Jag brukar inte skriva baksidestext. Sådant är det förlagets sak att sköta, med mitt godkännande förstås. Nu har min tredje bok i serien om Djingis Khan hamnat i ett så konstigt läge att jag ändå gett mig i kast att göra ett utkast. Hur jag än skriver känns det blaha. Hur uppfattar ni den här texten? I all sin enkla korthet har den tagit över arton timmar att knåpa fram. Det är version sju, och jag kommer säkert att skriva minst tio versioner till. Så det är fritt fram att tycka!
Den andra hustrun
Temudjin är Khan över ett folk som ständigt hotas av starkare makter. En av hans ungdomsvänner lyckas skapa förbund med flera fiender och låter sig utropas till ”Alla folks Khan”.
Maktbegär och intriger gör att de forna vännerna inte kan undvika att hamna i krig med varandra. Handlingen tätnar när Khulan, en vacker dotter till en fiendehövding, skarpsinnigt och målmedvetet börjar påverka det politiska skeendet. Hon är ute efter att gifta in sig i en stark klan så att hon kan få mer makt. Hon skyr inga medel och hennes yttersta mål är att krossa uppkomlingen och arvfienden Temudjin. Men en ny oväntad fara framträder, den kommer i skepnad av den sorts kärlek som får människan att svika allt annat; passionen.
10 kommentarer:
Tål att tänka på loppan!
Asså, jag vet inte alls! Jag blir sugen på att läsa boken när jag läser den texten. Men så är ju jag redan indragen i intrigerna och allt det där. Är ju halvvägs in i bok nummer två nu och kan inte sluta läsa.
Tummen up! :) helt ok i mina ögon.
Tycker att texten kan vara vädigt intressant i de intresserades ögon. Själv var jag inte särskilt intresserad av ämnet Djingis förrän jag läste texten, så tummen upp!
Alltså, jag har ju inte läst en endaste bok av dig och definitivt inte den bok du nu ska ge ut - så hur i hela fridens dar ska jag veta? :-|
Men om det bara handlar om ”skulle jag kunna tänka mig att bläddra vidare i en bok med den baksidestexten” är svaret Ja.
Syftet med baksidestext är att både vara en intresseväckare och ge en känsla av innehållet, visst? Jag brukar ibland säga att man ska försöka hitta en ögonbrynshöjare, något som gör att målgruppen hajar till och fattar att det här är till för dem. Vet inte om det hjälper dig?
Jag brukar inte läsa baksidor eftersom jag kan tycka de berättar för mycket om boken men vågade ändå läsa den här. Och du berättar bara på ett mera difust sätt om vad som ska hända, den avslöjar alltså inte för mycket. Kör på den!
mysla: Tack!
rené: Tack!
Niclas: Din kommentar får mig att tro att texten är perfekt;) Dvs, de som står i färd med att köpa del 3 och redan läst de 2 första får svar på sitt, samtidigt som texten även intresserade dig som ny i ämnet.
Åsa: Du kallar det ögonbrynshöjare, som gammal journalist tänker jag Rubbe, Nedryckare, Ingress.
Rubriken ska ju skrika ut ”köpsignal eller kom och läs här”, Nedryckaren är något mellanting mellan rubrik och ingress, används inte så ofta, men ska ”Rycka ned” läsaren i texten, i detta fall in i boken…
Själv har jag blivit lite blind för både boken som sådan och baksidestexten, som man väl blir efter att ha tröskat boken i ett år… Känner definitivt att denna baksidestext inte är så väldigt signalerande; ingen regelrätt ögonbrynshöjare. Möjligen är den en vagt fungerande ”Nedryckare”…
Jag är alltså inte nöjd, trots den goda feedback flera har givit.
Jag tänker ta ett varv till och tänka ”Ögonbrynshöjare, även försöka tänka vad loppan skrev, att jag måhända ska vända textens innehåll och puffa för ord som ”Passion” och ”Maktbegär” tidigare i texten.
Det kan mycket väl också visa sig att det inte går att göra så mycket mer. Boken är ju vad den är och det går ju inte gärna att skriva saker på baksidan som inte har täckning.
jon F:
OK! Du har helt rätt. Det är ju helt värdelöst att avslöja för mycket!
Känner spontant att det verkar intressant, men texten känns lite tung.
Karin: Texten känns tung. Hmm. Inne i böckerna är det ibland något jag vill. Det vilar en stor tyngd över det öde jag beskriver.
Att tonläget då även är lite tungt på baksidetexten kanske inte är direkt insmickrande och säljande, men ärligt. Fast boken har även inslag av uppsluppenhet, även våld och krig - och förstås passion!
Skicka en kommentar