersom inte ens folk på vår sida verkar tycka att det är någon mening med den. (Men jag kommer ändå att fortsätta utveckla den.)

Men, jag tänkte ta motionen som Anders med flera skrev åt socialdemokraterna, översätta den till engelska (Google translate, och sen fixa alla missar som det tenderar att göra.) och utgå från den när jag försöker skriva mitt utbildande brev till EU. (Jag tänker lägga upp arbetet på bloggen och hoppas att bloggosfären är villig att granska och komma med förslag och kritik.)

Men, jag tänkte ta Motionen som Anders med flera skrev åt socialdemokraterna, översätta den till engelska och utgå från den när jag försöker skriva mitt utbildande brev till EU. (Jag tänker lägga upp arbetet på bloggen och hoppas att bloggosfären är villig att granska och komma med förslag och kritik.) Och eftersom den helst ska skickas som vanligt brev så hoppas jag att andra ska skicka antingen den eller egna texter. Jag har varken råd eller ork att skicka 783 pappersbrev.

Thomas Tvivlaren sa...

@David: "Det är brandtalarna och aktivisterna som skaffar uppmärksamheten och rör om. Men det är utbildarna och pedagogerna som arbetat parallellt som ingjuter trovärdighet i kampens sak och gör det mycket svårare för brandtalarna och manipulatörerna på andra sidan att rasera sakens trovärdighet."

Här uppfattar jag oss som fullkomligt enade. Eventuellt med abrovinken att gränsen mellan brandtalare och utbildare är högst flytande. Tag Rick Falkvinge ex. som skrivit ett och annat lyckat brandtal och varvat detta med högst utbildande inlägg.

"En brevkampanj som den jag beskrivit gör det alltså svårare att vifta bort motståndet när den väl fått uppmärksamhet."

Här får jag en känsla av att du är inne på "mina" räjonger... :) Jag känner mig en smula informationsöverdoserad för stunden så det är möjligt att jag läst om din brevkampanj men inte tagit till mig/glömt upplägget. En brevkampanj är bra på så sätt att den inte kan viftas bort lika lätt som en mailkampanj. Någon (på regeringskansliet eller i Riksdagen) är tvingad att (troligtvis) frustrerat arkivera och registrera alla fysiska brev vilket märks och kanske får mer effekt än en aldrig sinande ström av mail som någon flink tekniker hjälper till att automatarkivera i närmaste digitala arkiv (läs: "Trash" el. "Spam" fast möjligtvis med en mer demokratiskt rumsren etikett som "Medborgarrespons"). Om det är detta du menar så är jag alltså helt och hållet med på även detta. Mer sådant! Däremot ser jag denna typ av aktivitet som främst PR-mässig och uppmärksamhetspockande och - inte att förakta - systemkrävande. Det senare är viktigt helt enkelt för att ett systems funktion är beroende av att dess resurser inte överskrids/överutnyttjas. Stora belastningar på ett system måste därför ses över och beaktas. I det här fallet antingen genom att man tvingas ta till sig av orsaken till belastningen eller att man reformerar systemet ännu ett odemokratiskt snäpp. Oavsett vad man gör så är det bra ur vårt perspektiv. En positiv respons, dvs att man "lyssnar" är spontant att föredra, men en negativ respons är inte heller att förakta då den gör att spelplanen polariseras ytterligare och det vi kämpar mot blir än mer tydligt och påtagligt. Det senare är kanske egentligen att föredra om vi en gång för alla vill komma till rätta med hela övervakningsivern istället för enstaka övervakningsinitiativ. När monstret ståtar i hela sin prakt, med alla åtta huvuden och samtliga dess käftar sprutandes av eld, så blir det svårt för de som (riskerar att) drabbas av det att förhålla sig passiv och oberörd.

"Den enda som faktiskt prövat att utbilda med den attityd jag förespråkar är den här bloggens skapare, Anders Widén. Se här för ett ypperligt exempel från Anders på den utbildningsattityd jag förespråkar."

Jag har läst Anders inlägg och det var verkligen en berömvärd insats han där beskrev (jag länkade själv till inlägget). Däremot så tycker jag att den insatsen bekräftar mina tankegångar om att det är slöseri med tid och energi att vi lägger mer resurser på att försöka utbilda våra folkvalda. Det inlägget visar med all önskvärd tydlighet att det åtminstone jag haft som förväntningar av verkligt ledarskap tragiskt nog bara var en illusion och en from förhoppning. Med verkligt ledarskap menar jag bl.a. att man kunskapsmässigt måste försöka ligga i täten vad gäller insikt och kunskap för att kunna fatta så bra beslut som möjligt. Har man inte själv detta så får man se till någon kan bistå med detta. Om de man är satta att leda är fullkomligt överlägsna vad gäller insikt om förståelse vad gäller det som ska beslutas så blir det inte bara pinsamt utan potentiellt katastrofalt...inte minst för att förtroendet för demokratin urholkas något enormt.

"Och jag själv då, med mitt handboksprojekt som dock verkar vara en nitlott eftersom inte ens folk på vår sida verkar tycka att det är någon mening med den."

Här har du i varje fall en på vår sida som tycker att det finns en mening med handboksprojektet. Kanske är den dåliga responsen du fått mest kopplad till att de du efterfrågat synpunkter från är "redan frälsta" och därför ser det ur sitt eget perspektiv? En handbok som den där tror jag är alldeles ypperlig för den trots allt stora grupp i detta avlånga land som är datorilliterata (hej syrran!). Jag fick någonstans uppgiften att 30% i Sverige inte frekvent använder nätet (om alls) så det finns bland dessa garanterat människor som har behov av det du där skapat. Det knepiga blir måhända att nå ut till dessa men det är en annan fråga. Eventuellt behöver den sexas till lite... :) Substansen tycker jag verkar bra.

Och där halkade vi in på vikten av att veta vilka man adresserar och hur de tänker och fungerar. Har man dessutom begränsade resurser och inte all tid i världen att spela med så blir det än mer viktigt.

Om jag tolkar fritt så får jag en känsla av att den gemensamma nämnaren för dina projekt bygger på att få en kritisk massa av människor som har förstått, vad jag i brist på annat brukar kalla, "den nya tiden". Om en majoritet av folket inser potentialen i fri mjukvara så tvingas även politikerna vakna till. Om en majoritet av folket inser möjligheterna med kopieringen och det fria flödet av information så tvingas även våra folkvalda inse det. Om en majoritet av folket inser att en bevarad upphovsrätt i praktiken innebär att vi tar ett jättekliv mot ett totalitärt samhälle så måste de vi gett vårt förtroende börja lyssna. "Den kritiska massan" blir i praktiken omöjlig att ignorera. Är det så du menar? I så fall så tänker vi lika här med. Jag har bl.a. skrivit om det här här och citerar därför lite från det inlägget:
Om fler människor får upp ögonen för den nya tiden oavsett om det gäller synen på att dela med sig av kultur och kunskap, värnandet om och utvecklandet av demokratin eller kampen för det fria samhället så kan varken lag, lagvrängare, pseudodiktatorer eller vinstintressen sätta stopp för utvecklingen.

Det jag är oroad för är att vi inte har så mycket tid att spela på. Om den inslagna trenden mot övervakningssamhället fortgår så är jag rädd för att det inte kommer att gå att backa tillbaka även om det finns en total och folklig förståelse och insikt om hur "den nya tiden" fungerar och de förutsättningar som kommer med den. Just därför är det viktigt att vi måste "know thy enemy". Nu kommer vi än en gång in på något som jag hoppas kunna utveckla mer ingående framöver. Här nöjer jag mig dock med att än en gång peka på att alla försök att utbilda våra politiker varit fruktlösa sett ur ett politiskt resultatperspektiv. Trots att 2000 personer hade intagit Riksdagsgången i somras innan FRA-övervakningen kuppades igenom och på så sätt manifesterade det största folkliga missnöjet och det största politiska engagemanget i modern tid så fick det ingen annan effekt än att Reinfeldt och övriga demokratiterrorister satte läppstift på FRA-galten. Vi har sett samma utveckling vad gäller Ipred. Vi lär se liknande utveckling med de andra demokratimonstren som står för dörren. Därför är det generellt sett bortkastat att rikta fortsatta aktiviteter åt att utbilda/informera våra folkvalda.

Vi måste ta till metoder som dels bygger på att vi har förstått hur vår fiende tänker. Vi måste också förstå vem vår fiende egentligen är. Den som ser det som händer ur ett strikt "våra folkvalda VILL demontera det fria samhället" tror jag bedrar sig. Jag tror själv att det inte alls handlar om det utan det är "bara" ett symptom på en helt annan maktmekanism. Men nu kom jag än en gång in på något som jag tänker skriva mer om framöver. Det jag i varje fall menar är att de krafter vi ser symptomen på är mäktiga och därför måste vi sondera vår egen potential till makt och nyttja de maktverktyg vi besitter istället för att underdånigt tro/hoppas/vädja om att de som ska representera oss lyssnar på oss istället för vad jag definierar som DMM (De Med Makt eller Den Mörka Materian som Josh ytligt men mycket insiktsfullt skrivit om tidigare).

@Anders: Beklagar att jag kapar din blogg.

Anders sa...

@ Thomas. (Snabbt inhopp bara).

Bloggar är, så vitt jag förstår, till för detta - alltså att skriva i och debattera i!

Jag finner dessutom att jag inte vill störa debatten mellan David och dig. Jag sympatiserar med båda.

Personligen kommer jag att fortsätta att utbilda dem jag har i min närhet, särskilt i SAP.

Därutöver tänker jag studera nya metoder för att se i vilka hänseenden vi kan utveckla vår kamp att nå fler arenor.
Jag fördjupar mig just nu i de tankegångar och traditioner som finns in om Civil Olydnad.

Rörelsen är fylld av mer genomlyst filosofi som utmynnar i praktisk handling än jag hade en aning om.

Och det handlar inte om att göra en eller annan spektakulär aktion där några blir gripna, sen kanske får fängelsestraff.

Det handlar om djup dialog. Man tvingar samhället, hela samhället att börja fundera.

Detta hoppas jag att jag kan redovisa på ett bra sätt i skriven form i den takt tankarna landar i mig och tar lite mer vettig form.

Thomas Tvivlaren sa...

@Anders: Bra att vi tycker lika om vad en blogg egentligen är till för. Ser jag till de bloggar jag tycker bra om så har de allt som oftast många och bra kommentarer. Det är ofta i kommentarsdialogen som djupare insikt uppstår.

Allt du snappar om Civil Olydnad är av stort intresse så det ser jag fram emot att läsa mer om.

Som ett klargörande vill jag i varje fall utveckla att jag inte föraktar utbildningssträvandet. Tvärtom så är det något vi alltid bör jobba med och då i synnerhet mot våra jämlikar (och enligt mig i mindre utsträckning mot politiker som inte verkar bry sig). Däremot så är det viktigt att fråga sig vad man vill uppnå med det man gör för att kunna stämma av eventuella resultat framöver.

Ser fram emot dina kommande inlägg!

Anders sa...

@ Thomas, ja bara jag inte kastas av spåret! just nu skriver Liza Marklund så konstiga grejer i Expressen att man undrar om hon satt ett kycklingben i halsen som hon inte får ut - och den ende i världen som kan fixa det är Kinas härskares brorsa, eller nåt...

Liza Marklund med kompis pläderar för censur och filter på internet av Kinamodell

Thomas Tvivlaren sa...

@Anders: Angående Marklund så kan man säga att hon går från klarhet till klarhet...fast tvärtom. *tar sig för pannan*

David sa...

Jag behövde en paus, men den här diskussionen är intressant och väldigt givande, så jag vill bara säga att jag återkommer när jag samlat ny energi, förhoppningsvis i eftermiddag. Jag tänkte börja formulera mitt brev till EUs ledamöter idag med.

David sa...

Orsaken till att det är de redan frälsta jag vänt mig till för synpunkter är för att det är de redan frälsta som kan kvalitetskontrollera. Jag vill att handboken ska ha sitt på det torra innan jag börjar anstränga mig för att sprida den på allvar i den tänkta målgruppen. Jag tror att jag är på rätt väg, inte minst på grund av att jag sedan jag började på handboken kunnat ha diskussioner om Internetkulturen på rätt hög nivå med min sjuttioåriga far efter att han läst den. Innan var det som att tala med en vägg när man försökte diskutera sådant med honom. Men, jag har mina bokstavsdiagnoser, deras negativa sidor har mindre kontroll över mig för varje dag, men jag har fortfarande perioder då jag är för orolig i kroppen eller trött i skallen för att fokusera på något konstruktivt. Vi har bråttom med våra budskap, men jag kan inte riktigt jäkta igenom det utan gå sönder av psykologisk stress.

Vad det gäller kunskapen hos politikerna. Politikerna är med dagens system valda på ideologiska grundvalar. Det är meningen att politikerna ska kolla alla beslut med tjänstemän och remissinstanser, men det har vad jag förstått ignorerats i FRA och IPRED-frågan. Kanske ska man påpeka just detta faktum? Politikerna har tagit på sig ett jobb som de inte har kompetens till och det aldrig var menat att de skulle göra själva. Där har vi kanske ett konkret exempel på att de missbrukar sin poster?

Du har tolkat det helt rätt när du pratar om en kritisk massa individer som förstår sig på tekniken. Jag nämner inte IPRED, FRA, Nedladdning med mera. Att förtälja sådana åsikter i bloggen tror jag kan skrämma bort huvuddelen av målgruppen. Jag har en tro på att om en individ lär sig förstå Internets demokratiska nytta och möjlighet att dela med sig av sitt eget samt visa på de som gör det så inser de själva hur farligt det blir med sådana här lagar.

Jag tror som jag sade ovan att det inte handlar om medvetet maktmissbruk så mycket som en panikreaktion av marknadspolitiska skäl. Speciellt när vi har en borgerlig regering, hela den borgerliga världsbilden bygger ju på ekonomiskt utbyte. Och överlag, tillväxt verkar vara det enda konceptet som politikerna tror på. Öppen källkod är vad man skulle kunna kalla en marknad med solidaritet som valuta. Jag tror att politikerna är rädda för vad som skulle hända om tillväxten avstannade och samma valuta, solidaritet, skulle krävas bortom nätet för att våra samhällen ska fungera. Jag tror att vi behöver övertyga de styrande om att solidaritet faktiskt kan fungera. Jag ska utveckla detta vidare i brevet till EU som jag ännu inte kommit igång att skriva...

David sa...

Eller, att börja föreslå solidaritet som valuta är lite väl naivt, men jag bör nog nämna det som valutan för Open source. Hum. Behöver pussla lite med koncepten...

Anders sa...

@ David, efter att ha skumläst din text ovan (återkommer senare) så får jag för mig att vi oberoende av varandra har liknande tankespår.

Jag har just gjort en ny postning som jag kallar "Miraklet i Santa Clara-dalen.
Där talar jag inte om solidaritet, men om generositet.

Även i min postning "Människan först" så talar jag om solidaritet.

Vi får fortstätta sprida det goda:)

(återkommer, nu måste jag ta tag i min firma ett tag).

Thomas Tvivlaren sa...

"Jag tror att jag är på rätt väg, inte minst på grund av att jag sedan jag började på handboken kunnat ha diskussioner om Internetkulturen på rätt hög nivå med min sjuttioåriga far efter att han läst den. Innan var det som att tala med en vägg när man försökte diskutera sådant med honom."

Snudd på en bragd! Det bekräftar mina egna spontana tankar efter jag skummat igenom handboken om att den säkert har stor potential bland de som inte redan lever på nätet.

"Vi har bråttom med våra budskap, men jag kan inte riktigt jäkta igenom det utan gå sönder av psykologisk stress."

Du verkar medveten om dina begränsningar så jag tror det finns hopp om att du fortsätter leverera enligt dina föresatser.

"Politikerna har tagit på sig ett jobb som de inte har kompetens till och det aldrig var menat att de skulle göra själva. Där har vi kanske ett konkret exempel på att de missbrukar sin poster?"

Jag är beredd att hålla med dig. Framförallt så tycker jag dock de missbrukar det förtroende vi givit dem. Det finns inget ansvar för detta och mot väljarna utan enbart mot partiledningen och mot den egna plånboken (även känt som "partipiskan").

Kanske anknyter förändringsspotentialen genom utbildning (som jag upplever som dålig) till detta, dvs att individuella politiker eller delgrupper av politiker så slaviskt dansar efter hotet om en inskränkt karriär ("partipiskan"). Även om upplysningen inom ex riksdagen blir snudd på fluoriscerande så får den ingen effekt om inte partiledningarna vill det/upplysts.

"Jag har en tro på att om en individ lär sig förstå Internets demokratiska nytta och möjlighet att dela med sig av sitt eget samt visa på de som gör det så inser de själva hur farligt det blir med sådana här lagar."

Då förstod jag dig rätt och där är vi totalt eniga. Utbildning oss jämlikar emellan är fortsatt viktigt.

"Jag tror som jag sade ovan att det inte handlar om medvetet maktmissbruk så mycket som en panikreaktion av marknadspolitiska skäl."

Vi är inne på samma spår tror jag. Dock tror jag maktmissbruket/demonteringen av demokratin är högst medveten och inte präglad av panik i så måtto att det som sker är en fortsättning på något som pågått väldigt längre...